Bifall

Liberala Studenter yrkar för: Bifall!

Motionen i sin helhet:

Fria och oberoende lärosäten är grundbulten i alla moderna demokratier. Det är endast genom att ge förutsättningar för en fri och oberoende forskning, en fri utbildning och ett fritt akademiskt samtal som vi framtidssäkrar vår demokrati. Dessvärre är den akademiska friheten idag hotad såväl från vänster som höger. Vi liberaler måste göra allt i vår makt för att säkra lärosätenas oberoende. Ett grundläggande steg i riktning mot att stärka den akademiska friheten i Sverige är att ändra lärosätenas myndighetsform.

I dag klassas universitet och högskolor nämligen juridiskt sett som vilka andra myndigheter som helst. Med andra ord finns det inget som juridiskt sett skiljer Uppsala universitet från Alkoholsortimentsnämnden. Problemen med dagens ordning är både principiella och praktiska.

För en liberal är det uppenbart att det finns en grundläggande konflikt mellan att svenska lärosäten är föremål för statlig styrning på samma sätt som andra myndigheter, och den liberala tanken om akademins frihet och oberoende. Ett tydligt exempel på denna konflikt illustreras av att myndigheters grundlagsstadgade skyldighet att lyda under regeringen. En kontroll som bland annat utövas genom den så kallade utnämningsmakten, genom vilken regeringen utnämner alla chefer för statliga myndigheter. Sverige har fortfarande en ordning där rektorer för statliga lärosäten utses av regeringen. Detta står i rak strid mot idén om akademisk frihet.

En annan konsekvens av dagens ordning är att lärosäten inte kan äga eller förvalta fastigheter, vilket innebär att donationer till lärosäten automatiskt blir statens egendom. Detta har genom åren lett till rent oskäliga konsekvenser, då fastigheter som efter en donation i generationer ägts och förvaltats av en viss fakultet, genom ett enkelt beslut kunnat tilldelas en annan fakultet. Dessutom gör denna ordning att incitamenten att donera fastigheter till lärosäten i dag är i princip obefintliga.

Ett förslag som ofta lyfts i sammanhanget är att ombilda lärosäten till högskolestiftelser. Viär inte övertygade om att detta är den rätta vägen att gå. Slutsatsen av departementspromemorian Ds 2013:49 Högskolestiftelser är att även om det finns principiella fördelar med stiftelseformen är det inte realistiskt med en sådan generell förändring. Lärosätenas förutsättningar och behov är så varierande över landet att en sådan form inte hade passat för alla. Goda exempel som Chalmers och Handelshögskolan i Stockholm kan inte jämföras med lärosäten som Högskolan Dalarna eller Linneuniversitetet.

En mer realistisk linje är därför att gå emot en annan myndighetsform, något som förespråkas av bland annat Sveriges universitetslärare och forskare samt Svenskt Näringsliv. Myndighetsformen hade löst de problem med autonomi och ekonomisk självständighet som idag finns, samtidigt som det hade inneburit ett mindre avsteg från dagens reglering än övergången till stiftelseform.

Yrkande

• Att Liberalerna verkar för att lärosäten ges en ny myndighetsform, som ger lärosäten större autonomi från regeringsmakten.