Västanå

Följande står att läsa om Västanå i ”Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige” Utgiven (1859-1870).

”Westanå, två mantal frälse-säteri i Grenna landsförsamling, Wista härad och Jönköpings län, beläget ungefär 1/2 mil söder om Grenna stad på den vestra af de bergåsar, som åtfölja Wettern på dess östra sida. Namnet förmodas också med saunolikhet ursprungligen hafva varit Westanås. I medeltiden utgjorde Westanå tillsammans med Östanå ett gods, som bar namnet Broxvik, och hvilket år 1479 namnes såsom tillhörande Påvel Månsson Bjugg af Ulfsparreslägten. Dennes son sålde Broxvik 1523 till en borgare i Wadsteua, men 1546 återkom godset i Ulfsparreslägtens ego. Såsom egare namnes sedermera Sten Bielke år 1615. År 1641 bortbyttes godset till grefve Pehr Brahe mot andra gods i Uppland och Östergötland. På denna tid hörde hit 18 underl. hemman jemte vattenverk. Sedermera såldes detta gods till en grefve Hamilton år 1749, förmodligen densamme, som vid samma tid blef egare af Ostanå. Såsom egare nämnas vidare medlemmar af slägten Klingspor, Bennet och 1778 öfversten J. Gyllensvan, som af godset, omfattande 2 mtl säteri, 13 mtl underlydande, ett pappersbruk, qvarnar med 14 par stenar och enbladig såg i Röttle ström, stiftade ett fideikommiss för sin systerson, F. L. Rosenqvist, med vilkor att fideikommissarien skulle kalla sig Rosenqvist af Gyllensvan. Sedermera hafva 7 1/4 mtl med kongl. tillstånd bortsälts från godset. Enligt fideikommissbrefvet voro alla bönder, mjölnare och pappersmästare under godset egna fideikoraraissarier på innehafvande hemman och verk, men denna rättighet har i tidernas längd blifvit upphäfd, utom för pappersbruksinnehafvaren.

— Godsets egor upptaga en ganska kuperad trakt, belägna som de äro på den branta sluttningen till Wettern och på den vidsträckta bergåsens utbredda höjder, så att inegorna ligga söndersplittrade i små bitar mellan bergskullarne; ängs- och betesmark skall finnas ganska betydlig och skog till husbehof. Sädesafkastniugen uppgifves till 500 t:r utom rotfrukter. Taxeringsvärdet var år 1863 för hela egendomen med underlydande 197,800 rdr. Nuvarande innehafvaren är löjtn. A. Rosenqvist af Gyllensvan.

— Mangårdsbyggningen är ännu densamma, som finnes aftecknad i Dahlbergs Svecia Ant. et Hod., men förändrad till oigenkännelighet. Denna förändring gjordes af frih. R. Bennet år 1767. Professor Brunii omdöme härom (Konstanteckningar under en resa 1849, sid. 43) lyder så: »Den nya tidens småaktiga modernisering har förvandlat denna borg, ehuru ganska prydlig, till en byggnad, hvaraf konstnären har tillfälle se, huru ett stort boningshus ingalunda bör anordnas. Man har nämligen å denna urgamla byggnad bortbrutit de höga gafvelröstena med sina sirliga snerklar och spiror. Man har jemväl bortbrutit framfacadens fyrkantiga torn, som å hvarje sida haft tvenne stora fönsteröppningar i tre rader öfver hvarandra samt en hög betäckning och öfverst en altan. I konsthistoriskt afseende skulle Westanå haft såsom ruin mera intresse än detsamma har i sitt moderniserade skick». Husets öfra våning har aldrig haft och får sannolikt aldrig fullständig inredning.

—Man kan göra sig någorlunda begrepp om den grandiosa scala, efter hvilken man fordom byggde, af den tilldragelsen, att i en sal uti ena slottsflygeln 10 brudpar på en gång blifvit sammanvigda.

— En egendomlig bergformation vid denna egendom torde förtjena anföras. På hundra fots afstånd i vester och 40 fot lägre än hufvudbyggnaden har bildats en liten afrundad dal, i hvilken Gyllensvanska slägten erhållit sin familjgraf, och härifrån går genom bergskedjan en ganska djup, stundom trång öppning ända ned mot Wettern, hvarvid det icke minst märkvärdiga är, att bergmassorna på begge sidor äro af alldeles olika arter.”^*