Texten  har tidigare publicerats i Spördagar nr 1, 2011, s. 12-15. Författare Georg Ekström och Hilding Nilsson.

Nasumebygden i Tofta

Tofta socken har när detta skrivs ingen sockenbok. Däremot finns det rikligt med skildringar av den speciella del av socknen som nu upptas av Tofta skjutfält och vars civila föregångare kallas Nasum-bygden (av Agne Enekvist) eller Nasumebygden (av oss). Vi rekommenderar därför varmt att den intresserade läsaren fortsätter med följande informationskällor: Agne Enekvists En försvunnen odlingsbygd - Om liv och verksamhet i de trakter där nu Tofta skjutfält breder ut sig (1984); Agne Enekvists opublicerade anteckningar (tre pärmar i landsarkivet) om Norrgårde/Allhage, Nasume/Skjutfältet/Östergårde respektive Rangvalds; Yngve Rosens Blåhälls läger 1902-1982 (1985, andra utgåvan 2005); Lagaskiftesändringshandlingar öfver Tofta sockens andra skifteslag upprättade åren 1896 - 1897 af Axel Ytterberg; Rudolf Hanssons opublicerade anteckningar från Tofta.

Ungefärlig gräns för det nyetablerade skjutfältet. Kartan lånad från Blåhälls läger 1902-1982

Gårdarna och livet i Nasumebygden 1892 - 1899

Mot 1800-talets slut fanns i Nasumebygden ett sextiotal boplatser fördelade på Nasume, Norrgårde och Rangvalds grannlag. Här fanns allt från gårdar på några hundra tunnland ner till torpstugor på ofri grund och en befolkning av cirka 230 personer. Bygden utgjorde sammantaget vid denna tid en tredjedel av Tofta sockens brukade areal, befolkningstal och skatteunderlag. Sammanlagt hävdades - före laga skiftet - 2871 skiften.

Agne Enekvist har förtecknat familjerna i trakten åren 1892-1899. Denna förteckning omfattar ett sextiotal personer fördelade på 55 boplatser. Fyrtio personer har av Enekvist fått epitetet "husbonde". Av dessa är 6 kvinnor och 34 män. Övriga förekommande titlar och yrkesbenämningar är arbetskarl (10), sjöman (5), kyrkvärd (2), skräddare (1), piga (1) och undantagsman (1). Ingen står antecknad som (yrkes)fiskare, men de flesta av de arbetsföra manspersonerna torde ha fiskat till husbehov vid sidan om arbetet i jordbruket. För 22 personer saknas i Enekvists material uppgift om födelseplats. Av resterande 42 kom tjugo från Tofta socken, nio från från Öland eller Småland, två från vardera Eskelhem och Väskinde, en från vardera Atlingbo, Dalhem, Gothem, Hogrän, Sanda, Stenkumla, Stenkyrka, Visby och Väte. Trots att det sägs allmänt i socknen att alla var släkt med alla på den tiden tror och hoppas vi att nytillskottet av "friskt blod" därmed var betryggande för den genetiska mångfalden i bygden. För att ge en bild av det "vardagliga livet" i bygden följer här en sammanställning av de fem vigslar, nitton födslar och tjugoen dödsfall som ägde rum i Nasumebygden åren 1892-1899 baserade på uppgifter från Föreningen släktdata.

    Vigslar

    1893 Anders Petter Pettersson & Anna Elisabeth Hansdotter Olsson (båda Nasume)

    1895 Carl Axel Nilsson (Nasume) & Anna Maria Josefina Svensson (Rangvalds);

             Carl Johansson & Johanna Josefina Larsson (båda Norrgårde);

             Nils Petter Olsson (Rangvalds) & Josefina Maria Nilsson (Salmunds)

    1898 Olof Alfred Olofsson & Kristina Amalia Andersson (båda Rangvalds)

    Födslar

    1892 August Carl Johannes Johansson (Norrgårde);

             Albin Johannes Nilsson (Rangvalds) (far til den ene av författarna);

             Edvin Albin Olsson (Rangvalds);

             Johan Gunnar Olsson (Rangvalds) (morfar till den andre av författarna)

    1893 Ester Karolina Henrietta Johansson (Nasume);

             Emrik Theodor Johannes Jakobsson (Norrgårde);

             Elin Elvira Elisabeth Olsson (Rangvalds);

             Iwar Nordström (Rangvalds)

    1894 Wendela Charlotta Maria Englund (Norrgårde);

             Jenny Lovisa Viktoria Olsson (Rangvalds)

    1895 Elin Carolina Jakobina Andersson (Nasume)

    1896 Herman Olof Niklas Englund (Norrgårde)

    1897 Signe Ebba Emelie Westberg (Nasume);

             Anna Hilda Lovisa Johansson (Rangvalds);

