Östanå

Följande står att läsa om Östanå i ”Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige” Utgiven (1859-1870).

”Östanå, ett gammalt herresäte, beläget i Gränna socken af Wista härad och Jönköpings län. Ursprungligen hette godset Bråxvik, och hörde ända sedan långt tillbaka i medeltiden till medlemmar af slägten Ulfsparre, af hvilka tre, son efter fader, voro Gustaf I:s, Erik XIV:s och Carl IX:s trogne tjenare och ståthållare på Kalmar slott. Den siste egaren af denna slägt, r. r. Åke Ulfsparre († 1657), om hvilken historien upplyser, att han tjent sig med tapperhet upp igenom alla grader, under Polska, Preussiska och Tyska krigen samt kommenderat flottan år 1644 i riksamiralens frånvaro, utbytte och försålde (Allvin uppgifvcr sonen, Erik Åkesson, vara den, som 1663 försålt Broxvik) den gamla familje-egendomen till grefve Per Brahe, som flyttade gården från dess gamla, nu af ingen kända plats, till dess nuvarande, och förändrade namnet till Östanå eller Östanås, efter dess läge till Westanå. Mangården ligger nu på den östliga bergskedja, som stryker igenom Wista härad, tätt omsluten af löfskog, i en vacker, men nordiskt allvarsam trakt. Grefve Pers nya skapelse bar tidehvarfvets prägel; mangårdsbyggningen erhöll högsta platsen; på ömse sidor om en 12 fot lägre liggande fyrkantig plan byggdes två flyglar och, ännu 6 fot lägre, två likartade byggnader på ömse sidor om sin plan. Vinkelrätt mot fasaden sträcker sig mot vester en 600 fot lång allé. I öster och söder orag:ifves det hela af en större trädgård. Uthuggningar åt öster öppna utsigten åt en vik af sjön Bunnen. Uti rummen i Östanå hufvudbyggnad finnas 10 större oljefärgstaflor, som föreställa personer af den grefliga Braheska ätten, deribland grefvarne Per d. ä. och y. samt Magnus. Någon tid innehades godset af Nils Brahes grefvinua, född Wrangel, såsom morgongåfva; men tillföll i början af 1700-talet, genom arf, slägten Hamilton; såldes 1796 af landshöfding F. U. Hamilton till häradshöfding Munthe, men återbördades genast af säljarens svåger, grefve Nils Bonde, Kort derpå, eller år 1800, köptes godset af majoren G. Freijtag, som satte den då förfallna gården i godt stånd. Genom gifte och arf öfvergick godset 1844 till frih. G. Leijonhufvud och 1848 till hans måg, kaptenen, frih. v. Otter på Fagerslätt (boställe i Kogberga), som ännu innehar Östanå. Af honom har under uret 1864 lemnats fri undervisning åt 2 lärlingar uti mejerihushållning och boskapsskötsel.

Östanå har sedan långt tillbaka i tiden städse egt lyckan, att hafva husbönder, som i och med omtankan för sitt eget, allsicke lemnat sina underhafvandes väl ur sigte. Detta ådagalägges äfven af den omständigheten, att redan i förra århundradet ett magasin inrättades, i hvilket jordinnehafvare, såväl på Östanå- som på Wretaholmsgodset, vid behof fingo lån af spannmål mot 2 kpr pr t:a i ränta pr år. Då genom Östanås försäljning 1796 godsen skildes, delades äfven magasinen dem imellan. Vid denna delning föll på Östanågodset 15 t:r råg, 18 t:r korn samt 22 t:r biandkorn och hafra; år 1860 uppgick behållningen till 70 t:r råg, 9 t:r korn och 40 t:r hafra. Om spannmålstillgängen sådant tillåter, utlånas säd äfven till behöfvande utom godset, men mot den i allmänhet vanliga räntan, 4 kpr på t:n. Gamla orkeslösa behöfvande pä godset få, efter omständigheterna, utur magasinet 12 till 16 kpr spannmål i årligt understöd. Genom försäljning af under vissa tider för godset obehöflig spannmål har samlats en fond, som 1860 uppgick till 1,000 rdr rmt, och hvilken utlånas, i det räntan lägges till kapitalet. Meningen med denna fond är, att, då den hunnit så tillväxa, någon annan för godset välgörande inrättning derpå skall grundas.

— Jordmånen består af svartmylla på grusbotten, och åkern, som omslutes af berg och kullar, är ofta besvärad af syra. På skog och bete är god tillgång och i sjön Bunnen, som till en del tillhör godset, finnes godt fiske. Godset utgöres för närvarande af Östanå frälse-säteri, 2 1/2 mtl, med såg, qvarn och benstamp, med 2:ne n:r i sambruk, 3 7/8 mtl rå och rör, undcrl. 1 5/8 frälse (deraf 3/8 i Ölmstads socken), alltsammans år 1865 taxeradt till 289,800 rdr rmt.

Utaf de underlydande kan om Uddarp, fordom Uddetorp, 1/2 mtl rå och rör, lemnas följande upplysningar: Redan år 1367 skref sig härtill en af Ulfsparre-slägtens förfäder, lagmannen i Tiundaland i Uppland, Näskonungen Ragnuson till Broxvik (numera Östanå) och Uddetorp; han befinnes nämligen näranda år hafva gifvit sin »älskeliga maka Ramborg» Broxvik, Abogårdcn och Uddetorp, under vilkor att hvilken den andra öfverlefde skulle godset ega. Det synes ock stannat inom slägten, ty en af hans efterkommande, Måns Påvelsson, ståthållare i Småland 1546, försålde Uddetorp jemte Anderstorp (numera Andersarp), Förnås (Förenås), Knutstorps och Larstorps hemman, alla i Grenna socken, för 500 sv. mark till sin frus syskonbarn, borgaren Lars Persson i Wadstena, dock med vilkor af egen besittning och af vederköp af honom sjelf, hustru eller barn; löstes ock samma år af sonen, ståthållaren på Kalmar slott, Erik Månsson Ulfvesparre d. ä. med 200 mark danskt. Hemmanet är år 1683 förmedladt från 1 till 3/4 och sedermera till 1/2 mtl rå och rör.

— Från ett annat af detta säteris rå- och rörshemman. Knutstorp, har den i 2:ne verldsdelar utbredda slägten Fornander utgått.”