Viktiga begrepp kopplade till kön, könsuttryck och könsidentitet

Kön

Begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Man brukar definiera kön på flera olika sätt:

Biologiskt kön - Könet definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön utgår från hur den fysiska kroppen ser ut.

Juridiskt kön - Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i passet eller i legitimationen (i svenska personnummer framgår det av den näst sista siffran vilket juridiskt kön en person har). I Sverige finns det två juridiska kön, man eller kvinna och alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön baserat på det biologiska könet.

Socialt kön - En term som ofta används synonymt med begreppet genus. Termen används för att diskutera hur könsrollerna ser ut i en viss social, kulturell och historisk kontext.

Mentalt kön - En persons könsidentitet, självupplevda kön, det vill säga det kön en person känner dig som. Ingen utom personen själv kan bestämma detta och var och en har rätt att själva avgöra vilken könsidentitet en har.

Könsuttryck - Hur en person uttrycker sitt kön. Det görs till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, socialt beteende och röst.

Binär- och ickebinär könsuppfattning - En binär könsuppfattning utgår ifrån att det endast finns två kön (man och kvinna), medan den ickebinära könsuppfattningen utgår ifrån att människor inte ska sorteras in i tvåkönsnormen.

HBTQ

HBTQ är en förkortning som står för homo- bisexuella och transpersoner. Q:et står för queer. Begreppet HBTQ rör könsidentitet och sexuell identitet.

Viktigt att poängtera är att homo- och bisexualitet beskriver sexuell läggning, medan trans bara har med könsidentitet att göra (som trans kan man ha vilken sexuell läggning som helst). Queer uttrycker en persons identitet och/eller sexualitet (att man inte vill identifiera sig med en bestämd sexuell läggning och/eller med ett bestämt kön).

Heteronormen

Heteronormen är en stark norm i vårt samhälle. I samhället förutsätts det att ”alla” är heterosexuella och känner sig hemma i ”traditionella” mans- och kvinnoroller, i alla fall till dess att man eventuellt ”kommer ut” som t.ex. bi- eller homosexuell.

Heteronormen utgår från en binär könsuppfattning. Det förutsätts alltså att det kön som du ser ut att tillhöra också är det som du känner dig som. Det förutsätts att en familj består av mamma, pappa, barn. Det förutsätts en hel del saker, och normen finns, stärks och sprids både medvetet och omedvetet i vårt dagliga liv. Exempel är t.ex. alla sagor där där prinsen (i blå mantel) räddar prinsessan (i rosa klänning) eller när en lesbisk kvinna hos gynekologen får frågan om när hon hade samlag senast och får erbjudande om p-piller.

Tvåkönsnormen - binär könsuppfattning

En stark norm är tvåkönsnormen. Utgångspunkten är att det finns två kön som står i motsats till varandra. Den här normen är mycket synlig och många är nog väldigt medvetna om vad som förväntas av en ”riktig” man eller kvinna och man arbetar aktivt för att uppnå detta. Normen innebär att många tidigt styrs in i olika tjej- och killroller genom undervisning, fritidsutbud, kläder och tilltal. Tvåkönsnormen kan förhindra att människor inte lever de liv de egentligen skulle vilja eller kunna och om man inte känner sig hemma i de normer som omgärdar könsidentiteten kan livet bli mycket svårt.

Cisnormen

Det finns normer som hänger ihop med heteronormen och tvåkönsnormen. En av dem är "cisnormen". En cisperson är den vars kropp, juridiska kön, könsidentitet och könsuttryck hänger ihop på ett (enligt tvåkönsnormen och heteronormen) förväntat sätt.

"Cisperson" är ett ganska nytt ord och är bildat med det latinska prefixet "cis-" (”på samma sida”). Cis- är en antonym (motsats) till prefixet trans- (”över från” eller ”på andra sidan om”). Cisperson är, väldigt förenklat, alltså den som inte är transperson. Ordet är bra att ha eftersom det beskriver personer som följer normerna - det finns en tendens att i samhället oftare benämna den som avviker från dem.

Intersex

Enligt RFSL föds ungefär 1 person av 1500 med någon form av intersexuellt syndrom. Intersexualism är en medicinsk diagnos som man kan få om ens kropp inte går att könsbestämma som antingen kille eller tjej enligt samhällets normer för kön. Ibland märks intersexuella syndrom redan vid födseln (t.ex. att man inte kan definiera könsorganen som snopp eller snippa), andra gånger visar de sig först senare i livet (t.ex. när man vill skaffa biologiska barn och börjar utreda varför det inte fungerar).

Könsdysfori

Könsdysfori är en stark och ihållande känsla av att vara tilldelad fel kön och känslan är ofta förknippad med psykiskt lidande. Personer med könsdysfori kan få en diagnos (som ställs efter en könsidentitetsutredning) och därför få tillgång till könsbekräftande vård och behandling (det som tidigare kallades “könskorrigering”).

Trans

Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen, t.ex. transvestiter, dragkings/dragqueens, transsexuella, intergender och intersexuella. Transpersoner kan uppfatta sig vara män, kvinnor, både man och kvinna eller neutrala, oberoende av om det biologiska och juridiska könet är manligt eller kvinnligt. En transperson kan också välja att inte definiera sitt kön alls. Att vara transperson har dock inte med personens sexuella läggning att göra. Detta hänger istället ihop med personens könsidentitet och könsuttryck, och hur dessa relateras till personens biologiska kön. Transpersoner kan vara hetero-, homo-, bi-, eller asexuella eller definiera sin sexuella läggning på annat sätt, precis som vem som helst.

Att vara intersex (en medicinsk diagnos) är inte samma sak som att vara transperson (men en intersexperson kan så klart även vara transperson). Till viss del sammanfaller dock intresseområden och politiska frågor, exempelvis erkännandet av ett tredje juridiskt kön. Intersexpersoner och transpersoner påverkas på många sätt av heteronormen och cisnormen.