UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH KVALITETSSÄKRING

Varje år utvärderas arbetet mot kränkande behandling genom elevenkät, hälsosamtal och elevsamtal. Rektor är ansvarig för elevenkäten och elevhälsoteamet är ansvariga för hälsosamtal och elevsamtal. Detta arbete ingår i skolans kvalitetsarbete. Elevrådet har möte varje månad. Elevrådet består av en lärare, resurspersonal och elevrepresentanter från varje klass. Vi upplever att vi har ett fortsatt aktivt elevråd som genomfört aktiviteter och påverkat skolans sociala klimat på ett positivt sätt. På 7-9 enheten har mentorerna under läsåret systematiskt arbetat med att genomföra enkäter och samtal för att följa upp de regler och rutiner som klassen satt upp.

Arbetet med "Regler och rutiner" har skett kontinuerligt under hela läsåret. Dokumentet har gåtts igenom vid terminsstart och vid terminsslut. 

Skolledning, elevhälsoteam och trygghetsteam samlas varje vårterminen för att utvärdera och analysera det arbete som genomförts av trygghetsteamet. Därefter genomförs en revidering av likabehandlingsplanen inför nästa läsår.

Trygghetsteamet har under läsåret 22-23 arbetat med det systematiska förebyggande arbetet i klass.  Prioriterade klasser har varit åk 7 och 8. Utifrån dessa samtal ser vi behov av fortsatt arbete vad gäller området trygghet och studiero samt bemötande i några av de klasser vi träffat. Planeringen är att samtal med dessa klasser kommer att ske under läsåret 23-24 då med fokus på de behov som framkommit.  

Under vecka 9 implementerades ett digitalt dokumentationssystem för kränkningsanmälningar samt utredningsdokumentation. Representanter från trygghetsteamet har redan under höstterminen-22 deltagit vid olika utbildningsinsatser samt vid utvecklandet av systemet. Interna utbildningar har sedan skett för övrig personal. All dokumentation vad gäller kränkningsärenden sker nu digitalt i systemet Prorenata. Utifrån detta kommer den statistik som redovisas gällande kränkningsanmälningar inte att vara enhetlig. Upplevelsen under vårterminen-23 är att systemet har förenklat, bidragit till en större rättssäkerhet samt en ökad tydlighet och struktur vad gäller dokumentationen. 

 Under året har personal haft många allvarssamtal med elever, dessa finns arkiverade i utrednings pärmen fram till vecka 9 samt efter detta i Prorenata. Trygghetsteamet har utrett ett flertal fall av kränkningar, dessa har i huvudsak handlat om fysiska och verbala kränkningar. Under vårterminen uppmärksammades en ökning av kränkningsanmälningar och även att klimatet på enheten gällande trygghet, skadegörelse, vaperökning med mera ökade. En kartläggning genomfördes och efter detta hade personal  en punktinsats där samtal skedde med berörda elever. Under denna period arbetades det även aktivt med lektionsvärdar på enheten. Insatserna bedöms ha gett  ett positivt resultat på kort sikt men inte på lång sikt. Inför kommande läsår är dessa åtgärder något som kan utvecklas samt eventuellt användas i förebyggande syfte. 

Antalet kränkningsärenden under läsåret är relativt likvärdigt som föregående år.  Verbala kränkningar är överrepresenterade följt av fysiska kränkningar. Utifrån den statistik som har kunnat inhämtats från vårterminen framkommer att de flesta kränkningar sker på "annan plats", "klassrum" och "kapprum". Personal från trygghetsteamet har under året uppmärksammat att flera av de kränkningsärenden som skolan får hantera är utifrån konflikter och händelser som sker utanför skolan och skoltid men som påverkar elevernas skolsituation. 

De fysiska kränkningar som hanterats har i vissa fall lett till polisanmälningar, kontakter med socialtjänsten och disciplinära åtgärder från skolan såsom muntliga och skriftliga varningar. Trygghetsteamet har under året även haft stöttande samtal som inte lett till kränkningsanmälningar. Samtalen har bland annat handlat om värderingar, bemötande och hur man är mot varandra. Under året har samarbete med 4-6 och gymnasiet skett i gemensamma ärenden. Under läsåret har vi upplevt en ökning av konflikter där elever från olika stadier är inblandade. 

