För att undervisningen ska kunna anpassas till en elevs förutsättningar och behov behöver skolan göra en pedagogisk kartläggning av elevens kunskaper. Kartläggningen sker i tre steg och ger skolan stöd i att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige.
Steg 1 och 2 är obligatoriska att använda i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Dessa ger underlag för att bedöma i vilken årskurs och undervisningsgrupp en nyanländ elev i grundskolan eller motsvarande skolformer bör placeras, samt hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Kartläggningen ger också underlag för att planera undervisningen utifrån elevens kunskaper, förutsättningar och behov.
Det tredje steget är frivilligt för skolan att använda, men ger ett gott stöd för ämneslärare i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne.
Elevens språk och erfarenheter
Ansvarig: Genomförs av språkutvecklare på Kompetenscentrum för flerspråkighet.
Innehåll: Ger skolan en bild av elevens språk, tidigare skolgång, intressen och förväntningar utifrån elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar.
Dokumentation: Kartläggningsprofilen för Steg 1 bifogas i Prorenata som en anteckning under ärende "Nyanländ elev".
Elevens språk och erfarenheter
Ansvarig: För årskurs 1-3 ansvarar skolan för genomförandet. Genomförs av språkutvecklare på Kompetenscentrum för flerspråkighet för elever i årskurs 4-6.
Innehåll: Ger skolan en bild av elevens språk, tidigare skolgång, intressen och förväntningar utifrån elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar.
Dokumentation: Kartläggningsprofilen för Steg 2 bifogas i Prorenata som en anteckning under ärende "Nyanländ elev".
För den undervisande ämnesläraren
Ansvarig: Genomförs på skolan där eleven blivit placerad.
Innehåll: Stöd för den undervisande ämnesläraren i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne.
Dokumentation: Kartläggningsprofilen för Steg 3 bifogas i Prorenata som en anteckning under ärende "Nyanländ elev".
Skolverket har en webbkurs som riktar sig till rektorer, lärare eller studiehandledare inom de berörda skolformerna, men den kan också användas av personal i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Webbkursen är kostnadsfri och kan genomföras i valfri takt, enskilt och tillsammans med kollegor. I kursen lär du dig mer om om hur en kartläggning kan genomföras, hur beslutsprocessen går till och hur resultatet från kartläggningen kan användas för planering av undervisning.
Bedömningsmaterialet är utformat för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och i gymnasieskolans introduktionsprogram. Materialet finns för årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9 i grundskolan
Materialet innehåller en bedömningsmodell med beskrivningar av elevens språkutveckling i svenska i fem steg, från nybörjare till avancerad nivå.
Tanken är att använda materialet tillsammans med uppgifter och underlag från egen undervisning eller verksamhet. På Skolverkets bedömningsportal finns förutom bedömningsmaterialet även bedömda elevexempel, som konkretiserar prestationer på olika steg och filmer med beskrivningar av stegen.
Sök efter Bygga svenska i Skolbanken. Välj Umeå kommuns favoriter som är gulmarkerade.
Film om hur du laddar ner och skriver i den digitala piltavlan:
Film om hur du laddar upp piltavlan i Unikum:
Vilka rutiner har vi gällande bedömning av andraspråksutveckling? Hur fungerar våra rutiner för att tillgodose våra elevers behov?
Vilken kompetens har vi gällande bedömning av andraspråksutveckling?
Vilka kunskaper har ni om den tidiga andrapråksutvecklingen?
Vilka material använder vi för att observera, analysera och dokumentera elevernas språkutveckling? Vilka gör vad och när? Hur implementeras dessa stöd?
Vad vill vi utveckla när det gäller bedömning av elevers behov av undervisning i svenska som andraspråk?