             Elin Marta Josefina Wallin (Rangvalds)

    1898 Ruth Sigrid Kristina Johansson (Nasume)

    1899 Selma Gertrud Johanna Forsberg (Nasume);

             Martin Kristian Erik Wallin (Nasume);

         Elin Christina Johanna Johansson (Norrgårde)

    Dödsfall

    1892 Olof Olsson Ansén (75 år);

             Britta Maria Olofsdotter Pettersson (71 år);

             Jonas Niklas Nilsson (38 år)

    1893 Catharina Maria Andersdotter Hansson (72 år);

             Jenny Lovisa Ottilia Olsson (8 år);

             Elin Elvira Elisabeth Olsson (2 månader)

    1894 Catharina Christina Jakobsson (62 år);

             Anna Maria Olsson (59 år);

             Carl Johan Larsson (54 år);

             Ivar Nordström (1 månad)

    1895 Lotta Stina Larsdotter Andersson (96 år);

             Olof Maldesson (68 år);

             Christina Maria Georgsdotter (50 år);

             Jenny Lovisa Viktoria Olsson (6 månader)

    1897 Kajsa Greta Persson (83 år);

             Emma Augusta Olofsson (37 år);

             Teresia Charlotta Hildur Johansson (22 år)

    1898 Olof Henriksson (79 år);

            Carl Johan Vilhelm Toftén (60 år);

             Anders Petter Pettersson (45 år)

    1899 Johan Hansson (83 år)

Efternamnet Olsson förekommer hela tio gånger i denna sammanställning, sju av personerna med detta namn är nära släkt med varandra. Tre syskon - två döttrar och en son till Nils Petter Olsson och hans hustru Emma Christina (född Toftén) - föds under den här perioden. Tre av de totalt fjorton syskonen Olsson avlider under dessa år i en ålder av respektive 2 månader, 6 månader och 8 år. Fadern gifter om sig 1895. Vad som hände med hustrun, som vid 42 års ålder fött 14 barn, vet vi inte.

Laga skiftet: Radikal jordreform men begränsad folkomflyttning

Måndagen den 23 oktober 1893 sammanträdde i Norrgårde i Tofta lantmätare Axel Ytterberg med godemännen tillika nämndemännen J F Sahlsten (Sallmunds i Mästerby) och Johan Johansson (Gervalds i Hogrän) för att förrätta laga skifte i Tofta sockens andra skifteslag. Söndagen den 8 oktober samma år hade landshövdingens förordnande jämte kallelse upplästs i Tofta kyrka. Fjorton markägare i Nasume, sju i Norrgårde och nitton i Rangvalds grannlag kallades till förhandlingarna.

En rad sammanträden hölls därefter från den 15 maj 1894 till den 16 juli 1895. Vissa ytterligare förändringar genomförda åren 1896 - 1897 fastställdes i domstol 1898. Handlingarna omfattar 1 168 handskrivna sidor i folioformat. I och med det sistnämnda sammanträdet hade lagaskiftesförrättningen i Tofta sockens andra skifteslag genomförts i laga ordning. Mer än två tusen spridda jordlotter hade härigenom - på papperet - omvandlats till ett begränsat antal samlade skiften och ett antal nya vägar hade utstakats. I vissa fall nödgades man flytta hela byggnader till annan plats. För att ekonomiskt gottgöra de drabbade hade likvider upprättats över skog, utflyttning, odling, minskad avkastning och åkeromläggning samt över ersättning för förlorade bryor (vattentag).

Skjutfältet etableras: Expropriation och förödande folkförflyttning

Redan år 1895 hade frågan om nytt skjutfält för det gotländska artilleriet aktualiserats. Kungl. Maj:t beordrade året därpå chefen för Gotlands artillerikår att identifiera och verkställa förberedande undersökningar av lämpliga områden för ett nytt skjutfält. Dessa initiativ togs således samtidigt som lantmäteriet förberedde laga skifte i Tofta. Den för laga skiftet ansvarige lantmätaren kunde därigenom på ett smidigt sätt utnyttjas även för att kartlägga och förbereda en skjutfältsetablering i Tofta. Den första exproprieringsomgången genomfördes redan 1898. Redan samma år inleddes skarpskjutningar med artilleri på det nyskapade skjutfältet. Året därpå fick skjutfältet sitt officiella namn.

I landshövdingens femårsberättelse till Kungl. Maj:t för åren 1896 - 1900 ( Källa: Statistiska centralbyrån, Bidrag till Sveriges Officiella Statistik (BISOS H)) skildras expropriationen på följande sakliga sätt

         Hvad beträffar kronohemman under allmän disposition, hafva dessa (---) ökats till 14 stycken, dels (---), dels 21167/38400 mantal Norrgårda,  3/3584 mantal Nasume och 47/1280 mantal Rangvalds eller tillhopa 1 19783/33600 mantal, allt skatte i Tofta socken, som kronan dels  inköpt, dels exproprierat för att till skjutfält för artilleriet användas.

