Att kunna rita frekvenstabeller för att presentera t ex resultatet av en undersökning.
Att kunna förklara vad som menas med frekvens.
Att kunna rita och läsa av stolpdiagram, stapeldiagram och linjediagram.
Att kunna förklara skillnaden mellan de olika diagrammen och när de ska användas.
Det är vanligt att elever slarvar när de ritar tabeller och diagram. Använd alltid linjal och var noggrann så att det är lika långa avstånd mellan varje steg på axlarna, alltså att det är lika långt mellan 0 och 1 som mellan 1 och 2 osv.
Kom ihåg att alltid namnge axlarna i ett diagram med enhet om det behövs.
Tänk på att planera hur du ska gradera axlarna innan du börjar rita ett diagram så att du vet hur stort det kommer bli och att det får plats i ditt skrivhäfte.
En del elever tycker det är svårt att veta i vilken kolumn man ska skriva de olika sakerna i en frekvenstabell. I den vänstra kolumnen skriver man alltid de olika svaren (resultaten) som har förekommit i undersökningen. I den högra kolumnen skriver man alltid frekvensen, alltså hur många gånger varje svar har förekommit i undersökningen.
En del elever tycker det är svårt att veta vilken axel som ska användas för de olika sakerna i undersökningen. Den vågräta (liggande) axeln används för de olika svaren (resultaten) som har förekommit i undersökningen. Den lodräta (stående) axeln används för frekvensen, alltså hur många gånger varje svar har förekommit i undersökningen.