1923 gjordes det första ingreppet i tunneln när man sprängde ett utrymme för en krigstelefoncentral i den norra delen, under telegrafstationen. Två 600-trådars kablar drogs ned i den skyddade telefonstationen, som hade en yta av 4x4,5 m.
1930-1931 gjordes nästa utbyggnad och då för att skapa ett skyddat utrymme för Karlskrona luftvärnscentral. Tunneln var 23 m lång och 7 m bred,
Under senare delen av 1930-talet sprängdes ytterligare tunnlar ut för att skapa utrymme för militära staber och ledningsfunktioner, förläggningar, kök och pannrum.
Tunnlarna som byggdes då var mellan 40 och 45 meter långa.
Bergtäckningen varierar från 5 m till 10 meter.
Total golvyta var 5000 m2.
Tunnelsystemets ventilation gick upp i Vattenborgens torn.
Förbindelse- och utrymningsvägar fanns bl.a. via skyddsrummet vid Kyrkogatan och Bredgatan.
Redan 1953-54 kom tunneln till användning som förråds- och verkstadsutrymme för örlogsvarvet. Stora delar av utrymmena försågs med betongförstärkning och väggarna kläddes med eternitplattor. Dessutom installerades nya avfuktningsanläggningar.
Under 1960-talet flyttdes merparten av ledningsverksamheten till den nybyggda anläggningen strax norr om Karlskrona.
Därefter övertog Flottans Basbataljon tunnlarna.
Karlskronakonstnären Bror Angelin (1896-1958) gjorde utsmyckningar i krigsledningscentralen.
Sista övningen ägde rum i början av 1990-talet.
De militära tunnlarna är i dag plomberade med betong.
2013 köpte Karlskrona Kommun anläggningen för 50 000 kronor, men någon vidare användning är inte aktuell, trots många idéer över tid.
Här kan du se ritningar och bilder från försvarsanläggningarna:
Klicka dig vidare:
Försvarsanläggningarna i tunneln