Flishult i Näsby socken

Följande står att läsa om Flishult i ”Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige” Utgiven (1859-1870):

” Flishult. Tre och ett halft mantal frälse med Kalkaby säteri, uti Näsby socken och Östra Härad af Jönköpings län, nära till en å med ett vattenfall, som leder Tjurkens vatten iu i sjön vid Näsby och drifver såg med qvarn af 2 par stenar. Här, — säger Wieselgren, — »synes Njuduugens kungaboning hafva varit belägen med Flishultaby slott, nu Hultaby, något öfver 1/4 mil härifrån jemte sjön, som sträcker sig till Bexheda. Deu äldsta slägt, som skref sig till Flishult, räknar anor från välbekanta Forn-Jota-ätt, som enligt en tids åsigt regerade öfver hela Sverige, enligt en annans öfver Finland» men hvilken herrskat i Finved och Njudung, enligt Wieselgren, som uppgör en stamtafla, enligt hvilken Ragnvald Möre Jarl härstammar från Heiter, hvars brorson var Gylfe, hvilken uppgifves som regerande i Sverige vid Odens invandring. Ragnvald Möre Jarl var fader åt hertig Rolf af Normandie, döpt år 912, och åt Torf-Einar, Jarl på Örkeuöarna, från hvilken de äldsta Flishulta-herrarne härstammade. (Se Wieselgren, Ny Smålands Beskrifn., I, pag. 154, 155).

»Att, — fortfar W., — alla dessa Flishulta-herrar med en båt i vapnet voro ättlingar af Orkenö-jarlarue, blir än klarare ådagalagdt, då en son af Smålands lagman, herre till Flishult, ännu i medlet af 14:de seklet utkallades till detta jarldöme. Efter ali saunolikhet var Bonde-ättcu, med gemensamt ättemärke, en gren af denna samma Båt-ätt. Månne ej Jon Pederssons till Flisbv broder blef kallad Thord Bonde (ßondu, -onis i diplomer från denna tid), derföre att han blef hemma som häradshöfding i Njudung, då Jon for till hofs och vann en prinsessa af Ynglinga-ätten i Norge?» (Jon Pedersson till Flishult var riksråd 1279 och gift med eu dotter af konung Erik Presthatare i Norge, således svåger med hertig Waldemar Magnusson Folkunge. Jon Pederssons sonson, Erengisle Sunesou, var Jarl till Örkeuöarna, riksråd, riddare, lefde 1344—1392. Erengisles far, Suno, hade en bror, Jon, hvars son Peder Jonsson, som 1430 skref sig till Flidishult, är Båt-ättens stamfader.)

På 1 500-talet tillhörde Flishult Ulf Pedersson Sjöblad. »I hans tid (1568) slogo Danskarne sitt läger här nära, under det Svenskarne, 200 hakeskyttar, förlades i en granskog, men deras befälhafvare, Hogenskild Bjelke, låg på Flishult. Härifrån flyende om morgonen, då Danskarne, som haft eld om natten, nedhuggit de anträffade Svenskarne, hvilka ej fått göra upp eld, som kunnat röja dem, blef han, jemte ståthållaren i Småland And. Griis och Sten Banér, tillfåugatageu af en Chphr Krabbes dräng och förd till Köpenhamn. På Flishult dog 1687 öfverste Patrik Patkull, herre till Flishult, född 1629. På Flishult bodde baron Jöran Silfverhielm, † 1737; sedan hans son, öfversten baron C. A. Silfverhielm; 1827 ägdes godset af expeditionssekreteraren G. Hummelhjelm, som sålde det åt ett bolag; sedan innehades gården af mönsterskrifvaren C. A. von Porat och år 1857 af direktören och riddaren J. M. Svenson. Se vidare Hidtaby.”