Övningar på temat rasism och hatbrott

Det finns mycket material på nätet som  kan kopplas till temat rasism och hatbrott:

Övning 1: Reagera mot hatbrott

En film från Forum för levande historia visar en judisk familj som utsatts för ett rasistiskt hatbrott när pappan upptäcker att ett hakkors klistrats på familjens brevlåda. En förbipasserande granne kommer och pappan och grannen samtalar om vad som hänt. Grannen är medkännande, men hennes reaktion är inte så engagerad. Samtalet leder till frågor om hur allvarliga trakasserier som sker på det här sättet egentligen är, och vad som är en rimlig reaktion på dem. (Tänk på att hot och hat kan komma i många olika skepnader och på olika sätt. Det kan handla om klistermärken, som i filmen, eller i form av samtal, brev, mail eller i sociala medier.)

Se filmen med klassen och diskutera därefter frågorna nedan (kursiverade kommentarer är till läraren).

Samtalsfrågor:

Svensk lag förbjuder att bära hakkors offentligt eller att sprida symbolen, eftersom det kan betraktas som hets mot folkgrupp. Gärningen kan bestå i att själv bära symbolen eller att sprida den från någon annan (t.ex. i sociala medier). Så snart mer än ett fåtal människor nås av meddelandet anses det ha spritts. Om symbolen bara finns inom den helt privata sfären omfattas den dock inte av bestämmelsen.

Nej, enligt samma kommentar som efter fråga 2 ovan.

Övning 2: Vad säger lagen om att sprida rasistiska uttryck?

En film från Polismuséets material "Vi och dom - om hatbrott" visar hur en hitlerhälsning fångas på film i en skola. Därefter sprids filmen viralt i sociala medier. Budskapet är att det både är personen som utför hitlerhälsningen och den som sprider filmen som gör sig skyldig till brottet hets mot folkgrupp.

Se filmen med eleverna och diskutera frågorna nedan (kursiverade kommentarer är till läraren).

Hets mot folkgrupp är ett brott som definieras som hatbrott. Hets mot folkgrupp äger rum när någon uttalar sig och sprider budskap som uttrycker hot eller förakt mot en grupp på grund av etnisk tillhörighet, trosuppfattning eller sexuell läggning. Förakt innebär fördomsfulla, hotfulla eller elaka uttalanden om en folkgrupp eller en grupp personer med anspelning på ras, hudfärg, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Ett budskap kan vara en bild, en gest/handrörelse, en statusuppdatering, en kommentar, eller en uppgift som sprids på internet. 

För att det ska vara frågan om brottet hets mot folkgrupp är det dock avgörande om budskapet sprids eller inte. Föraktfulla uttalanden som görs i det privata och som inte sprids, betecknas alltså inte som hets mot folkgrupp. Vad som ska betraktas som privat eller offentligt kan bli en fråga för domstolar att avgöra. Som exempel kan nämnas en fällande dom från Härnösand år 2020. Där var det en man som i kassakön på Ica (i närvaro av flera kunder och butikspersonal) fällde nedsättande yttranden med anspelning på ras, hudfärg och etniskt ursprung mot en annan kund i kön. Tingsrätten bedömde brottet som ringa (eftersom uttalandena bara spreds till en begränsad grupp), men mannen fick betala skadestånd till kvinnan han fällt yttranden emot och till böter eftersom han också dömdes för förolämpning mot en person som tog kvinnan i försvar. 

Att offentligt sprida hat och hot om en folkgrupp för att den har en viss trosuppfattning, har en bestämd etnisk tillhörighet eller en viss sexuell läggning är ett brott som ska polisanmälas. I filmen är det alltså både den som utför hitlerhälsningen och de som sprider filmen som gör sig skyldiga till brottet hets mot folkgrupp.  

I det här fallet ska skolledningen kontaktas, som i sin tur ska koppla in polisen. Filmen kan användas som bevis i en utredning och den som filmat gör sig inte skyldig till ett brott om filmen inte sprids. Tänk också alltid på att filmer och bilder som sprids på internet kan uppfattas på ett oönskat sätt eller få en spridning/vinkel som du inte räknat med. Om du filmar och delar en sådan här händelse delar du samtidigt bilder på vittnen och utsatta personer, som kanske inte alls vill att detta ska spridas. 

Övning 3: Hur bör man reagera vid hatbrott?

