Grupper

Socialpsykologi är ett stort område inom psykologin. Området behandlar hur människor fungerar tillsammans med andra. En grupp definieras som minst 2-3 personer som träffas under en inte allt för kort tid och har ett gemensamt mål. Publiken på hockeymatch är således inte en grupp, eftersom de bara för tillfället har ett gemensamt mål. Grupper utvecklas ofta på ett likartat sätt, människorna i gruppen går igenom olika faser. En modell som beskriver gruppens utveckling är FIRO modellen. Första fasen som en grupp går igenom är tillhörighetsfasen. Fasen kännetecknas av osäkerhet då alla i gruppen är nya. Kommunikationen brukar vara ytlig och artig och normer och regler kan vara otydliga. Nästa fas är kontrollfasen som kännetecknas av mer konflikter. I denna fas söker man sina roller, några vill ha ledarrollen. Sista fasen kallas samhörighetsfasen och den kännetecknas av mer lugn och balans. Det finns också olika typer av grupper, primärgrupp kallas den grupp som är känslomässigt viktigast för oss, kan vara familj eller kamratgrupp. Sekundärgrupp, är en grupp där alla inte har kontakt med varandra, kan vara i skolan eller arbetslivet. Sedan finns det formella och informella grupper. Den formella gruppen är den vi tillhör "på pappret". Där finns ofta regler för samvaron. I formella grupper uppstår ofta informella grupper, det är ofta den gruppen man väljer att tillhöra.

Grupper.m4a

Sociala roller

Sociala roller är de beteenden som förväntas av oss i gruppen. De kan vara tillskriva av oss själva men de kan också bli tillskrivna av andra, oftast sker det i en växelverkan. Tänk dig att du är en person som skojar mycket. Du blir då klassens clown, men du kanske inte vill vara det varje dag, men du förväntas ändå vara den skojiga mest hela tiden. En roll som är vanlig i grupper är informell ledare , det är den person som gruppen lyssnar på och ofta har hög social status. Den kan ibland ha mer makt än den formelle ledaren.

Sociala Roller.m4a

Ett välkänt experiment om sociala roller är Standford prison experimentet. Slumpvist tilldelades försökspersonerna en rollens som antingen fånge eller väktare. Under experminentet ser man hur snabbt delatagrna anpassar sig till sina roller. Väktarna får oväntat sadistiska och aggressiva beteenden.

Socialisation

Socialisation är ett begrepp som handlar om den process där vi utifrån det sociala sammanhang vi tillhör blir sociala varelser. Hur vi får till oss normer och värderingar. Detta sker på olika plan. Dels har vi en primär socialisation, där sker den viktigaste socialisationen, den som betyder mest för oss. Den sker oftast av vårdnadshavare och där får vi våra mest grundläggande normer och värderingar. Sedan har vi sekundär socialisation, som sker i sammanhang som är näst viktigast för oss, till exempel i skolan eller arbetslivet.

Socialisation.m4a

Grupptryck- konformitet

Vi människor är flockdjur, vi behöver gruppen. Vi anpassar oss och tar in nya normer och regler för att tillhöra nya grupper. Att handla konformt innebär att man handlar annorlunda i gruppen än vad vi hade gjort om vi var ensamma. Ett känt experiment om konformitet är Salomon Asch experiment. Han gav försökspersoner uppgiften att säga vilken stapel som var längst, en uppgift som är väldigt simpel. Det visade sig att majoritet svarade fel om personerna innan svarat fel, trots att man såg att en annan stapel var längre. Det är ett exempel på hur man beter sig konformt.

Konform.m4a

Attityder och kognitiv dissonans

En attityd är att tankemässigt och känslomässigt placera människor eller händelser på en värderingsskala. Inom socialpsykologin intresserar man sig för hur attityder skapas. Man tror att attityder skapas genom socialisationen, de införlivas av de som är viktiga för oss. Men man kan också ändra attityder, ett exempel är exponeringseffekten, föreställ dig att det fulaste du vet är utsvängda byxor, men så slår modet om och alla har utsvängda byxor, du har då exponerats för det så mycket att du själv börjar gilla utsvängda byxor.

Forskarna intresserar sig också för hur attityd och beteende hänger ihop. Attityd och beteende stämmer inte alltid överens. Man har till exempel gjort en undersökning där man mätte attityd till källsortering. Man delade in deltagarna i yngre och äldre. De äldre hade en mer negativ attityd till källsortering än yngre, ändå var det de äldre som faktiskt källsorterade mest. Det var alltså ett lågt samband mellan attityd och beteende. När vår attityd och vårt beteende inte stämmer överens kan det uppstå något som kalls för kognitiv dissonans, en obehagskänsla av att göra något som är emot din attityd. Man löser då detta genom att ändra attityden så att den bättre stämmer överens med ditt beteende. Tänk dig att du har en attityd om att chips är det mest hälsofarliga man kan äta. Ändå äter du chips, du ändrar då din attityd till att "ibland måste man unna sig".

Kognitiv Diss.m4a