4. Europeiskt

Europeiskt samarbete

Första gången jag deltog i ett europeiskt geologiskt samarbetsmöte, så vitt jag kommer ihåg, var WEGS:s (Directors of the West European Geological Surveys) möte i augusti 1986 i Uppsala på SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). WEGS var en inofficiell sammanslutning av högsta ledningen för geologiska undersökningarna i Västeuropa, en slags direktörsklubb, där man kunde diskutera gemensamma frågor och utbyta erfarenheter. Den hade grundats på 1970-talet och blev 1994 FOREGS, se senare.

GTK:s överdirektör LKK skulle delta i WEGS-mötet i Uppsala och jag hade ju egentligen ingenting med direktörsklubben WEGS att göra. Det råkade sig dock så att vi några dagar före WEGS-mötet hade varit på IAGOD-mötet i Luleå, där vi hade presenterat Nordkalottprojektet och de första tryckta Nordkalottkartorna. Överdirektören tyckte att det här internationella geologiska samarbetsprojektet också borde presenteras för WEGS direktörerna, och dessutom skulle jag diskutera karttrycket med mina kolleger på SGU, så därför skulle jag med. Resan blev intressant.

Vi körde från Luleå söderut längs Höga Kusten. Det var just efter den tredje torsdagen i augusti som är surströmmingspremiären och surströmmingen produceras just vid Höga Kusten. Det var klart att vi ville smaka på den här berömda svenska rätten och försökte därför beställa surströmming i flera restauranger längs vägen, men fick varje gång höra att “Här serverar vi inte surströmming!”. Vi blev inte klokare, men förstod att det där med surströmming är något mycket speciellt. Lite senare under samma resa övernattade vi hos geologerna Karin och Gunnar, som vi kände i Borlänge, och vi berättade om vårt misslyckade försök att få smaka på surströmming. Dom lovade fixa det. Vi gick till närmaste mataffär och köpte en stor burk surströmming, norrländsk mandelpotatis och tunnbröd. Det förklarades för oss att surströmming inte är något man äter var som helst. På grund av lukten är det inte lämpligt att äta det i flerfamiljshus. Det brukar komma anmälningar om gaslukt. Vi öppnade surströmmingsburken under vattnet i en vattenhink och hade ordnat med gott korsdrag och det gick fint utan klagomål från grannarna. Surströmmingen smakade ju ganska bra tyckte vi men odören var ju rena kloaklukten. Vi förstod nu att man inte serverar den på alla restauranger.

På vägen söderut körde vi via Dalarna och besökte djupgasborrningen i Gravberg inom Siljansringen, som är Europas största astroblem. Kratern har en diameter på 52 km bildades för 360-370 miljoner år sedan. På 1980-talet spekulerades det att fyndigheter av gas och olja av icke-biologiskt ursprung kunde förekomma i den krossade berggrunden under kratern. Ett bolag, Dala Djupgas AB, grundades för att göra provborrningar i området. Det var surrealistiskt att se en stor oljeborrningsrigg mitt i granskogen i Dalarna och få prata med de amerikanska oljeborrarna från Indiana. Dom var verkligen långt hemifrån.

I samband med WEGS-mötet i Uppsala hade vi också tillfälle att besöka Falu koppargruva som då ännu var i produktion, samt Stripa gruva som då användes för forskning och experiment angående framtida förvaring av utbränt kärnbränsle. Det här är goda exempel på intressanta exkursioner och studiebesök som vanligtvis anordnas i samband med större internationella samarbetsmöten. Samvaron på exkursionerna ger också möjlighet till givande informella diskussioner med kollegerna om olika aktuella saker.

Ett halvt år senare, i februari 1987, deltog jag i ett möte i Orléans, där man diskuterade planerna på att producera och publicera en omfattande syntes över Västeuropas geologi. Den skulle omfatta ett tiotal publikationer om olika tidsperioder och orogenier. Initiativet kom från Frankrikes BRGM och avsikten var att det skulle bli ett WEGS-projekt. Projektet hade redan varit på agendan på direktörernas WEGS-möte 1986 i Uppsala. Syftet med projektet var uppenbart politiskt. Genom att producera en geologisk syntes över Västeuropa med hjälp av ett vittgående samarbete mellan 20 länder i Västeuropa ville man markera det politiska och vetenskapliga samförståndet i Västeuropa. Samtidigt ville man skapa en europeisk motpol till det amerikanska Decade of North American Geology. Som ett resultat av samarbetet skulle det samtidigt uppstå ett nätverk mellan europeiska geologer. En del av det här påminde om bakgrunden till Nordkalottprojektet.

Planerna för projektet presenterades i detalj, med betoning på projektorganisation och finansiering. Ingen direkt kritik av projektet framlades, men många länder betonade problem som kunde uppstå med avseende på finansiering och personalresurser. Finland förhöll sig försiktigt positivt till projektet. Vi hade ju genomfört något motsvarande i Nordkalottprojektet och Finland ville gärna ha en ledande roll i delprojektet rörande den prekambriska geologin. Jag har inte en klar bild av hur det gick med projektet (var i Tanzania 1987-1989), men en bok utgavs 1992 med titeln “Geology and the Environment in Western Europe: A Coordinated Statement by the Western European Geological Surveys” Det kan hända att den världspolitiska utvecklingen tog udden av projektet. Det kalla kriget ebbade ut, Berlinmuren föll 1989, och man började se fram emot ett större gemensamt Europa.

