Salshult säteri

Följande står att läsa om Salshult i ”Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige” Utgiven (1859-1870):

”Salshult. Ett mtl frälse-säteri uti Stenberga socken, Östra härad af Jön­köpings län, har en ganska vacker belägenhet mellan sjöarne Salgen (Säljen) och Galtasjön, ungefär på 1 mils afstånd från gästgifvaregårdarne Serarp och Repperda i Jönköpings, Björkmossa i Kalmar län samt ³/₈ mil från sockenkyrkan; en dubbel allé af kastanjer och andra löfträd, 900 alnar lång, förer från härads­vägen till gården, som är ganska välbyggd, inom åren 1814 och 25; dertill hörer en god fruktträdgård, betydligt fiske och en qvarn. Ladugården, spannmålsma­gasin, stall, sädeslador och öfriga uthus äro byggda på höga stenmurar, med uppstående skifte af itusågadt timmer; ett byggnadssätt, som på sin tid vann mycket bifall för dess varaktighet och lätthet att uppföra. Alla byggnaderna äro i 2:ne linier uppförda på ömse sidor om alléen. Egendomen utgjordes 1862 utom säteriet, af 1 ½ frälse-säteri Ekholm eller Yxnaberga samt l⁵/₆ mtl skatte, jemte 3:ne kronoutjordar; alltsammans tax. till 88,800 rdr rmt, hvaraf 35,000 rdr för sjelfva Salshult.

Från och med år 1864 är hit förlagd länets hus­hållningssällskaps trädgårdsarbetareskola, som förut varit på Hultsvik. Säteriet har tillhört Jöns Larsson 1600, derefter slägterna Lillje, Drake och Rääf, hvaribland hr Per Rääf sålde det 1694 till ryttmästaren Jon Stålhammar, hvilken tillköpte flera hemman. Af denna slägt, som alltsedan innehaft egendomen och härstammar från torparen Jöns Gud­mundsson, som lefde i slutet af 1500- talet i Svenerums socken och hvars son Pehr Jönsson Hammar, blef öfv. och adlad, må nämnas kapt. O. F. Stålhammar, som utgaf år 1746 ett lagverk under titel, »Svenska justitiae- och politiae-verket in 4:o», samt närvarande egaren kapitenen och riddaren Jon Adam Stålhammar.”