1679 Ett örlogsvarv med två stapelbäddar började byggas på Vämös östra sida. Naturen gjorde detta till en bra plats, då marken sluttade ned mot havet så att sjösättningen av nybyggda fartyg kunde ske smidigt.
Kungen var dock inte nöjd med platsen som Amiralitetet valt ut utan ville att varvet skulle ligga på Trossö och Lindholmen.
Det byggdes totalt ett 40-tal mindre skjul och byggnader för varvets personal i anslutning till stapelbäddarna. Även två smedjor och ett boställe för skeppsbyggmästaren byggdes.
Varvsarbetare och verktyg flyttades till varvet på Vämö.
Skeppsbyggmästare var Robert Turner.
Den 10 augusti 1680, fick Karlskrona sina stadsprivilegier av Karl XI.
På varvet på Vämö började två fartyg att byggas:
Linjeskeppet "Blekinge" med ca 68 kanoner och 45 meter långt, och Linjeskeppet "Halland" med 50 kanoner. Linjeskeppen "Blekinge" och "Halland" sjösätts 1682 och Linjeskeppet "Göta Rike" med 84 kanoner, börjar byggas, för att sjösättas 1684.
"Blekinge" ligger nu djupt i bottenslammet i Örlogshamnen. "Halland" ligger på botten utanför Fjäderholmarna i Stockholms skärgård. "Göta Rike" döptes om till "Sverige" 1685 och till "Drottning Ulrika Eleonora" 1694. Ligger nu sänkt i Örlogshamnen eller vid Smörasken, sedan 1712.
Idag finns det inte några direkt synliga rester av det gamla örlogsvarvet eller stapelbäddarna på Vämö.
1683—1684 flyttas varvet från Vämö till Trossö, tillsammans med de byggnader och skjul som byggdes på Vämö! Skeppsbyggmästarebostället fick dock vara kvar på Vämö.
1686 gjorde den danske spionen och kartografen en karta över området som lämnades till den danske kungen Christian.
Varvet syns på Vämös östra sida och Flottans bas på södra delen av Hästö.
Inga byggnader finns kvar på Hästö då de flyttats till Trossö. På Vämö står dock 18 byggnader kvar i två rader samt två bryggor vid strandkanten.
Exempel på stapelbädd: