- Punkt och stor bokstav. Stor bokstav skriver du i början av namn på personer och platser. Även i början av nya meningar efter punkt och kolon ska du sätta stor bokstav. (På svenska skriver vi veckodagar och månader med liten bokstav, men så är det inte på engelska.)
- Särskrivning. Ser du skillnaden mellan följande exempel? En brun hårig sjuk gymnast och en brunhårig sjukgymnast. Fler roliga särskrivningar hittar du lätt på nätet.
- Håll ihop stycken! Tryck bara Enter när du vill ha ett nytt stycke och gör det då två gånger så att det blir en blankrad.
- Dialog (direkt anföring, pratminus, talstreck)
- Undvik att inleda meningar med och eller men, som är sambandsord som sätter ihop meningar.
- Satsradning. Mellan fullständiga satser ska du sätta in ett sambandsord eller en punkt istället för ett kommatecken, annars blir det satsradning. Tips! Om det låter rätt att byta ut kommatecken mot och, så är det fel med kommatecken. (Läs mer om var man sätter punkt här)
- Hans/sin. Fundera på vem det syftar på. Exempel: Han tar på sig sina byxor. Han tar på sig hans byxor.
- De/dem
- Dubbel bestämning. Skriv antingen den bok som jag har läst eller boken som jag har läst (skriv aldrig den boken).
- Skriv siffror från ett till tolv med bokstäver och siffror över 13 med siffror.
- Använd inte förkortningar. Skriv istället ut hela ord, som till exempel (t. ex.), på grund av (p.g.a.), bland annat (bl.a.) och så vidare (o.s.v.), observera (obs.) före detta (f.d.), cirka (c:a) och etcetera (etc.), så skapar du inte osäkerhet hos den läsare som inte vet hur man ska läsa ut förkortningen.
- Ju ... desto heter det (skriv inte desto ... desto). Exempel: Ju fler gånger jag tränar på orden, desto lättare blir det att minnas dem.
- Dels måste följas av ytterligare ett dels senare i meningen. Exempel: Att jag minns så lätt beror dels på att jag skriver och säger begreppen många gånger, dels på att jag gör det flera dagar i rad med vila mellan. Då hamnar kunskapen på rätt ställe i hjärnan.
- Även om eller fast än (aldrig även fast).
- Eftersom följs aldrig av att.
- Medan (aldrig medans)
- Släkt eller släckt? Exempel: Lampan är släckt. Din kusin och du är släkt.
- Enda eller ända? Enda handlar om antal och ända handlar om ett slut eller om sträcka. Exempel: Jag har inte en enda vän. Jag ska promenera ända till Lund.
- Var eller vart? Var handlar om plats och vart om riktning. Exempel: Vart ska du gå? Var är du?
- Egen - eget - egna böjs precis som personliga pronomen efter substantivet som kommer efter. Exempel: min egen soffa (en soffa), mitt eget hus (ett hus), mina egna bilar (flera bilar). (Mer om ordklasser här.)
- Accenter visar hur ett ord ska uttalas, é uttalas e och è uttalas ä. Exempel: Idé (jämför med ide) och crème fraiche (denna är vanligast i lånord).
- Veckodagar och månader skrivs med gemener i början av ordet, alltså med små bokstäver (men på engelska skrivs de med versaler, det vill säga stora bokstäver i början). Exempel: Vi åker till London i juni. Jag fyller år på måndag.
- För- och efternamn. Om du skriver om en person som du inte känner personligen, så är regeln att du alltid ska du använda både personens för- och efternamn. Om du nämnt personen flera gånger, kan du skriva bara efternamnet, men aldrig bara förnamnet. Exempel: I en intervju med Allan Bengtsson, berättar hon om om sitt arbete för utsatta barn. Bengtsson har ordnat insamlingar som lett till att många barn har fått ett bättre liv.
- Undvik att upprepa dig. Du kan söka efter synonymer i detta lexikon.
- När du ska hänvisa och citera, måste du vara mycket noggrann och citera exakt vad som sägs eller skrivs, samt ange källan direkt efter citatet. Skillnad mellan hänvisning och citat kan du se här.
- Mellan raderna.
Här hittar du länkar till andra sidor med skrivtips