• Lärare behöver ett bättre arbetsverktyg för planering och genomförande av undervisningen

• Underlätta för lärare att se till helheten i bedömning och betygssättning – mindre detaljerade kunskapskrav

• Stärka elevernas kunskapsutveckling

• Minska stress hos elever och lärare

• Ändrat syfte och centralt innehåll för att möjliggöra att det kan få ett tydligare fokus i undervisningen

• Formulerat kunskapskraven så att de blir ett bättre stöd för bedömning och betygssättning

• Grundsärskolan är samordnad med grundskolan och inom grundsärskolan för att underlätta i arbetet med att ge varje elev de anpassningar och utmaningar som är lämpligast

• Ämnets karaktär har lyfts fram

• Ämneskunskaper i centrum

• Formuleringar och exempel är tydligare

• Fakta och förståelse beskrivs genom ”kunskaper om”

• Grundläggande kunskaper är betonade för de yngre eleverna

• Inslag av analytisk förmåga ökar i takt med att eleverna blir äldre

• Innehållet är anpassat för att motverka stoffträngsel

• Den grundläggande strukturen i kursplanerna, med syfte, centralt innehåll och kunskapskrav är lika

• Kunskapskraven följer samma modell

• Betygsskalan är fortfarande A-F

Efter att webbinarium 1-3 gjordes har regeringen lämnat en proposition till riksdagen med förslag på ändringar i skollagen. Förslagen innebär en ny princip för betygssättning som ska leda till att betygen bättre speglar elevernas kunskaper. Nu är beslutet taget.

Det här gäller från den 1 juli 2022

• en ny princip för betygssättning som innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper​

• att begreppet kunskapskrav ersätts av begreppet betygskriterier i alla skolformer och årskurser där betyg sätts​

• att begreppen kunskapskrav och kravnivåer ersätts av begreppet kriterier för bedömning av kunskaper i de skolformer och årskurser där betyg inte sätts.

Det som i dag kallas kunskapskrav i de ändrade kursplanerna i Lgr22, Lgrsär22, Lgrspec22 och Lgrsam22 byter namn till betygskriterier, men kommer att ha samma innehåll. ​

I kursplanerna för lågstadiet och för ämnesområden i grundsärskolan och specialskolan byter kunskapskrav namn till kriterier för bedömning av kunskaper.​

Vad innebär den nya principen för betygssättning?

Den nya principen för betygssättning innebär att kravgränserna för betygen D-A inte längre är lika skarpa. Läraren ska på så sätt får större möjligheter att göra en sammantagen bedömning och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper med hjälp av betygskriterierna.​

Betygen D−A​

För betygen C och A behöver elevens kunskaper inte motsvara samtliga delar av betygskriterierna, utan läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygen B och D sätts om läraren sammantaget bedömer att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A och C respektive C och E.​

Betyget E och betyget godkänt​

För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom vuxenutbildningen.​

Skolverket tar fram nya allmänna råd​

Den nya principen för betygssättning påverkar innehållet i Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning. Därför arbetar de just nu med att ändra i råden. ​

Efter ändringarna byter råden namn till Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning.​

Läs mer på Skolverket.se.

​