Näs

Följande står att läsa om Näs säteri i ”Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige” Utgiven (1859-1870).

”Näs. Två och 1/4 mtl frälse-säteri uti Adelöfs socken, Norra Wedbo härad af Jönköpings län, beläget på en åslik höjd, ej långt från sjöarne Noen och Walen, är en af ortens vackrare och bättre egendomar. Betesmarken är god och tillräcklig, och skog linnes till öfverflöd. Säteriets längst tillbaka kända egare var en Erik Geet, gift med Märtha Bock från Södraholm, hvilka personers namnskiffer och vapen finnas inhuggna i en gammal spishäll i salen. Få år derefter inträffade det namnkunniga bröllopet på Näs, der alla närvarande personerna hade djur-namn, hvilket gaf anledning till en gammal visa.

Brudgummen var Matts Ulf, bruden Maria Geet, hennes morbroder Bengt Bock, marskalken Axel Rääf, presten Björn Germundsson, spelmannen Svala, Bröms Gyllenmärs var förridare, de öfriga gästerna voro Drakar, Baggar, Ugglor, m.fl. Näs egdes sedermera "af Per Brahe d. y., hvilken, troligen såsom motstycke till sitt lustslott Brahehus vid Grenna, på en hög klippa vid sjön Moen byggde det bekanta Brahehälla, som nu är en ruin, men år 1802 fanns ännu ingenting af yttre tak eller murar nedfallet. Ar 1702 var en Göran Gyllenstjerna egare, derefter en grefve Horn, ryttmästar Hummelhjelm; köptes 1798 af assessoren och medicinse-doktorn Johan Theophilus Nathhorst, men hvilken hindrades af döden att ditflytta; det ärfdes då af den 4-åriga sonen med samma namn som fadern, och som sedermera blef sekreterare vid kungl. landtbruksakademien och i stamholländeristyrelsen, under hvilken sednare befattning denne, en af svenska landtbrukets mest nitiske befordrare afled i Sept. 1862. Nathhorst gifte sig 1817 med en fattig soldatdotter, Lovisa Sophia Jönsdotter, som tjente hans mosters man, krigsrådet Lewin på Säby; bosatte sig s. år på det sköna Näs, och blef en lika ovanligt lycklig make, som han blef fader för en talrik familj (16 barn). Han bedref ett vidsträckt åkerbruk, odlade, och blef småningom allmogens rådgifvare och hjelpare. Såsom kunnig i medicinen, blef han äfven ortens, särdeles de fattigas, läkare. År 1823 flyttades hit Flvinge schäferi. Efter ett års utrikes resa i Sachsen och Preussen, för att undersöka dessa länders fårskötsel, utgaf N. sin »Handbok i ullkännedom och fårskötsel,» hvarför han af Patriotiska sällskapet belönades med guldmedalj. Från utgifvandet af detta arbete torde den Svenska ullkulturen efter vetenskapliga grunder tagit sin början. N. inköpte för Sv. kronans räkning 60 Electoralfår från det väl accrediterade Mögelinerschäferiet, hvilka utgjorde grunden till det under hans vård på Näs inrättade stora schäferiet för electoralfår. Det förra Flyinge-schäferiet mottogs af general Hjerta på Mellingeholm. Om hösten 1831 inrättade han på sin egendom en herdeskola med understöd af staten, hvarifrån en mängd skickliga schäfrer utgått, hvarigenom nödvändigheten att införskrifva sådana från Tyskland undveks. År 1839 upphörde herdeskolan och sedan N. uppsagt kontraktet med staten, flyttades schäferiet året derpå till grefve Trolle-Wachtmeisters egendom Årup. Kort derefter såldes Näs till en bonde, från hvilken det år 1844 inköptes af generalmajoren, landsh. och kommendören frih. Claes Gabr. Bergenstråle, hvars arfvingar nu ega det. Manbyggnaderna äro af honom så ombyggda, att föga mer än yttre stommen på stora huset är qvar af de gamla byggnaderna. Åfven trädgården har förbättrats och förskönats. Jordbrukets ombildning har ock med stora steg fortgått. Adelöfs by, 2¹/₄ mtl, har lagts i cirkulationssambruk med Näs. Åkern derstädes består af stenfri sandmylla på lerbotten, hvilket annars i dessa trakter är ovanligt. Till Näs hörer, utom nämnda by, 3³/₈ mtl frälse, Mölarps qvarn och såg, ett enbladigt sågverk, tegelbruk, lerkärlsfabrik, allt med en eg.- rättsafgift (år 1861) af 59 rdr 25 öre.”

Brahehäll jaktslott på Näs

Google Sites

Report abuse