Kognitiv förklaringsmodell

Hur det kognitiva perspektivet förklarar vårt beteende

Detta perspektiv började utvecklas i mitten på 1900- talet. Det kognitiva perspektivet har en stor plats inom psykologin idag. Utgångspunkten inom perspektivet är att det är våra tankar som styr våra känslor och beteenden. Våra tankar finns i mentala scheman som skapas av våra tidigare erfarenheter. Utifrån våra tidigare erfarenheter skapas också grundantaganden om oss själva. Ett grundantagande kan vara att "jag duger som jag är" eller "jag är värdelös". Beroende på vilka grundantaganden vi har så kommer vi att tolka situationer olika. Tänk dig att två personer ser en grupp som viskar med varandra, en person med ett grundantagande om sig själv som värdelös kan tolka situationen som att "det är mig de viska om" och känna sig illa till mods. Den andra person med ett grundantagande om sig själv att "jag duger som jag är" kan tolka situationen som att "där sitter de och utbyter förtroenden" och inte känna något speciellt. Inom det kognitiva perspektivet talar man också om psykologisk konservatism. Det innebär att en person som ett negativt grundantagande om sig själv kommer att göra negativa tolkningar av det som sker. En person som har ett positivt grundantagande kommer att göra positiva tolkningar. Man får sina grundantaganden bekräftade, "jag visste det, jag är värdelös", det blir en slags självuppfyllande profetia.