F201. Ordinarie val ska krävas för en grundlagsändring
Bifall
Liberala Studenter yrkar för: Bifall!
Motionen i sin helhet:
Vi lever i en värld där demokrati, demokratiskt tänkesätt och liberala idéer minskar i såväl Europa som i resten av världen. Några påtagliga exempel: USA 6 januari – en mobb uppmanad av avgående president stormar parlamentet – upplopp, kanske försök till statskupp? USA:s starka konstitution står emot men brister i konsekvenser finns då en ”politisk domstol” frikänner president Trump. Hur hade en politiskt oberoende konstitutionsdomstol, exempelvis som den tyska, dömt i frågan? Dagens EU: Länder som Ungern och Polen uppvisar allt större benägenhet att beskära mänskliga fri- och rättigheter med bland annat begränsningar vad gäller fri press och media och politisk styrning av rättsväsendet. I vårt, vid det här laget, sargade parti vad gäller samröre med ytterlighetspartier, ska villigt erkännas att faror för den demokrati, vi hittills sett som självklar, föreligger. Samtidigt måste partiledningens beslut både ses som en åtgärd att, på ett annorlunda sätt, bekämpa ytterlighetspartiernas frammarsch och samtidigt sätta styrandet av landet i fokus genom att sätta sakfrågor i första rummet. Som ett sätt att överbrygga motsättningarna inom vårt parti föreslås en starkare grundlagsskyddad demokrati. Detta kan förverkligas genom att 1. Partiprogrammets idéer på en författningsdomstol prioriteras. Domstolen bör vara opolitisk som i till exempel Tyskland, bestå av ett antal jurister och tillsättas av riksdagen – inte av regeringen, som inte får påverka vilka som utvärderar deras eget arbete. Författningsdomstolen ska, förutom att granska regeringens arbete gentemot grundlagen, övervaka att Lagrådets granskning och påpekanden av nya lagar följs. I dagsläget beslutas alltför ofta lagar som går stick i stäv mot Lagrådets påpekanden. 2. Grundlagen ses över bland annat vad gäller pressfrihet och styrning av rättsväsendet – möjligheter till maktmissbruk och misstolkningar ska i möjligaste mån elimineras. 3. Då det för närvarande är alltför enkelt att ändra i grundlagen – två lika beslut med ett extraval emellan är vad som krävs – föreslås att det ska vara ett ordinarie val emellan, det vill säga åtminstone en tid av fyra år. 4. För närvarande krävs endast enkel majoritet för ändring av grundlagen. Är detta tillfyllest? Grundlagen är vår försäkran om att Sverige förblir ett demokratiskt land att leva i.
Yrkande
1. att utredning för inrättande av författningsdomstol passande svenska förhållanden prioriteras
2. att översyn av grundlagen ska göras
3. att ändring av grundlagen kräver två lika beslut med ett ordinarie riksdagsval mellan besluten
4. att överväga vilken majoritet som bör krävas för en ändring av grundlagen
Svar:
Skyddet för de demokratiska strukturerna tas upp i motion F201, som förespråkar att Liberalerna arbetar för en grundlagsändring som gör att grundlagen inte kan ändras utan att ett ordinarie riksdagsval har hållits mellan de två besluten. Samma fråga tas också upp i motion F202 yrkande 3. I motion F202 yrkande 1 samt motion F203 yrkande 1 förespråkas införande av en författningsdomstol. I motion F203 yrkande 2 föreslås även att detta blir en viktig fråga i ett eventuellt regeringssamarbete efter 2022 års val. I motion F202 förespråkas att en översyn ska göras av vilken majoritet som ska krävas för att ändra grundlagen (yrkande 4) och en allmän grundlagsöversyn (yrkande 2). Partistyrelsen delar motionärernas bedömning. Även om de demokratiska principerna är fast förankrade i grundlagen har Sverige ett alldeles för svagt skydd för demokratin, eftersom grundlagsändring kan genomföras genom en rösts övervikt i två riksdagsbeslut med mellanliggande val, som kan vara extra val. I teorin skulle därmed hela demokratin kunna avskaffas på drygt ett år. Eftersom det inte heller ställs upp några regler om hur många riksdagsledamöter som måste delta i beslutet skulle sådana grundlagsändringar i ett krisläge kunna genomdrivas av en handfull personer. Efter att bland annat Liberalerna har uppmärksammat denna fråga i riksdagen tillsattes den 13 februari 2020 en parlamentarisk grundlagsutredning om förstärkt skydd för demokratin m.m. Vad gäller grundlagsändringar ska kommittén bl.a. bedöma om det bör införas ett krav på kvalificerad majoritet vid riksdagsbeslut om grundlagsändring, om det bör införas ett krav på att ett visst antal av riksdagsledamöterna deltar i omröstningen vid beslut om grundlagsändring (en s.k. kvorumregel) samt om det val till riksdagen som ska hållas mellan de två riksdagsbesluten om grundlagsändring måste vara ett ordinarie val. Samma utredning ska även se över bl.a. domstolarnas oberoende, en fråga som inför landsmötet behandlas under avsnitt F1. F2 Sverige saknar det som många andra demokratier har, nämligen en författningsdomstol som kan upphäva lagar eller bestämmelser som strider mot fri- och rättigheterna eller andra överordnade lagregler. Domstolar kan göra denna så kallade lagprövning, men det kan bara ske i enskilda fall som genom överklagande eller på annat sätt kommer under domstolsprövning. Att Sverige behöver en författningsdomstol nämns i Liberalernas partiprogram, som antogs 2013, och detta är alltsedan dess vägledande för partiets arbete i riksdagen. Partistyrelsen konstaterar att den nu arbetande grundlagsutredningen kommer att slutföra sitt arbete den 15 februari 2023. Liberalerna bör tydligt markera sin ståndpunkt att stärka grundlagsskyddet för demokratin och fri- och rättigheterna genom ett landsmötesbeslut. Motionerna F201 och F202 yrkande 3 bör därmed bifallas. Yrkandena om att en grundlagsöversyn ska göras är tillgodosedda genom den parlamentariska utredning som nu arbetar, och motion F202 yrkande 2 och 4 bör därmed anses besvarade. Eftersom det redan framgår av partiprogrammet att Liberalerna arbetar för en författningsdomstol är motionerna F202 yrkande 1 samt F203 tillgodosedda och bör anses besvarade.
