Arkéer och bakterier är de grupper encelliga organismer som båda är prokaryoter, dvs. de saknar cellkärna. Till sin byggnad liknar de mycket varandra och sättet att få energi är också i stort sett samma. De är antingen självförsörjande autotrofer eller heterotrofer som oftast livnär sig som nedbrytare. Vissa bakterier innehåller klorofyll (cyanobakterier) och kan därför få energi genom fotosyntes, medan andra lever i en samarbetssymbios med andra organismer (tex. kvävebakterier i ärtväxters rötter). Prokaryoterna förökar sig könlöst genom delning.
Protistriket innehåller väldigt varierande livsformer. Där finns både en- och flercelliga organismer, auto- och heterotrofer samt könlöst och könligt förökande. Amöbor, toffeldjur, slemsvampar och alger hör till protisterna.
I svampriket finns bara heterotrofa arter. De flesta är nedbrytare, men kan också leva som parasiter (tex. tickor) eller i samarbetssymbios med andra arter och bildar då mykorrhiza med tex. trädrötter. Man brukar dela in svamporganismerna i större grupper som jästsvamp, mögelsvamp och storsvamp (tex. kantarell).
Vissa svampar bildar en egen speciell grupp av organmismer som kallas för lavar. Lavarna består av heterotrofa svampceller och autotrofa grönalger eller cyanobakterier.