Karlskronas och Vämövarvets historia hör tätt samman med flottans katastrofala insatser under Skånska Kriget 1675-79. Medan den svenska flottan satt infrusen uppe i isen vid Stockholm kunde den danska flottan tidigt ge sig ut och kontrollera och behärska farvattnen runt länderna.
Man behövde anlägga en örlogsbas betydligt längre söderut, så att isen skulle komma senare och försvinna tidigare. Ett tidigt försök hade gjorts i Karlshamn där ett kronovarv anlagts. Detta visade sig dock ligga för nära gränsen och intagits av danskarna 1676. Efter att ha rekognoscerat Blekingekusten fastnade man för vad som senare skulle bli Karlskrona.
1679 beslutar Karl XI att kommande vinterförvaring (1679-1680) av fartygen skall vara i Blekinge. Timmer anskaffades så att man skall kunna bygga båtsmansförläggningar i Lyckeby. Flottan förlades på Hästö.
Läget i östra delen av Blekinge, med de skyddande öarna runt om, var så nära perfekt som möjligt,
Kör du upp på Bryggareberget, så ser du hur rätt de hade. Senoren, Sturkö, Tjurkö, Aspö och Hasslö ligger i en halvcirkel runt Trossö och de inre öarna, och var ett utmärkt skydd och bra platser att bygga befästningar på.