BJ H3s 111 & 112

Fd. SJ A8 1807 & 1808

BJ konstruerade tillsammans med Nohab loket med littera H3s. Tre lok 110, 111 och 112 levererades 1927, pris 120.900 kr, medan det fjärde 118 levererades två år senare. Loktypen som är trecylindrig är egentligen höjdpunkten på ångloksutvecklingen i Sverige, då SJ börjat elektrifiera 1925 och avstannat sin utveckling. Loket var godkänt för 100 km/t i Sverige medan dess 15 hollänska systrar som levererades till Holland av Nohab 1946 hade en hastighet på 120 km/t. Loktypen är svåreldad dels är fyren mycket lång med en rostyta på 3.2 m2, dels så är det ett och ett halv lok man eldar. Det är lite katten på råttanlek när loket körs och eldas. Marginalerna är små, blästern fungrar egentligen bara bra när man har fullt tryck 12 kg/cm2, med lågt tryck, dålig bläster, dåligt drag, dåligt med ånga ännu lägre tryck. Loktypen kräver bra ångkol, noggrann påeldning innan start så man har en genombränd fyr, och täta påeldningar där man verkligen skall se till att rostytan är täkt hela tiden med brinnande kol. När man startar så får man inte heller lägga ut för fullt då tar ångan slut utan det gäller att ha så högt tryck som möjligt i ånglådan hela tiden så att man har drag i blästern. När man väl fått upp farten och ångbildningen så skall man helst inte stanna heller utan alla signaler skall visa en grön med vit blink i försignalen till nästa signal, då kan det bli åka av. En annan sak man inte heller får komma efter med är vattnet blir detta för lågt är man verkligen illa ute. Jag, morrgan har själv eldat i full fart, det gick fort i 15 mil där säkerhetsventilerna blåste då och då, det var verkligen kraft i loket.

Loket är med i BJs bevarandeplan.

Loken levererades med buffert m-98. Topplykta, gallerplog och hylsbuffert monterades senare.

Alla fyra loken övertogs av SJ 1948 och fick littera A8, och värderades till 121.800 kr/st.

Efter förstatligandet användes loken endast sporadiskt. På grund av den höga axellasten var det endast vissa linjer som var tillåtna. Två lok fanns på Malmbanan under 1950-talet och ett fanns i Hallsberg. Loken avställdes som beredskapslok enligt en skrivelse från Försvarsbyrån 1953-06-12. Loken togs in till huvudverkstaden i Åmål enligt besked 1953-10-09 för att ställas upp i Åmål (33 ms). Under 1954 anskaffades ett lokhus med två spår med 43,2 för förvaring av loken. I detta skjul stod loken 1806 och 1808 vända mot söder medan de båda andra stod vända mot norr.

Enda förändringen av större art som genomfördes av SJ var att gallerplogen togs bort.

Förutom de fyra pannor som levererades med loken fanns en reservpanna, tillverkad av Nohab 1934. Pannorna fick numren 2290 - 2293 samt 2399 hos SJ. I lok 110 fanns originalpannan från 112. 111 hade reservpannan, 112 hade 118:s panna och 118 hade pannan från 111. Originalpannan från 110 låg som reserv. Denna panna skrotades 1974 i Vislanda.

111:an fångade vi upp i Göteborg på väg från Åmål till Kalmar för skrotning i mitten på 70-talet. Vi begärde loket i deposition från Sveriges Järnvägsmuseum i Göteborgs Industrimuseums namn. Vi köpte senare loket.

111:an var i drift till BJ:s 100 års jubileum.

Vilket bland annat firades med koppling i extratåg med båda loken Göteborg - Falun och tillbaka. 1981 körde vi Göteborg - Stockholm - Gävle i samband med SJ 125 årsjubileum, med en stor kavalkad i Värtahamnen i Stockholm.

I kavalkaden gjorde loken uppståndelse genom sitt kraftfulla körande med låg hastighet i ett kontinentaltåg. Under året medverkade loken i 125 års firande över hela Västsverige, bland annat körde vi en trippel Göteborg - Halmstad, två H3s:er och ett B-lok i koppling. I december 1981 blev tyvärr 111:an kolvstång på mittcylindern krökt och loket togs ur drift. Man påbörjade en större renovering som aldrig slutfördes.

2008 påbörjades en renovering och man har tagit ur tuberna och bytt ett antal takstagbultar. Det som återstår är att montera tuberna och provtrycka pannan, sen ska resten av loket skruvas ihop.

112:an köpte vi av SJ något år senare loket stod då i Åmål och hade före vårt övertagande varit preliminärt sålt till en privatperson med engelsk härstamning.

1977 hade vi 112:an i drift.

112:ans sista tur var Göteborg - Prässebo 14 augusti 1982 en bröllopsresa. Sedan dess har loket varit avställt på grund av tubläck, loket har under de senaste åren varit uppställt som en del av teater på Nohabs gamla fakriker i Trollhättan. Sedan en tid tillbaka står loket i lokhuset på Lärje.