1. Tänk på några olika tillfällen när du gett elever riktigt bra återkoppling. Vad skulle du säga kännetecknade situationen och återkopplingen?

2. Vilken återkoppling skulle du som lärare vilja ha som lärare för att kunna vidareutveckla din undervisning? Hur kan du få den?

3. Att arbeta formativt ställer krav på läraren. Vilka skulle du säga är de största utmaningarna för att göra din undervisning mer formativ? Hur kan de hanteras?

4. Kunskapskrav förmedlar en viss bildas vad kunskap är. Vilka andra bilder av kunskap kan du synliggöra för dina elever i ditt ämne/ dina ämnen?

5. Kunskapskraven i de reviderade kursplanerna är mindre omfattande än tidigare. Vilka fördelar ser ni med att kunskapskraven är mer översiktliga? Ser ni några nackdelar? Hur kan ni i så fall hantera dem?

6. Vad behöver ni dokumentera och på vilka sätt för att ha ett relevant underlag vid sammantagna bedömningar eller betygsättning? På vilket sätt dokumenterar ni underlag idag? Behöver ni förändra någonting?

7. Hur värderar ni hur giltiga och tillförlitliga olika underlag är? Hur kan ni kommunicera att underlag har olika vikt vid bedömningen eller betygsättningen?

8. Betygssättning ska vara rättvis, det håller nog de flesta med om, men vad innebär i så fall rättvisa i sammanhanget?

Här finns förslag på samtalsmodeller för er som söker inspiration eller vill testa något nytt!

Skolverkets 7 förslag på samtalsmodeller

Ha samtal genom Ifous dialogpass:
1. Utse en samtalsledare (leder dialogpasset och ser till att alla får komma till tals - ska inte vara en expert i ämnet)
2. Utse en tidtagare och eventuell sekreterare
3. Börja med en runda där alla får 2 minuter för att kort redovisa tankar och reflektioner utifrån diskussionsfrågorna
4. Diskutera tillsammans utifrån det som lyfts under rundan, tex likheter och skillnader eller dilemman och utmaningar
5. Avsluta i god tid så ni hinner summera vad ni tar med er från dialogpasset

Reflektera individuellt:

1. Reflektera kring begreppen formell bedömning, informell bedömning och mikrobedömningar. På vilket sätt återspeglas dessa bedömningsformer i ditt arbete?

2. Reflektera kring begreppen formativt och summativt utifrån bedömningens syfte. Identifiera moment i din undervisning där bedömningen har ett formativt respektive summativt syfte.

3. Kapitlet belyser perspektiven bedömning på gruppnivå och bedömning på individnivå. I vilka undervisningssituationer kan du observera elevernas lärande på gruppnivå respektive på individnivå?

Reflektera tillsammans:

1. I kapitlet beskrivs en bedömningssituation i matematik där lärarens bedömning sker som en integrerad del i undervisningen. Vilka fördelar och utmaningar kan ni se med integrerade bedömningsformer?

2. Bedömningsexemplet visar hur läraren kan lyfta fram olika strategier och lösningar för eleverna. Kan ni överföra detta exempel på något annat moment i er undervisning där det skulle vara gynnsamt att lyfta fram olika strategier och lösningar?

3. Resonera tillsammans kring hur man kan arbeta med muntlig återkoppling till eleverna i syfte att stärka lärandet. Uppmärksamma goda exempel och dela era erfarenheter

Reflektera individuellt:

1. Kapitlet tar upp begreppen: pedagogisk bedömning, summativ bedömning, formativ bedömning och formativ undervisning. Reflektera över begreppens innebörd utifrån din egen bedömningspraktik.

2. Betyg ska sättas utifrån ett brett och varierat underlag – ett så kallat allsidigt bedömningsunderlag. Reflektera över innebörden av ett allsidigt bedömningsunderlag utifrån din egen bedömningspraktik, finns det anledning att göra ändringar eller kompletteringar?

Reflektera tillsammans:

1. Det finns en risk att elever upplever low-stake betyg som high-stake. Hur kan man förebygga detta?

2. Vilka utvecklingsmöjligheter ser ni på er skola utifrån perspektivet sambedömning och samstämmighet?

3. Kapitlet tar upp risker med en för snäv användning av bedömningsmatriser. Vilken erfarenhet av bedömningsmatriser har ni på er skola? Finns det en samsyn i hur bedömningsmatriser används?

Reflektera individuellt:

1. Vilka nationella kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov är aktuella för den skolform/ elevgrupp du är verksam i?

2. Hur ser du på fenomenet ”teaching to the test”? Vad kan man som undervisande lärare göra för att säkerställa att innehållet i nationella kunskapsmätningar inte riskerar att smalna av innehållet i undervisningen?

Reflektera tillsammans:

1. Hur arbetar ni med bedömningar av nationella kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov på er skola?

2. Resonera kring fenomenet ”Teaching to the test”, dela med er av erfarenheter och diskutera hur man kan undvika oönskade bieffekter så som en avsmalnad läroplan.

3. Hur följs resultaten på nationella kartläggningsmaterial upp på er skola?