Från regeringens digitaliseringsstrategi via nya styrdokument till klassrummet, leder vägen fram till ett förändrat synsätt på den utbildning som vi pedagoger skall ge våra elever.
Digitala inslag i flertalet av våra skolämnen gör att nya arbetssätt och verktyg behövs.
För att ge er pedagoger förutsättningar för detta har vi nu valt att samla material på denna webbresurs vars syfte är att ge er stöd i ert arbete.
Vi hoppas ni använder de tips som finns här samt också själva bidrar med det ni kan så att vi genom denna resurs sprider goda exempel.
Den 9 mars 2017 förtydligade och förstärkte regeringen grundskolans kursplaner, läroplaner och ämnesplaner i grundskolan och gymnasieskolan. Regeringens syfte med förändringarna är att stärka elevernas digitala kompetens. Bland annat skriver regeringen: ”Skolan måste bli bättre på att ge eleverna förutsättningar för att fungera som medborgare i en tid när digitaliseringen förändrar samhället, arbetsmarknaden och våra sätt att leva och vara.”
Elever ska inte enbart orientera sig, utan även agera i en komplex verklighet och kritiskt granska; inte enbart göra personliga ställningstaganden, utan även agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.
Hela pressmeddelandet från regeringen hittar du här.
Regeringsbeslutet kan sammanfattas i sex punkter som beskriver att:
programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle
Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017.
Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Utbildningspolitiken har en viktig roll att spela för att nå denna ambition. Regeringen har därför tagit fram en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.
Regeringens övergripande mål för strategin är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen av samhället medför. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens, och kunskapsutvecklingen och likvärdigheten ska stärkas.
- För att kunna förändra världen måste man förstå världen. Alla elever ska från skolan få med sig kunskap om digitalisering och hur den påverkar demokrati och arbetsliv. Lärare ska ha kunskap och mandat att avgöra när och hur digitala verktyg ska användas för att stärka lärandet, och när de inte ska användas. Detta handlar digitaliseringsstrategin om. Vi bryter det ensidiga fokuset på vilken teknik som ska användas, för att i stället fokusera på de kunskaper eleverna behöver samt förutsättningarna för lärare och rektorer att tillvarata både digitaliseringens möjligheter och hantera dess utmaningar, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Källa: Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Skolverkets kommentarsmaterial om de nya skrivningarna i Lgr 11 för grundskolan: S. 10-12.
Övergripande mål och riktlinjer tydliggör vikten av ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till medier och information.
Eleven kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutvecklingen.
källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad version.
De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.
Mest omfattande förändringar sker i matematik, samhällskunskap, svenska och teknik. Förändringar sker även i idrott, NO, övriga SO-ämnen samt slöjd.
Förändringarna omfattar tillägg eller förstärkningar i ämnenas syfte och centrala innehåll. De flesta förslagen avser förstärkningar av den digitala kompetensen.
Programmering finns i huvudsak med i ämnena matematik och teknik.
Digital kompetens är en av EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande (2006).
Digital kompetens beskrivs som särskilt viktig för självförverkligande och personlig utveckling, aktivt medborgarskap och anställningsbarhet.
Digital kompetens omfattar bland annat att kunna använda och förstå digital teknik, att förhålla sig kritiskt och ansvarsfullt till medier och information samt att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling.
EU:s nyckelkompetenser:
1. Kommunikation på modersmålet
2. Kommunikation på främmande språk
3. Matematiskt kunnande och grundläggandevetenskaplig och teknisk kompetens
4. Digital kompetens
5. Lära att lära
6. Social och medborgerlig kompetens
7. Initiativförmåga och företagaranda
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Denna webbresurs är under utveckling och tänkt att fungera som en resurs med förslag, inspiration och idéer på hur du som lärare i Trollhättans Stad kan använda dig av digitala verktyg för att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten.
För frågor kring webbresursen kontakta: Nikola Hajduk