Den politiska utvecklingen i Europa ledde till att det västeuropeiska WEGS 1993 öppnade dörrarna för ett antal centraleuropeiska länder och ändrade namnet till FOREGS (Forum of the European Geological Surveys Directors). Senare utvidgades medlemskapet till länder som hörde till Europarådet. Vid mitten av 1990-talet hade FOREGS redan över 30 medlemsländer, dvs. praktiskt taget hela Europa inklusive många central- och östeuropeiska länder. FOREGS hade ingen fast adress och ingen personal. Ett land fungerade som värdland för ett år åt gången, och det fortsatte relativt smidigt ett tiotal år. Samtidigt utvecklades EU och en del medlemmar från EU-länder tyckte att det borde finnas en organisation där man kunde behandla gemensamma EU-frågor, t.ex. inom lagstiftningen om miljö, råmaterial och gruvdrift.

En ny organisation, EuroGeoSurveys (EGS), grundades därför 1995 för att fokusera på specifika EU-ärenden. EGS hade en adress i Bryssel och en fast ansatt generalsekreterare. FOREGS fortsatte tillsvidare sin verksamhet och under ett tiotal år verkade EuroGeoSurveys och FOREGS sida vid sida. Det var kanske lite förvirrande, men organisationernas verksamheter var olika och de kompletterade varandra. Jag kom att bli involverad i bägge organisationernas aktiviteter på olika sätt.

FOREGS viktigaste verksamhetsform var det årliga direktörsmötet i värdlandet med symposier, diskussioner och exkursioner. Den sociala aspekten var också viktig. Många av direktörerna hade frun med och blev så småningom familjebekanta. GTK:s överdirektör var ibland förhindrad att delta, och då skickades jag till mötet. Första gången deltog jag i FOREGS Annual Business Meeting and Strategic Review Seminar i Madrid 2000. Följande år var mötet i Lefkosia/Nicosia på Cypern. Jag hamnade då också att delta i planerandet av mötet på Cypern för att Finland skulle vara värdland 2002.

Mötet 2002 hölls i Esbo, huvudsakligen på Dipoli Congress Centre i Otnäs. Det var ett stort jobb för GTK att ordna mötet och jag blev i praktiken möteskoordinator. De utländska deltagarna var cirka 60 till antalet. De egentliga mötesdeltagarna var 43 från 29 länder och 13 av direktörerna hade med sig sin fru under kategorin “Accompanying Person”. Dessutom kom det ett antal föreläsare och ledare för arbetsgrupper. Mötesprogrammet sträckte sig över fyra dagar. Den första dagen höll ledargrupperna EuroGeoSurveys Executive Committee och FOREGS Board separata möten och därefter höll de ett gemensamt möte för att sammanjämka verksamheterna och kanske förbereda ett senare sammangående. Andra dagen hölls FOREGS Business Meeting för alla deltagare och “Workshop on Geology and Sustainable Development”. Följande dag var det två Workshops: “European soil Issue” och “Natural and Anthropogenic Geochemical Risks i Europe”. Fjärde dagen var det en geologisk exkursion till Sydvästra Finland med övernattning i Pargas.

Sista gången jag var med på ett FOREGS-möte var 2003 i Prag. Hilppa var också med, liksom hon hade varit med i Esbo 2002 och i Nicosia 2001. Den här gången höll det på att gå riktigt dåligt för damerna på en Accompanying Persons utfärd. Medan direktörerna hade Business Meeting och Workshop on the Role of Geological Surveys in Geoscience Research besökte damerna bl.a. Karlovy Vary (Karlsbad). På väg tillbaks mot Prag i solnedgången kom en personbil emot exkursionsbussen i hög fart på samma sida av vägen så att bussen måste väja genom att köra av vägen, men hann inte undvika krocken. Största delen av damerna i bussen halvsov och hade inte bilbälte. De flesta fick sig ordentliga smällar speciellt i ansiktet. Hilppa råkade vara vaken och såg situationen och klarade sig utan skråmor. Hon blev förhörd av polisen som vittne till olyckan. Följande kväll hade tjeckiska utrikesministeriet ordnat en galamottagning på Czernin slottet i Prag, dit damerna anlände mer eller mindre omplåstrade.

FOREGS var först och främst en sammanslutning för direktörerna i de geologiska undersökningarna i Europa. EuroGeoSurveys med säte i Bryssel var och är däremot en organisation som representerar de europeiska geologiska undersökningar och strävar till att ge råd och information som stöd för problemlösning på olika plan i de europeiska institutionerna. Det är alltså mer eller mindre en lobbyorganisation där professionella företrädare för intressegrupper och särintressen i organiserad form framför sina åsikter till politiska makthavare. Jag hörde 1999-2001 till EuroGeoSurveys Information Policy Sector Executive Group. Det blev ett antal resor till Bryssel där vi diskuterade strategier och olika sätt att utveckla och förbättra tillgången och utnyttjandet av geologisk information i den politiska beslutsfattningen i Europa. Resekostnaderna ersattes huvudsakligen av EuroGeoSurveys.

I och med att samarbetet i Europa förbättrades och EU blev större, utvecklades också EuroGeoSurveys till att omfatta ungefär lika många medlemsländer som FOREGS hade haft tidigare. De geologiska undersökningarnas direktörer, som tidigare var medlemmar i FOREGS, utgör nu EuroGeoSurveys Board of Directors. EuroGeoSurveys förfogar över mångsidigt professionellt substanskunnande genom ett antal expertgrupper som förbereder ärenden och verkställer projekt som syftar till att lägga fram information som kan påverka beslutsfattningen. Expertgruppernas områden kan vara t.ex. georisker, geoenergi, geokemi, maringeologi, mineralresurser, vattenresurser, geografiska informationssystem, samt internationellt samarbete och utveckling.

-> Utvecklingssamarbete

-> Tillbaka till Internationellt samarbete

-> Tillbaka till GTK 1973-2004