Jämförelse med grundskolans ämne I ämnesplanen finns en tydlig progression från grundskolans kursplan i idrott och hälsa och kunskapsutvecklingen bygger vidare på vad eleven lärt sig i grundskolan. I grundskolan är det en tydlig progression i rörelseförmågan som ligger i linje med elevens fysiskt kroppsliga utveckling. I till exempel årskurs 3 i grundskolan ska eleven kunna genomföra motoriska grundformer, i årskurs 6 sammansatta rörelser för att i årskurs 9 kunna genomföra komplexa rörelser.
Gymnasiets ämnesplan utgår från den komplexa rörelseförmåga som utvecklats i grundskolan. Det finns däremot ingen ytterligare progression som rör enbart rörelseförmågan. Ämnesplanen beskriver istället en kroppslig förmåga ur ett vidare perspektiv. Eleven ska utveckla en förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa.
Simning på gymnasiet ingår i en bredd av aktiviteter inom konditionsträning. Eleven kan använda simning som en aktivitet för att träna kondition och även som alternativ träningsform vid t.ex skador.
Det centrala innehållet i kursplanen innefattar aktiviteter som kan kopplas till simkunnighet, till exempel livräddning vid drunkningstillbud. Eleverna måste vara simkunniga för att få godkänt i idrott och hälsa i grundskolan. I gymnasieskolans kunskapskrav återfinns inte simkunnighet som ett uttalat krav. Det centrala innehållet beskriver istället en fördjupning av grundskolans centrala innehåll om hantering av nödsituationer i och vid vatten.
Orientering på gymnasiet ingår också i en bredd av aktiviteter kopplade till friluftsliv. Eleven använder sina kartkunskaper för att kunna använda orientering som en utomhusaktivitet samt att på ett säkert sätt kunna använda naturen för träning och rekreation.
Med kroppslig förmåga avses elevens förmåga att bedöma, anpassa och utföra rörelseaktiviteter som bibehåller, alternativt utvecklar, den fysiska förmågan. Valet av rörelseaktiviteter sker utifrån teorier och fakta och eleven relaterar valet av rörelseaktivitet till egna förutsättningar och mål. En ytterligare beskrivning av begreppet kroppslig förmåga skulle kunna vara att det handlar om hur eleven använder den komplexa rörelseförmåga som eleven har uppnått i grundskolan. Med rörelseförmåga avses elevernas förmåga att utveckla rörelseglädje, koordination, kondition, styrka, rörlighet, kroppsuppfattning, mental förmåga och motivation.
En fråga som ofta ställs är hur fördelningen ska vara mellan teori och praktik i undervisningen. Ämnesplanen utgår från läroplanens kunskapsbegrepp som menar att kunskap kommer till uttryck som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Om eleven har kunskap i träning, betyder det att eleven har faktakunskaper om träning, förstår till exempel träningens betydelse, har färdigheter och är förtrogen med sin träning. När eleven kan träna kan eleven visa den kunskapen både ”praktiskt” och ”teoretiskt” – eleven har alltså förmåga att träna.
Begreppsförklaringar
För att kunna bli bedömd och få betyg i idrott och hälsa är det viktigt att eleven gör sig bedömningsbar. Det innebär följande:
Aktivt deltagande på lektionerna.
Deltagande i praktiska redovisningar, enskilt och i grupp.
Lämna in uppgifter som finns i ClassRoom.
Deltaga på teoretiska prov. Skriftligt eller muntligt.