En nyanländ elev är någon som har bott utomlands och som nu är bosatt i Sverige. Eleven ska ha börjat på sin utbildning efter ordinarie terminsstart i årskurs 1 eller senare. Efter 4 år i svensk skola räknas inte eleven som nyanländ längre.
Källa: 3 kapitlet 12 a § skollagen.
Kompetenscentrum för flerspråkighet i Umeå har utarbetat webbplatsen "Att arbeta med nyanlända barn och elever".
Materialet syftar till att ge information om mottagande och undervisning av nyanlända elever. Det syftar också till att öka likvärdigheten och kvaliteten i undervisningen av nyanlända elever.
Materialet innehåller filmer, frågor och hänvisningar till litteratur. Ta del av det som känns mest aktuellt och viktigt för dig.
Syftet med rutinerna är att stärka likvärdigheten i mottagandet av nyanlända elever till skolan i Umeå. Rutinen utgår från skollagstiftningen, skolförordningen och Skolverkets webbplats.
Del 1 utgör ett stöd för skolenheterna och ger en beskrivning av hur mottagandet går till, vem som ansvarar för vad och slutligen en checklista för skolenheterna att följa vid mottagandet.
Del 2 utgör en vägledning av framgångsfaktorer för mottagandet och undervisning av nyanlända elever, stöttning som erbjuds samt länkar till sidor på Skolverket för vidare kunskapsinhämtning.
Del 3 innehåller begreppsförklaringar, kontaktuppgifter och källförteckning samt bilagor som bland annat checklistan hänvisar till.
I den här filmen berättar tre rektorer och en verksamhetsansvarig om hur de organiserar mottagande och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Skolorna har en stor erfarenhet vid mottagande av nyanlända elever och de har varit med och prövat ut Skolverkets nationella kartläggningsmaterial.
För att undervisningen ska kunna anpassas till en elevs förutsättningar och behov behöver skolan göra en pedagogisk kartläggning av elevens kunskaper. Kartläggningen sker i tre steg och ger skolan stöd i att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige.
Steg 1 och 2 är obligatoriska att använda i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Dessa ger underlag för att bedöma i vilken årskurs och undervisningsgrupp en nyanländ elev i grundskolan eller motsvarande skolformer bör placeras, samt hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Kartläggningen ger också underlag för att planera undervisningen utifrån elevens kunskaper, förutsättningar och behov.
Det tredje steget är frivilligt för skolan att använda, men ger ett gott stöd för ämneslärare i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne.
Skolverket erbjuder bedömningsmaterial som är utformat för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och i gymnasieskolans introduktionsprogram.
Tanken är att använda materialet tillsammans med uppgifter och underlag från egen undervisning eller verksamhet. På Skolverkets bedömningsportal finns förutom bedömningsmaterialet även bedömda elevexempel, som konkretiserar prestationer på olika steg och filmer med beskrivningar av stegen.
Vilka rutiner har vi gällande nyanlända? Hur fungerar våra rutiner för att tillgodose våra elevers behov?
Vilken kompetens har vi gällande nyanlända elever?
Vilka material använder vi för att analysera och dokumentera elevernas språkutveckling? Vilka gör vad och när?
Vad vill vi utveckla när det gäller bedömning av elevers behov av undervisning i svenska som andraspråk?