I de kartläggningar som genomförts under läsåret med både elever, vårdnadshavare och personal ser vi områden som har utvecklats men även områden där vi behöver vidareutveckla arbetet. I enkäten "trygghet och studiero", en skala från 1-10, ser vi generellt ett likvärdigt eller något minskande resultat.  De områden som fått ett lägre lägre resultat gentemot föregående år är "Jag har studiero på lektionerna" från (7,7) till (7,2). En marginell minskning ser vi på frågorna "Jag känner mig trygg i skolan" och "Jag blir respekterad av de vuxna på skolan".  Det område där vi ser en marginell förbättring är "De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att elev blivit kränkt" (7,9) till (8,0). På gruppnivå ser vi att resultaten är kraftigt varierande beroende på vilken klass som analyseras, detta både positivt och negativt. Utifrån detta behöver vi se över vilka insatser som kan skapa bättre förutsättningar för goda resultat inför kommande läsår. Arbetet gällande att vuxna skapar goda relationer till eleverna behöver fortsätta även kommande läsår. Vi ser även att trygghetsteamet tillsammans med övrig personal behöver fokusera på att förbättra området studiero.

 I de "trygghetsskapande samtalen" framkommer att det finns ett fortsatt behov av att arbeta med diskrimineringsgrunderna och studiero i vissa grupperingar och klasser. I flera olika forum framkommer att det förekommer sexistiskt, rasistiskt och homofobiskt språkbruk under skoltid och i vissa grupperingar. I "elevsamtalen" som genomförts med elever i åk 8 framkommer att det finns behov av att arbeta med hur eleverna upplever att de bli bemötta och respekterade av vuxna på skolan.

I "skolenkäten" som genomförs av Skolinspektionen är svarsfrekvensen från elever relativt hög. Svarsfrekvensen från vårdnadshavare är något högre än tidigare år. De frågor som är kopplade till trygghetsarbetet som drivs på skolan har valts ut och analyserats extra noggrant. Vad gäller frågor som rör bemötande elever- lärare, elev- elev och lärare-elev  har vi ett relativt gott resultat i jämförelse med riket i övrigt. Gällande området elevinflytande är det önskvärt med ett bättre resultat kommande läsår trots att vi redan i dagsläget har ett bättre genomsnitt än riket i stort. Trygghetsteamet har under några år valt att arbeta med att stärka elevernas/elevrådets inflytande i vilket denna fråga är fortsatt viktig i vårt systematiska arbete. Vad gäller de frågor som rör trygghet och studiero ser vi liknande resultat som i de enkäter och kartläggningar skolan själv genomför. Dessa frågor är fortsatt prioriterade mål även kommande läsår för att stärka både trygghet och studiero ytterligare. Skolans arbete med att förhindra kränkningar får i undersökningen ett positivt resultat. Detta är dock ett område där vi inte bedömer att vi ännu kan känna oss nöjda och arbetet behöver drivas kontinuerligt även under kommande läsår.  På frågorna gällande studiero ser man både på resultat från elever och vårdnadshavare att detta är ett fortsatt utvecklingsområde. 

I resultaten från ELSA-undersökningen som genomförs i åk 7 av skolsköterska ser vi att elevernas resultat vad gäller områdena mat, sömn, fysisk och psykisk hälsa som bedömdes låga föregående läsår i dagsläget har utvecklats i positiv riktning . Det är svårt att avgöra vad och vilka åtgärder som skapat en positiv trend men ett aktivt arbete har bedrivits av både elevhälsa, trygghetsteam och övrig skolpersonal. Vi har arbetat aktivt med "generation pep" och pratat om vikten av sömn, kost och motion i olika forum.  Utifrån de positiva resultat vi ser i årets ELSA-statistik är det viktigt att arbetet fortsätter samt att man även analyserar vad, och vilka insatser, som har varit framgångsfaktorer.  Det är av vikt att fortsätta arbetet med friskfaktorer för att främja trygghet, studiero och elevernas hälsa och välbefinnande.