Minnesinlagringen

Ytterligare ett område inom kognitiv psykologi är minne. Minnet är en viktig förutsättning för vårt tänkande, det är viktigt för att vi ska läras oss saker och för att vi ska kunna dra nytta av våra erfarenheter. Man tror att minnesinlagring går till så att de olika sinnesintrycken passerar olika stationer. Den första stationen är det sensoriska registret. Där stannar bara minnet någon bråkdels sekund. Sedan går det vidare till korttidsminnet för att slutligen hamna i långtidsminnet.

Minnesinlagring.m4a

Korttidsminnet

Korttidsminnet är även kallat för arbetsminnet. Det har en begränsad kapacitet och kan bara hålla 5-9 saker igång samtidigt. Det finns metoder för att maximera detta, en av dem kallas chunking, det innebär att man klumpar ihop det man vill minnas till större, mer lätthanterliga enheter. Om du till exempel vill minas 167954896510890, är det lättare om du delar in det i mindre enheter 167 954 896 510 890. Korttidsminnet är också känsligt för störningar. Tänk dig att du ska gå till skåpet för att hämta en bok, men så möter du någon som berättar något för dig. Sedan minns du inte vad du skulle hämta. Det är därför det är viktigt att få igång läshastigheten, om man läser för långsamt har man hunnit glömma det som stod först i meningen.

Ktm.m4a

Långtidsminnet

Långtidsminnet är i princip oändligt, det kan lagar hur mycket som helst. Man tror att minnena är indelade i olika områden.

  • Procedurminne- här är sådant man kan göra, klä sig, cykla köra bil
  • Semantiskt minne- fakta kunskaper som att Paris är Frankrikes huvudstad
  • Episodiskt minne- består av personliga händelser, till exempel vår första skoldag
Lrm.m4a

Att minnas bättre

Repetition är en av framgångsfaktorerna för att minnas något bättre. Forskning visar att om man repeterar det man lärt sig ökar minnesförmågan med upp till 70 %. Sömn, och regelbunden motion är också framgångsfaktorer för ett bra minne. Sedan finns olika minnesstrategier, som att lära sig genom ramsor eller att se det man ska lära sig i bilder.

Att Minnas Bättre.m4a

Minnen är opålitliga

Minnen som lagras blandas ofta ihop med andra erfarenheter. De förvrängs också med ny information som hjärnan bearbetar. Det är mycket svårt att avgöra vad som är ett exakt minne och vad som är något annat. Kanske har du själv någon historia om när du var liten som du tror att du minns men det i själva verket är något du fått berättat för dig så många gånger att du tror att du minns det.


Opålitliga.m4a

Vittnespsykologi

Inom vittnespsykologi försöker man bedöma äktheten i ett minne. I Sveriges mest uppmärksammande mordutredning, mordet på Olof Palme kom vittnespsykologin att spela en viktig roll. Olof Palmes fru skulle peka ut gärningsmannen i en vittneskonfrontation men man gjorde senare bedömningen att utpekande skulle ogiltigförklaras. Anledningen var att media innan släppt bilden av den anklagade gärningsmannen, Christer Pettersson. Man kunde då inte utesluta att Olof Palmes fru istället kände igen gärningsmannen från medias bilder. I en senare mordutredning, Arboga morden, där två barn blev mördade och en kvinna svårt skadad tog man istället beslutet att under kvinnans uppvaknande inte berätta vad som hänt. Man ville inte påverka hennes minnen utan att hon själv skulle försöka minnas det som hänt. Man vet att vi minns olika beroende på omständigheter som har med självbild, erfarenheter, attityder och perception att göra, en kort person kan till exempel uppfatta en gärningsman som lång.

Vittnesstöd.m4a

Elisabet Loftus

Elisabet är en av vår tids kanske mest kända minnesforskare. Hon har bland annat forskat på om minnet påverkas av hur den som efterfrågar minnet ställer sin fråga. Hon lät en grupp se en film där en bil krockar. Hon frågar sedan ena halvan av gruppen "hur fort körde bilen som krockade", den andra halvan av gruppen fick frågan "hur fort körde bilen som stötte in i den andra bilen". De som fått frågan med ordet krock uppskattade hastigheten högre än de som fick frågan med ordet stötte. Senare fick båda grupperna frågan om det fanns glassplitter med i bilden. Fler mindes glassplitter bland de som var med i "krocka gruppen" än de som var i "stötte gruppen" trots att det inte var något glassplitter med i bilden.

Elisabeth.m4a

Här kan ni hitta två olika artiklar om falska minnen