Det är troligen ganska vanligt att inte agera när man möter en person som uttalar sig föraktfullt om en person eller en grupp för att den har en viss trosuppfattning, en bestämd etnisk tillhörighet eller viss sexuell läggning. Kanske blir man chockad, kanske finner man sig inte, hittar inte orden? Kanske låtsas man inte se eller höra för att undvika konfrontation? Det är viktigt att samtala om vad man kan göra och hur man kan reagera för att därmed få en handlingsberedskap när något faktiskt händer.

I en film från Polismuséets material "Vi och dom - om hatbrott" spelas en scen upp vid en busshållplats, där två personers sexuella läggning angrips av en förbipasserande man på ett hotfullt och hatiskt sätt. Ytterligare en person finns på busshållplatsen och i filmen får vi möta fem olika sätt att hantera situationen. Filmen kan ge en bra utgångspunkt för att diskutera vad man kan göra för att hjälpa den eller desom blir utsatta i en sådan situation. 

Vi föreslår att läraren presenterar filmen kort innan den visas och att den sedan ses i sin helhet. (Det går förstås också att stoppa filmen efter varje sekvens och ställa frågor om det som visats.) Under visningen av filmen skriver läraren upp de olika sätten att agera på tavlan:

Efter visningen skriver läraren upp nedanstående frågor på tavlan, som eleverna sedan får diskutera i grupper och sedan tar läraren upp kommentarer i helklass (kursiverade kommentarer bara till läraren):

Att inte agera alls. De som blivit utsatta för hatbrott säger att det inte är själva kränkningen som är det värsta, utan det faktum att de som ser och står bredvid inte gör något. Man kan alltså göra stor skillnad i någons liv genom att bara visa att man bryr sig. Att gripa in behöver inte betyda att man själv går emellan, vilket är en vanlig föreställning. Uppmana också eleverna att inte ingripa fysiskt om det finns risk för den egna hälsan eller det egna livet. Att konfrontera en gärningsperson kan ibland vara farligt, eftersom det kan leda till att en situation förvärras. Konfrontera aldrig en våldsam person, utan försök avbryta eller skydda på annat sätt.  Larma alltid 112 . 

Exempel på sätt att agera kan vara att låtsas att man känner den som är utsatt, att börja prata med den som trakasserar, att avleda uppmärksamheten. Man kan också ropa eller gör ljud i från sig så att gärningspersonen förstår att fler ser, eller samla personer och ingripa tillsammans. Larma 112! Det mannen gör är ett lagbrott!

De brott som är aktuella här är ofredande och ringa misshandel. Bra att det finns ett vittne, som också erbjuder sig att vittna. Ring 112 i det akuta läget eller 114 14 om gärningspersonen försvunnit och du vill anmäla i efterhand.

Övning 4: Svartsjuka är inte romantiskt 

Denna fjärde övning har inte tydliga kopplingar till rasism (trots rubriken överst på den här sidan). Istället handlar det här om hatbrott, närmare bestämt hot om våld i nära relationer. Materialet till övningen är hämtat från kampanjen "Svartsjuka är inte romantiskt", som har en egen sajt. Sajten riktar sig till unga personer som blir utsatta för våld i en relation, är oroliga för en vän, till den som utsätter någon annan för våld eller bara vill veta mer om våld i ungas partnerrelationer. På hemsidan finns det mycket material att hämta för den som vill lära sig mer.

Övning 4 utgår från det bildspel som finns att hämta längst ned på den här sidan. I bildspelet finns det inskrivna föreläsningsanteckningar och flera filmer att visa och diskutera med eleverna. Temat för övningen är att diskutera när svartsjuka blir ett problem i en relation och att ingen ska acceptera svartsjukebeteenden som skapar otrygghet eller leder till att man känner sig kontrollerad, hotad eller blir utsatt för våld.  

Vi föreslår att läraren går igenom bildspelet och följer upplägget (föreläsningsanteckningarna) som finns där. Övningen är tänkt att genomföras på ungefär 30 minuter, vilket betyder att tempot måste vara ganska högt. Eleverna ska vid några tillfällen diskutera frågor som kommer i bildspelet (i grupper som de sitter) och läraren avgör hur mycket tid som ska läggas på det. Det är möjligt att lyfta någon fråga i helklass, men övningen handlar mer om att eleverna ska få tillfälle att diskutera tillsammans än att läraren ska "kontrollera" vad som sagts genom att lyfta frågorna i helklass. Om tiden rinner iväg går det bra att dela upp bildspelet på flera mentorstider eller att bara diskutera en eller två av filmerna. Viktigt är dock att eleverna vid lektionens slut informeras om vart man kan vända sig om man har frågor eller funderingar (info i slutet av bildspelet).