Bordsjö

Följande står att läsa om Bordsjö i ”Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige” Utgiven (1859-1870):

”Bordsjö. Frälse-säteri om 2 1/2 man­tal i Askeryd socken och Norra Wedbo härad af Jönköpings län, är ett urgammalt herresäte, som egdes af Bonde­ätten redan på 1 300-talet. Den första kända egaren af denna slägt var riksrådet och riddaren Peder Thordsson Bonde, som utan tvifvel fått godset med sin husfru, Ramborg Magnusdotter till Bordsjö, och således har tro­ligtvis gården förut tillhört hennes för­äldrar, riksrådet Magnus Bengtsson och Brita Knutsdotter. Peder Bonde dog 1390, och godset ärfdes af hans son, riksrådet och lagmannen i Westmanland, Thord Bonde till Bordsjö och Säckesta. Han aiied 1413, och godset kora sedan till första egarens, Peder Bondes, brors, riksrådet Rörik Bondes, slägtgren; hans sonson, riksrådet Peder Thordsson Bonde, dennes son, riksrådet Filip Bon­de, och hans son Magnus Bonde, död år 1493, skrefvo sig alla till Bordsjö. Under denna tid säges, att kon. Carl Knutsson äfven egt gården, emedan han, förrän han 1448 blef konung, skrifvit sig till Bordsjö; men detta är icke bevisande, och dessutom innehade, som ofvan synes, Filip och hans son Magnus gården under kon. Carls hela lifstid. Troligare är att Magni son, riksrådet Thord Bonde till Traneberg, egde Bordsjö, och att hans son, öfveramiralen Jöns Thordsson Bonde, egde gården, kan antagas för bestämdt; ty i hans hand kommo de flesta Bondeslägtens gods, och han anses, enligt ge­nealogien, för slägtens sednare allmänna stamfader; från honom härstammade nämligen de 4 hufvudlinierna: I:o Bon­de till Stensholm, utdöd 1716, 2:o till Laihela och Björnö, den förstnämda utdöd, 3:o till Borrö och Fituna och 4:o till Säckestad och Säfstaholm (ut­död 1783). Jöns Bondes son, riksrådet Filip Bonde, fick sedan Bordsjö, och efter honom sonen, riksrådet Carl Bonde, som 1651 blef friherre till Laihela, samt derefter hans son, riksrådet Christer Bonde, död 1659. Af lag­mannen i Wärmland, Christer Christersson Bonde, som skref sig friherre till Bordsjö, och hans husfru Anna Catharina Wrangel, stiftades 1712 ett fideikommiss, bestående af arfvegodscn Bordsjö, Cathrineholm i Marbäcks samt Hästeryd i Frinnaryds socknar med tillydande frälsehemman, till för­män för grefliga slägten Bonde af Björnö, först riksrådet grefve Gustaf Bonde och sedan hans äldsta manliga efterkomman­de. Till detta fideikommiss höra älven Askeryd samt Assjö, Kunhult, Edhult l och Eldstorp i Askeryds socken. Efter grefve Gustafs död 1764 föll fideikom­misset till sonen, hofmarskalken Thord Bernhard Bonde, och efter hans död 1785 till kammarjunkaren grefve Gust. Ulf Bonde. Han afled 1788 barnlös, då Bordsjö, jemte öfriga fideikommisser, öfvergick till hans farbror, riksmarskal­ken grefve Carl Gustafsson Bonde, och vid dennes död tillföll det hans son, hans exe. grefve Gustaf Trolle Bonde. Då han 1855 afled barnlös, kommo alla hans fideikommisser till hans bror­son, kammarherren grefve Gust. Trolle Bonde.

— Mangårdsbyggnaden, af trä, är mycket gammal, men har tvänne ny­are tvåvåningsflyglar samt en väl an­lagd trädgård. I denna har riksrådet Gustaf Bonde låtit år 1740 resa en marmorsten, som på ena sidan har en lång gudlig inskrift på latin, hvilken an­tyder, att han var gårdens tionde innehafvare, och å stenens andra sida en Svensk, som hufvudsakligen innehåller en bön till Gud, att han måtte bevara egendomen för orätta egare, dåliga hus­hållare och trolösa förvaltare. På ste­nen äro äfven i runskrift antecknade åtskilliga vid denna tid timade tilldra­gelser, deribland äfven att den stora kometen* detta år började blifva synlig.

Det så kallade Södra Bordsjö, som Tuneld och flera nämna, finnes nu mera icke på annat sätt, än såsom sammanlagdt med de öfriga till ett enda gods af 2 1/2 mantal. I Bordsjö var ett hälft mantal krono, som konung Gustaf II Adolf bortbytte, tillika med Stubbarp, 1 mant., år 1620 mot andra hemman, till riksrådet Erland Björnsson Båt till Skattmansö. Enligt anteckning i jordeboken hade riksrådet Bo Ribbiug 1632 mot 3 1/2 procent köpt från kronan 1/2 mantal Bordsjö; men det egdes 1702 af en fru Elsa Cruus, säkerligen den­samma, som blef gift med lagmannen Christer Bonde. Troligen var det på detta sätt, som detta halfva hemman kom att införlifvas med det öfriga af Bordsjö och blef af Christer Bonde löst till säteri.”

_____

* Sannolikt 1744 års komet, som den 6 Oktober delade sin svans i 2, den ena kortare och krokig, den andra längre och rak