Psykodynamisk förklaringsmodell är ett samlingsnamn för teorier som menar att vi styrs av önskningar och känslor som inte alltid är medvetna för oss. Upphovsmannen Sigmund Freud föddes i Österrike 1856. Andra som delat hans tankegångar är Anna Freud, Erik Homburger Erikson och Jung.
Freud hade en mottagning dit medelklasskvinnor kom och berättade om sina tankar, problem och önskningar. Utifrån dessa berättelser skapande han sin teori. Freud menar att det centrala i varför vi blir de vi blir är, barndomen, det omedvetena och psykets uppbyggnad genom detet, jaget och överjaget.
Freud menade att vårt psyke bestå av tre delar. Detet är våra drifter. Starkaste drifterna är enligt Freud sexualdriften (libido) och aggressionsdriften. Dessa drifter är starka och pockar på oss som impulser som kan stoppas genom vårt överjag. Överjaget är vårt samvete, det vi lärt oss är rätt och fel. När detet ger oss impulser som överjaget vill stoppa skapas en "konflikt" mellan det vi vill (detet) och det som är rätt (överjaget). Jaget fungerar som en medlare mellan dessa två. Hur medlingen lyckats blir vårt beteende. Välmående skapas genom balans mellan de olika delarna. Ett för starkt överjag har en person som styrs mycket av sina regler vilket ofta ger dåligt samvete. Att ständigt ge efter för sina impulser kan göra att man stöter sig med andra.
Jaget har den svåra uppgiften att medla mellan detet och överjaget. För att hantera den ångest som kan uppstå när till exempel överjaget inte lyckats hålla tillbaka detet använder psyket sig av försvarsmekanismer.
Här följer några exempel på olika försvarsmekanismer:
Våra beteenden beror på orsaker som man oftast hittar i barndomen. En del minnen är arbetsamma att hantera, då kan de lagras i det omedvetna men syns ändå i vårt beteende. En vuxen kvinna lever själv och vill inte ha kontakt med män, hon kan ha trängt undan att hon utsatts för sexuella övergrepp, enligt teorin. Det omedvetna kan ibland visa sig i till exempel felsägningar, dessa kallas idag för freudianska felsägningar. Även i drömmar kan våra verkliga känslor och behov synas. För att förklara detta används ofta en isbergsmetafor, där det som är över vattenytan är beteenden som vi kan se, det som är under vattenytan är det omedvetna, det vi inte vet någonting om men som påverkar vårt beteende. I sin psykoanalys, som den terapiform Freud utvecklade heter, så är man väldigt intresserad av det som händer under vattenytan, alltså det omedvetna. Man menar att får man kontakt med det omedvetna och de inre processerna så mår man bättre, och fungerar bättre.
Freud menade att beteende som vuxna har ska ses i ljuset av barndomen. Med det menas att förklaringen till vårt beteende finns i våra tidigare upplevelser. Freud gjorde en utvecklingspsykologisk teori, där barns sexuella utveckling stod i centrum. Han delade in utvecklingen i faser där varje fas har sin erogena zon, en zon som är mer central för utvecklingen. I den första fasen, den orala fasen, när barnet är ca 0-1,5 år är det munnen som är den erogena zonen. Barn utforskar sin omvärld genom munnen. Om barnet hindras i den naturliga utvecklingen av att utforska sin omvärld och stimulera sin erogena zon så får det konsekvenser i vuxen ålder. Barnen som inte får tillfredsställelse i den orala fasen blir rökare som vuxna, eller får andra problem som rör munnen, till exempel att behöva äta glupskt. Nästa fas kallas den anala fasen och är när barnet är 1-3 år. Här karaktäriseras perioden av att barnet börjar utveckla sin egen vilja. Barnet börjar också potttränas, vilket gör att den erogena zonen är analen. Barnet övar sig i att hålla kvar och släppa ifrån, att ha kontroll. Om barnet hindras i denna process genom att till exempel äcklas över sin avföring kan det utvecklas till att i vuxenålder bli överdrivet pedantiskt eller kaotiskt.
Freud är mycket känd för sin teori om barns första kärlek. Han menade att den första förälskelsen barnet gör är i sin förälder av motsatt kön. Detta sker i förskoleåldern och fyller en viktig funktion i personlighetsutvecklingen och hur man lär sig att hantera nära relationer. När barnet förälskar sig i föräldern av motsatt kön uppstår även fientliga känslor till föräldern av samma kön, då denne blir en "konkurrent". För att vinna förälderns kärlek blir barnet så lik föräldern av samma kön som möjligt, tar efter normer, attityder och beteenden. Detta blir sedan barnets personlighet. Fenomenet kallade Freud för oidipuskomplexet, efter dramat om kung Oidipus i den grekiska mytologin som förälskar sig, och gifter sig med sin egen mor efter att ha dödat sin far.
I dokumentären "Kvinnan bakom Tomas Quick" till höger kan ni se ett exempel på vilka konsekvenser det fått när man jobbat utifrån teorin om bortträngda minnen. Dokumentären lyfter också fram annan forskning som talar mot teorin om bortträngda minnen.