Tema: Sociala medier
Sociala medier, har blivit en del av det vardagliga umgänget, kanske framför allt bland ungdomar. En stor del av det sociala spelet mellan människor sker idag via facebook, twitter eller instagram. De sociala medierna har tillfört vårt samhälle nya dimensioner av öppenhet och snabba kommunikationer men de kan också utgöra forum för allvarliga och svårupptäckta kränkningar och trakasserier. All kommunikationen sker visserligen helt öppet, men bara för användaren. För den ”oinvigda” finns mycket av den vardagliga kommunikationen dold.
Att kränkningar och trakasserier förekommer i de sociala medierna finns det mycket som tyder på. De siffror och den statistik som anges i skiljer sig dock mycket mellan olika undersökningar - det tycks (som vanligt) vara avgörande hur frågorna ställts. Oavsett om det är 10% eller 40% av alla barn och ungdomar som har blivit utsatta är trakasserier och kränkningar på nätet oacceptabla. Skolan är skyldig att agera om händelserna har ett samband med skolan (t.ex. om kränkningar i skolan sedan fortsätter på nätet).
Utmärkande för nätmobbning är enligt en undersökning gjord av Nord och Zipernovszky enligt Skolverket:
Det är svårt för den som mobbas att komma undan de handlingar hen utsätts för. Mobbningen kan fortgå dygnet runt oberoende av var den utsatta befinner sig.
Storleken på den potentiella grupp människor ser vad som pågår. Det som läggs ut på internet kan nå en bred publik.
Möjligheten för den som mobbar att förbli osynlig och anonym.
Under de senaste åren har flera fall uppmärksammats i media där kränkningar och trakasserier förekommit i olika former och på olika nivå. Uppmärksammade rättsfall visar att digitala arenor inte sällan är skådeplatser för t.ex. sexuella kommentarer eller grova kränkningar som i flera fall lett till rättegångar och fällande domar.
När man diskuterar de sociala medierna och användandet av internet i stort så bör man kanske börja i frågor om integritet och vad som är privat och offentligt. Enligt datainspektionen så finns det en skillnad i vad som uppfattas som privat mellan den unga generationen och resten av befolkningen. En ung person (under 25) har generellt sätt lättare att publicera information om sig själv som traditionellt sett ansetts som känslig. Det kan röra privata känslor, livsåskådningar eller sexualitet. Att på olika sätt ge uttryck för sin identitet på sociala medier har gett en ny positiv möjlighet för den som vill påverka hur man själv vill bli betraktad. Men detta kan också medföra att en person blir mer blottad och har lättare att utsättas för kränkningar och trakasserier. (Datainspektionen, Ungdomsstyrelsen 2010)
Lagstiftning
Samma lagar gäller på internet som i det ”vanliga” livet. När det gäller kränkningar via sociala medier, finns det ingen anledning att betrakta dessa på annat sätt än andra former och uttryck för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Mekanismerna bakom, rollfördelningarna, följderna för berörda individer och skolans ansvar är i stort de samma. Vad är det då som skiljer dessa från andra former av kränkningar? En skillnad är den spridning och exponering som kränkande yttringar och tillmälen får via den digitala tekniken. En annan är att det närhelst och varhelst finns arenor för dessa kränkningar. På så sätt flyter också elevernas aktiviteter på fritiden ihop med skolarbetet.
Om elevens möjligheter till att delta i skolverksamheten och uppnå sina mål beskärs av kränkningar eller trakasserier på t.ex. internet har skolan ett ansvar att ingripa. Detta gäller även om orsakerna finns i situationer som inträffat utanför skolan. Skolan har alltså ett generellt ansvar och måste därför ha en beredskap för att kunna hjälpa berörda elever. (Skolverket)
Personuppgiftslagen (PUL) reglerar spridningen av exempelvis bilder på nätet. Enligt denna lag får man publicera bilder utan att fråga om lov om bildens innehåll är ”harmlöst”. Vad som egentligen menas med detta är en tolkningsfråga. Datainspektionen skriver följande om PUL när det gäller bilder och texter på nätet: ”För att avgöra om en behandling är kränkande måste man göra en samlad bedömning av hur känsliga uppgifterna är, i vilket sammanhang de förekommer, för vilket syfte de behandlas, vilken spridning de fått eller riskerar att få, samt vad behandlingen kan leda till.”
Publiceras bilder eller filmer av sexuell karaktär på någon under 18 år betraktas detta som ett barnpornografibrott och regleras av brottsbalken (16 kap. 5 §)