Interneringslägret i Blåhäll - en parentes i skjutfältets historia 

Under första världskriget hölls kanske så många som 150 tyska marinsoldater internerade i Blåhällslägret på Tofta skjutfält. Soldaterna med befäl hade anlänt - ofrivilligt - till Gotland med minfartyget SMS Albatross den 2 juli 1915. Efter massiv beskjutning från ett antal ryska fartyg valde befälhavaren Fritz West att sätta fartyget på grund utanför Kuppen i Östergarn. De överlevande fördes först till Roma (sockerbruket) och senare till Blåhäll för internering under nästan två års tid, 12 oktober 1915 - 30 september 1917. En kort skildring av tiden i lägret finns här. Läs om censur och rymningar i "månadens dokument" från Krigsarkivet här.

Tofta socken

Kartan här ovanför är en vacker och illustrativ sockenkarta över nästan hela Tofta socken. Kartan saknar årtal. Vid kartans tillkomst var Gnisvärds hamn ännu inte utbyggd, vilket skedde åren 1929-30. Någon skjutfältsgräns finns inte utsatt. De båda geologiska höjdsträckningarna efter Ancylussjöns och Litorinahavets högsta strandlnjer har markerats på kartan och kan ses mer eller mindre tydligt på flera ställen i den nuvarande skjutfältsterrängen. Många av Rangvalds-gårdarna ligger samlade längs med den ena höjdsträckningen. Toftas gårdar i övrigt ligger koncentrerade längs med den gamla landsvägen förbi kyrkan och "Toftarakan" var ännu inte på plats. I övrigt är vägnätet på det hela taget detsamma som det nutida. Nasumebygden upptar den övre vänstra delen av kartan.

Nasumebygden

Namnet Nasumebygden används här som en gemensam beteckning på det område på nuvarande Tofta skjutfält som en gång upptogs av de tre grannlagen Nasume, Norrgårde och Rangvalds. I början av 1700-talet låg här tre ensamgårdar med just dessa namn. Genom partsdelning och arvsskiften uppstod med tiden ett ansenligt antal gårdar och torp, som nu med endast en handfull undantag återigen är borta. Men spåren finns kvar. Tabellen visar folkmängden i Nasumebygdens tre grannlag samt Blåhäll och Gnisvärd åren 1880, 1890 och 1900. År 1900 fanns i Nasume grannlag endast ett hushåll med tre kvarboende personer nämligen arrendatorn Josef Svensson (f. 1847) med hustrun Carolina "Lina", f. Andersson (f. 1848) och sonen Carl Johan (f. 1879). (Källa: Riksarkivet/SVAR, Folkräkningarna 1880, 1890 och 1900)

Folkmängd

                                                                1880                1890            1900

        Nasume grannlag                    102                     62                     3

        Norrgårda grannlag                  43                      44                 36

        Rangvalds grannlag                   57                      61                 56

        Blåhäll                                                 -                            2                 -

        Gnisvärd                                             -                        16                 -

Namnet Nasume förekommer på Gotland endast i Tofta socken. Namnet Norrgårde (eller Norrgårda) förekommer även i Lärbro, Hellvi, Väskinde, Vallstena, Björke, Sanda, Sproge och Hamra socknar. Namnet Rangvalds förekommer även i Stånga och Havdhem. Till Nasumebygden hör även fiskeläget Blåhäll. Stafs fiskeläge finns däremot inte längre kvar.  Den som vill läsa mer om personerna i Nasumebygden än vad som finns på den här webbplatsen hänvisas till Tofta hembygdsförening. På deras webbplats finns en stor mängd persondata  som gjorts tillgängliga av Hilding Nilsson och Tor Ahlström i Tofta Hembygdsförening. 

Nasumebygden i sju författares ögon

Agne Enekvist och Yngve Rosén

Vi som lagt upp den här sidan har hämtat inspiration och information från i huvudsak två håll. För det första Agne Enekvists hittills opublicerade arbete En försvunnen odlingsbygd. Texten återges i sin helhet och med tillstånd av Agnes son Jerker Eneqvist. Bilden nedanför till vänster visar ett utdrag ur En försvunnen odlingsbygd. Det andra arbetet vi haft särskilt mycken glädje av är Yngve Roséns skrift Blåhälls läger 1902-1982. Bilden nedanför till höger är hämtad från Blåhälls läger och visar hur man genom en kontrollerad förbränning förintade det en gång pampiga militärlägret vid Blåhäll. 

Henry Ahlqvist 

Författare nummer tre är Henry Ahlqvist (1917-1996) som skrivit och illustrerat skildringen Blåhälls fiskeläge som jag minns det från 1920-talet (1979) som vi återger i sin helhet med dottern Eva Erickssons  medgivande. Henrys beskrivning av De gotländska allmogebåtarna (1984) återfinns här.

Anonym

En fjärde författare, beklagligtvis anonym, skildrade Tofta skjutfält i ord och bild i tidningen Gotlänningens Julblad redan år 1919. Artikelns rubrik var En gotländsk nationalpark. Texten (men inte bilderna) finns återgiven här.

Elof Olsson

 Elof Olsson har i sin bok Havet, stranden och bygden - Toftaminnen (1983) tagit med ett avsnitt som handlar om Christoffer Tuftströms färd i tid och rum genom delar av Nasumebygden vid tiden för skjutfältets tillkomst. Bokförlaget anger på bokens omslag att författaren, född i Tofta 1904, har nedtecknat sina egna minnen och vad hans far och farfar har berättat om socknen och om händelser där. Verklighetens Christoffer Tuftström (d.ä.) avled år 1869 vid 41 års ålder, trettio år innan skjutfältet etablerades. Det kan därför mycket väl vara en fiktiv person som gör en tidsresa genom bygden. Christoffers son Karl Christopher Tuftström föddes 1861 men avled redan två år senare.  Kapitlet återges med tillstånd av Ödins Förlag Hanseproduktion AB.  Läs hela skildringen här .

Natura 2000 och Nasume myr