Allt liv baseras på en eller flera celler. Cellen är alltså organismernas grundenhet, vissa organismer är encelliga medan andra är flercelliga. En del encelliga organismer bildar kolonier så att de kan specialicera sig på olika uppgifter och tillsammans fungera som en flercellig organism.
Celler är små, oberoende om de finns i en liten organism, som en näbbmus, eller i en stor organism, som en blåval. Cellernas diameter är oftast mellan 0,1 och 0,01mm, men några celltyper, tex. vissa nervceller kan ha utskott som är 1m långa. Cellens ålder varierar mycket, beroende på cellens uppgift. Celler som finns på ytor, tex. hud och tarmar, slits snabbt bort och måste ersättas med nya celler. Andra celler, tex nervceller, har en livstid som motsvarar individens.
Cellernas utseende varierar också mycket, allt beroende på deras funktion i organismen, men grundstrukturen är oftast den samma. Cellen är egentligen en vattenfylld fettbubbla, och i vattnet flyter en massa mindre fettblåsor omkring. I dessa små blåsor sker det olika slags kemiska reaktioner då ämnen antingen bryts ner eller byggs upp.
Celler delas in i två stora huvudgrupper, beroende på om de har en cellkärna eller inte. Celler med kärna kallas för eukaryoter och dessa bygger upp komplicerade organismer som växter, djur och svampar, men också en stor grupp som kallas för protister. Celler som saknar cellkärna kallas prokaryoter och till den här uråldriga och ursprungliga gruppen organismer hör bakterier och arkéer.
Prokaryoterna saknar alltså cellkärna, vilket betyder att deras arvsmassa (DNA) inte är instängt i någon blåsa i cellen utan mer eller mindre flyter fritt omkring i cellvätskan (cytosolen) i form av en kromosom och små plasmider. De flesta andra små bubblor saknas också hos prokaryoterna och ämnesreaktionerna sker därför i cytosolen. Cellvätskan hålls inne i cellen genom att cellens yta består av lipider (fett) i form av ett cellmembran. Utanpå cellmembranet har bakterierna en tjock skyddande cellvägg.
Eukaryoterna har också ett cellmembran men har utöver det en mycket mera komplicerad byggnad än prokaryoterna. I cytosolen har eukaryoterna organeller som cellkärna, endoplasmatiskt nätverk, vakuoler, golgiapparat, mitokondrier och lysosomer. Tillsammans med cellvätskan (cytosolen) bildar dessa organeller cellen cytoplasma. Växtceller har i cytosolen dessutom kloroplaster och vakuoler, samt en tjock cellvägg utanpå cellmembranet.