13. Vem är släkt med vem?

Alla arter är naturligtvis släkt med varandra, men vetenskapen strävar efter att skapa ett system i släktträdet. Att beskriva arter, klassificera och namnge dem kalals för taxonomi. Taxonomin grundar sig på arternas byggnad, proteinsammansättning och genetik.

Carl von Linné lade grunden för den moderna taxonmin genom att skapa ett enkelt och universell sätt att systematisera alla kända arter. Han gav arterna ett vetenskapligt (latin) släktnamn och artnamn, tex. fiskmåsen Larus canus. Klassifikationssystemet är hierarkiskt med domänen (prokaryota/eukaryota) som den högsta nivån, medan arten kommer längs ner. Kom ihåg regeln DRFKOFSA (domän-rike-fylum-klass-ordning-familj-släkte-art). Alla arter tillhör något av rikena arkéer, bakterier, protister, svampar, växter eller djur. Virus anses inte vara levande och står därför utanför detta system.

Begreppet art är alltså grundläggande och definieras som "en grupp individer som kan få fertil avkomma tillsammans". Naturen känner dock inte till dessa kriterier. Det finns många exempel på undantag, speciellt hos växter, där två olika arter under speciella omständigheter kan få förökningsduglig avkomma, tex. tigon som är en hybrid mellan tiger och lejon. Av en art kan det också finnas underarter, tex. östersjövikare, saimenvikare och ladogavikare som alla är mitt uppe i artbildningsprocessen sedan isoleringen efter senaste istid.