Att kunna förklara vad som menas med relativ frekvens och på vilket sätt det skiljer sig från frekvens.
Att kunna beräkna den relativa frekvensen för ett visst resultat och rita frekvenstabeller som innehåller en kolumn för den relativa frekvensen.
Att kunna rita och läsa av stolpdiagram, stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram.
Att kunna förklara skillnaden mellan de olika diagrammen och när de ska användas.
Att kunna bestämma eller räkna ut lägesmåtten medelvärde, median och typvärde hos ett statistiskt material, både från tabell och från diagram.
Att kunna bestämma variationsbredden hos ett statistiskt material.
Det är vanligt att elever slarvar när de ritar tabeller och diagram. Använd alltid linjal och var noggrann så att det är lika långa avstånd mellan varje steg på axlarna, alltså att det är lika långt mellan 0 och 1 som mellan 1 och 2 osv.
Kom ihåg att alltid namnge axlarna i ett diagram med enhet om det behövs.
Tänk på att planera hur du ska gradera axlarna innan du börjar rita ett diagram så att du vet hur stort det kommer bli och att det får plats i ditt skrivhäfte.
En del elever tycker det är svårt att veta i vilken kolumn man ska skriva de olika sakerna i en frekvenstabell. I den vänstra kolumnen skriver man alltid de olika svaren (resultaten) som har förekommit i undersökningen. I den högra kolumnen skriver man alltid frekvensen, alltså hur många gånger varje svar har förekommit i undersökningen.
En del elever tycker det är svårt att veta vilken axel som ska användas för de olika sakerna i undersökningen. Den vågräta (liggande) axeln används för de olika svaren (resultaten) som har förekommit i undersökningen. Den lodräta (stående) axeln används för frekvensen, alltså hur många gånger varje svar har förekommit i undersökningen.
En del elever tycker det är svårt att förstå vad som menas med relativ frekvens och hur det skiljer sig från bara frekvens. Tänk på att den relativa frekvensen anges i procentform och visar andelen för ett visst svar i en undersökning. Du behöver alltså jämföra hur många gånger ett visst svar finns med i en undersökning med hur många svar som finns med sammanlagt.
Tänk på att du alltid måste ställa alla värden i storleksordning innan du kan leta upp talet i mitten för att ta reda på medianen.
Tänk på att det ibland står andra ord än medelvärde när det faktiskt ändå är medelvärdet man ska beräkna. Det kan till exempel handla om uppgifter där man ska ta reda på genomsnitt, medeltemperatur, medelinkomst och medelhastighet.
Om du använder miniräknare när du beräknar medelvärdet, så är det viktigt att du tänker på prioriteringsreglerna och först beräknar summan av alla värden och trycker på likhetstecknet innan beräknar divisionen. Du kan också använda miniräknarens parenteser. Reflektera alltid över om medelvärdet som du har beräknat är rimligt.
En del elever tycker det är svårt att veta hur man ska komma på hur man löser problemlösningsuppgifter som handlar om medelvärde. Ett tips är att börja med att fundera på om du kan komma på hur stor summan av alla värden är.
Ibland kan det vara lätt att röra till det när det är tal på båda axlarna i ett diagram. Försök att få kontroll över vad diagrammet visar genom att säga "frekvensen för ... är ..." osv.
Ett vanligt misstag som elever gör när de ska beräkna medelvärdet från tabell eller diagram är att de dividerar med antal olika svar istället för antalet svar. Du behöver alltså alltid ta reda på hur många svar som sammanlagt förekommit i undersökningen. I frekvenstabellen kallas det talet för n.
Tänk på att medelvärde, median och typvärde alltid hör ihop med svaren på undersökningen och kommer alltid finnas bland dem.