Kartskissen överst på sidan visar den ungefärliga gränsen för det initiala skjutfältsområdet. Sammanlagt exproprierades 810 hektar i denna första omgång av markförvärv varav 426 ha (13 fastigheter) från Nasume, 372 ha (7 fastigheter) från Norrgårde och 12 ha (2 fastigheter) från Rangvalds. Kostnaden för markförvärvet uppgick till strax under 80 000 kronor (motsvarande drygt 4 miljoner kronor år 2011). Skjutfältets yta uppgår numera till cirka 2 300 hektar.

En förlorad by - Bebyggelsen vid Nasumekorset före exproprieringen. Skissen lånad från Blåhälls läger 1902-1982.

Yngve Rosén beskriver Nasume som en "förlorad by" och som den största förloraren vid 1989 års expropriering. Roséns skiss av bebyggelsen vid "Nasumekorset" - korsningen mellan vägarna från Rangvalds till Blåhäll och från Norrgårde till Gnisvärd - återges här ovanför. Enligt Rosén ägde eller bebodde följande personer de elva boplatserna kring Nasumekorset vid denna tid:

        1. Jacob August Jacobsson - flyttar först till Norrgårde år 1900 och därefter till Rangvalds.

        2. Göran Nicklas Nilsson - flyttar till Klinte i mars 1900.

        3. Anna Elisabeth Henrietta Hansdotter Pettersson - avlider år1898.

        4. Lars Jacob Jakobsson  - flyttar till Kroks i Tofta år 1900.

        5. Nils Jakobsson - avyttrar marken 1870 men bor kvar på ofri grund med hustru och nio barn. Hustrun dör 1881. Fem av barnen och han själv emigrerar till USA 1882 (till 1889) då pigan Maria Wiman flyttar in och tar hand om de kvarvarande barnen. Maria är kvar då kronan tar över och flyttar år 1900 till sin bror vid Lixarve i  Tofta.

        6. Elisabeth Maria Jonsdotter Gäst - avlider i Eskelhem år 1901.

        7. Henrik Oskar Johansson Ansén  - flyttar till Eskelhem i november 1900.

        8. Stina Lisa Wallin f. Carlström ("mor Wallin")  - flyttar till Rangvalds i november 1900.

        9. Johan Petter Hallberg - avlider 1884, Hallberg hade två barn: Johan Niklas Vilhelm (f. 1867) och Maria Lovisa Vilhelmina (f. 1873). Huset står på ofri grund. Familjens vidare öde är okänt.

        10. Olof Olofsson Ansén - avlider 1892, dottern Maria Olivia blir kvar på ofri grund. Maria flyttar till Visby år 1900.

        11. Anna Lisa Maja Dyplin ("mor Dyplin") - avlider vid Bjers grund i Tofta år 1905.

Nasumebygden idag - En vit fläck på kartan?

Det är ett obestridligt och beklagligt faktum att Nasumebygden trots sin enastående naturvariation och sina kulturhistoriska värden har kommit att falla i glömska. Våra dagars tryckta "guider" över Tofta socken beskriver denna del av socknen som en vit fläck på kartan till förfång för turister och (nya) sockenbor. Vi beklagar att inte mer görs för att sprida kännedom om den här delen av socknen som i flera avseenden är den vackraste och mest spännande. Som stöd för vår uppfattning får det denna gång räcka med att hänvisa till följande arbeten och initiativ: En gotländsk nationalpark - Tofta skjutfält i ord och bild, osignerad artikel i Gotlänningens julblad 1919; Låt Tofta skjutfält leva, av Ulf Mosséen 1981; Tofta Hembygsförenings skrivelse till länsstyrelsen (2006-07-07) angående inrättande av naturreservat på Tofta skjutfält och sist men inte minst regeringens beslut om att klassa Nasume myr som skyddsvärt område i enlighet med det europeiska Natura-2000-direktivet. Bland annat sevärt må slutligen nämnas Blåhällsplatån med minnesstenen, fiskeläget, den röda skogsliljan, grottorna, John-Bauer-skogen med Haugstain, Norrgårdahällarna med krutbrännare och fetknopp, Vårdkashöjden med kungsörn samt Håijgardsmyr med tranor och runt omkring fridfullt betande kor. I direkt anslutning till ett framtida naturreservat kring Nasume mur finns dessutom ypperliga möjligheter att få till stånd ett "prästänge" (intill Kyrkbacken!) något som Tofta socken [såvitt vi vet] alltid saknat.