Repslagarbanan
Redan från att varvet anlades, byggdes en repslagarbana. Dåtidens seglande örlogsfartyg krävde stora mängder rep av olika dimensioner, allt från grova trossar till linor och garn.
För att förlänga repens hållbarheten tjärades de vanligen, men hållbarheten var begränsad. Därför var repslagning ett ständigt pågående arbete.
Repslagarbanan var 320 meter lång och slagningen skedde under bar himmel.
Troligen har det funnits mer än en repslagarbana på Vämö över tid. Se kartorna nedan.
Idag anser vi att den låg där vi går, alltså på Näktergalsstigen.
Då varvet flyttades till Trossö 1683—1684, förblev repslagarbanan på Vämö kvar, med drevs inte längre av "Kungen" utan var i civil ägo.
Repslagarbanan på Lindholmen är från 1690. Den är Sveriges längsta träbyggnad (300 m).
Dokument finns som visar att C.A. Isberg fått en tomt för att anlägga en "reparebana" på det gamla varvet på Vämö.
1772 arrenderas denna ut.
1813-1819 ny tomt till repslagarbana.
1855 och 1915 byggs den om till väg.
Karta från 1813.
