Karlskrona får järnvägsförbindelse!
10 år efter att Växjö fick järnvägsförbindelse var det dags för Karlskrona att knytas samman med Växjö och stora delar av Sverige!
1874 fick Karlskrona en järnvägsförbindelse när "Carlskrona-Wexjö Jernväg" (CWJ) invigdes. Detta innebar att själva staden transportmässigt, fick kontakt med omvärlden.
Varför en tunnel?
Industrialismen startade under 1870-talet och utvecklingen av skeppsbyggnadstekniken gjorde stora framsteg. Från segel till ånga, från trä till järn. Redan 1867 fattades beslut om en övergång från slätborrade kanoner till räfflade, från runda kulor till projektiler.
Utvecklingen av skeppsbyggnadstekniken under senare delen av 1800-talet, från trä till nitat järn, krävde tyngre transporter av materiel och maskiner till varvet.
1875 blev Göthe Wilhelm Svenson chef för Ingenjörsdepartementet på Karlskrona örlogsvarv samt direktör vid Mariningenjörsstaten. Då var varvet fortfarande utrustat för att enbart bygga och underhålla segelfartyg i trä. Några verkstäder för att bygga och reparera fartyg i järn fanns inte.
Göthe Wilhelm Svenson byggde upp en verkstadsmiljö av högsta klass. På 1870-talet byggdes Stora verkstadsbyggnaden på varvets västra del söder om Femfingerdockorna. Denna anläggning var unik i sitt slag. En stor skrovhall med två stapelbäddar omgavs av ett stort antal verkstäder som rörverkstad, plåtverkstad, bleckverkstad, maskinverkstad m.fl. På byggnadens andra våning fanns verkstadsledningen och konstruktionskontoren och ytterligare en våning upp fanns de administrativa enheterna. Denna verkstad fungerade ända fram till 1970-talet.
Byggandet av järnvägstunneln kan ses som Örlogsvarvets intåg i industrialismens tidsålder och en förutsättning för varvets utveckling!
Byggnation.
Det fanns planer på att järnvägen till örlogsvarvet skulle följa den östra sidan runt Trossö för att inte påverka stadsbilden. Istället byggdes den i nord-sydlig riktning genom staden. På grund av Trossös topografi, var alternativet att bygga en tunnel genom berget.
1884 beviljades ett anslag på 72 000 kronor för att börja bygga tunneln, men kostnaden var betydligt högre och slutade på 215 000 kronor. Det motsvarar, i dagens penningvärde, 13,6 miljoner. Tekniken för sprängning hade också tagit ett nytt steg med hjälp av Alfred Nobel's dynamit som kom på 1860-talet!
Denna tunnel var den andra* i Sverige. Nybodatunneln i Årstaberg/Stockholm var den första järnvägstunneln i Sverige.
Järnvägstunneln togs i bruk 1887.
Måndagen den 8 april 1889 inviger Oscar II tunneln. Han bevistade då även sitt barnbarns dop. Det var Oscar II:s son, prins Oscar Bernadotte, som döpte sin dotter Maria Sofia Henriette i det s.k. ”Prinshuset” vid Kungsbron. **
På 1890-talet tog byggnationen av fartyg i järn fart på allvar i Karlskrona, i och med byggnationen av 1.a klass torpedbåtarna Gondul, Gudur, Blixt, Meteor m.fl.
Järnvägen.
Anslutningen började vid stationen och gick sedan öster om Hoglands Park och in i berget vid Kopmans Backe. Första delen är 220 meter, innan man i höjd med Tyska kyrkan/Vattenborgen kommer i dagen igen.
Nästa del är 60 meter och går under Amiralitetsklockstapeln för att sedan komma i dagen vid södra delen Amiralitetsparken.
Den kallades "Flottans Varvs Järnväg".
Spåren.
Det fanns två olika spårvidder i tunneln under perioden 1914 till ca 1960.
Från början var det en spårvidd som anpassades till CWJ's normalspåriga system, 1435 mm .
1914 anslöts spåren från Blekinge Kustbanor's nät, som var smalspårigt, 1067 mm.
Järnvägen i Örlogshamnen och Varvet.
Flottans Varvs Järnväg byggdes ut i etapper på varvsområdet. I öster gick den längs Mobiliseringskajen till Polispiren och i väster bort till västra kanten på Oskarsdockan.
Det fanns även en smalspårig del på Lindholmen ut till Söderstjerna.
1930-1950 passagerartrafik med rälsbuss till örlogshamnen och varvet.
Växellok för rangering inne på området kördes av Flottans personal från Ekipaget.
Under 1970-talet avvecklades trafiken på området.
Referens: Olle Melin/VHFK, sid. 3; https://www.vhfk.se/wp-content/uploads/2019/02/J%C3%A4rnv%C3%A4gstunneln.pdf
Referens: Michael Mattsson https://www.facebook.com/groups/1923359964636442/posts/3461545047484585/?comment_id=3461972580775165&reply_comment_id=3462086490763774
Utdrag ur dopboken för Maria Sofia Henrette https://app.arkivdigital.se/volume/v96146?image=208®ister_collection=28®ister_post_aid=r5.p57820679 AID v96146.b208.s205