Digital Didaktisk Design Distans

Bakgrund och syfte

Lärgruppen Digital Didaktisk Design Distans skapades utifrån ett önskemål från skolledning på Axel Weüdelskolan. I samband med helt digital undervisningen under restriktionerna kopplade till covid såg skolledningen både ett behov och en möjlighet att utveckla distansundervisningen. Det är väsentligt i sammanhanget att betona att det är distansundervisning som lärgruppen satt sitt fokus på. En undervisning där lärare och elever är skilda i både tid och rum. Syftet med lärgruppen har varit att utforska och lära om distansundervisning med koppling till digitalisering. Målet har varit att skapa en riktigt bra distansundervisning för alla elever. 

Genomförande

I lärgruppen har lärare på vuxenutbildningen på Axel Weüdelskolan deltagit. Det har i gruppen varit visst byte av deltagare där några har slutat och några nu har tillkommit under lärgruppens arbete. Gruppen har letts av förbundets två IKT-pedagoger. 

Samtliga träffar inom lärgruppen har genomförts digitalt i Google Meet. Gruppens arbete startade i april 2022 och avslutades i november 2022. Sammanlagt har det varit sex stycken möten i gruppen. Ett möte med studievägledare har i samband med uppstarten av lärgruppen genomförts där elevperspektivet vid distansstudie lyftes.

För att få fördjupade kunskaper kring distansundervisning som fenomen och praktik har lärgruppen studerat olika teorier. Bland dessa teorie har Five stage model och Community of Inquiry varit de mest framträdande. Artikel har också lästs som har tagit upp den angelägna frågan om hur man kan bygga relationer när undervisningen är på distans. 

Utifrån den teoretiska utgångspunkten har lärarna sedan genomfört en aktion i sin undervisning där de prövade något konkret. Varje lärare tog fram en frågeställning som de hade kring sin undervisning på distans. De beskrev hur de skulle följa upp sin aktion med eleverna. Frågeställning, uppföljning samt vilka lärdomar som lärarna fått av sin aktion dokumenterades. I dokumentationen formulerade även lärarna vad de kunde se som sitt nästa steg när det gäller att utveckla undervisning på distans. 

Lärarna har under hela processen skrivit personlig loggbok. Loggböckerna har varit delade med gruppledande IKT-pedagoger som har givit feedback på lärarnas reflektioner. Loggboken har även varit en grund för lärarnas kollegiala samtal och den utvärdering som gjordes av lärgruppen.

Resultat

Det kollegiala lärande samtalet är det som lärarna tydligt framhåller som mest givande. Vi ser att det har varit bra att ha ett tydligt fokus för gruppernas samtal. Dels har det funnits koppling till den teori som ingått dels har det funnits kopplingar till de aktioner som lärarna har genomfört i sin undervisning. Vi kan i lärarnas utvärderingar se att samtalen har bidragit till en ökad reflektion kring den egna undervisningen. I planering av kommande lärgrupp är det därmed högst relevant att skapa ett betydande utrymme för det kollegiala lärande samtalet. 

Genom att lärarna har ägt utformningen av de aktioner som de har genomfört i sin undervisning kan vi se ett tydligt engagemang hos lärarna. Vi kan utläsa att aktionerna är valda på ett sätt som gör att lärarna upplever att det är något som de har direkt användning för i sin undervisning. Att använda en form av aktionslärande har även inneburit att det har skett konkreta förändringar i undervisningen då lärarna har prövat nya metoder. Vi kan se att det har varit viktigt att ge tid för genomförande av aktioner. Det behövs en viss tidsram för att kunna planera, genomföra och följa upp sin aktion.