"En gotländsk nationalpark"

Tofta skjutfält förenar i sig, som nämnts, all typiskt gotländsk natur: kustklippor, "aurburgar", flygsandsfält (numera bundna), hällmarksskog, de vackraste ängar samt bl.a. en myr, snart nog den enda på ön som är oberörd av utdikning och fritt får utveckla sin växtkraft i ag, Cladium mariscus, drottningen bland kärrväxter. I myren har av dåvarande skjutfältsofficeren major Arvid Zetterling inplanterats karp och sutare; karparna ha ej tålt de senaste årens stränga vintrar, varemot sutarna trivas utmärkt och öka sig storartat.  

 På det stora området har , som antytts, ett betydande arbete de senare åren nedlagts för markens utnyttjande och skogens tillvaratagande. Gallring i den mogna skogen har företagits, varvid i första hand sådana träd, som varit smittade av blårostsvamp avverkats. Härigenom har erhållits en kubikmassa skog, uppgående till 34 975 kubikmeter. Dessutom har avfallet, ris, grenar och stubbar med gynnsamt resultat tillvaratagits. Planteringar ha verkställts i stor omfattning. Under åren 1903-1918 ha såtts 71 000 tallplantor, 12 300 plantor av gran, 7 000 korgpil, 3 600 al, 2 150 lönn, 1 150 rönn samt dessutom ett mindre antal plantor av på Gotland mer eller mindre brukliga trädslag. 

Av resultaten framgår, att plantering av barrträd på grund av den under gotlandsvåren ofta rådande torkan är utsatt för misslyckande å fältets högplatå. Däremot har planteringen å strandterrasserna, där marken ständigt bibehåller en viss fuktighetsgrad, lämnat ett gott resultat. Höstplantering har visat sig utfalla bäst, men bristen på arbetsfolk denna årstid utgör ett hinder. På fältets kalhuggna del börjar nu tallskogen självså sig å marker, som genom myrens närhet äro fuktiga. Lövträdsplanteringen har utfallit mycket lyckligt, särskilt i fråga om lönn, al och alm. Korgpilen, som planterades för att skaffa material för de blindas arbeten, har vuxit synnerligen väl på vallarna i myren. Planteringen av främmande barrträd, banksiana, blågran med flera har lyckats endast på några få platser. Insåning av blåluzern har företagits å gamla åkrar på skilda delar av fältet, vilket visat sig vara ett gott grepp.     

Arbetsförhållandena å fältet ha, med undantag av den tid "Albatrosstyskarna" voro internerade vid Blåhäll, erbjudit de största svårigheten, som man måst leja civila arbetare till plantering, insådd, skörd med mera och befolkningen i trakten är fåtalig och samtidigt upptagen med eget jordbruk, har det endast med utnyttjande av överbetalning lyckats få arbetet utfört i tid. Ibland har detta trots allt varit omöjligt, och mycket skulle ha blivit försummat, om ej kronoarrendatorernas dagsverksskyldighet varit. Vad den ekonomiska sidan av arbetena beträffar så menar man att sig dock ha fått dem utförda synnerligen billigt. Kontant behållning har uppstått, varförutom värdet av arbetet ligger i planteringar och torrlagd mark. Inköpspriset av fältet går till omkring 215 000 kr. Med den gallring och föryngring som följts ha sakkunniga beräknat fältets värde om en mansålder till 450 000 kr; denna beräkning gjordes 1910, men med därefter skedda värdeförändringar torde det blivande värdet kunna  sättas vida högre.

Våra bilder [i tidningen] må tala för sig själva. Vi tillägga endast, att skjutfältets hittills största namn är major Arvid Zetterlings. Dennes entusiastiska energi och personliga uppoffring inför framtrollandet av denna "nationalpark" äro värda det största erkännande.