Fokussamtal med elever om AI och undervisning

På vilket sätt har du i ditt skolarbete använt olika AI-tjänster? 

1. Fått hjälp med att förbättra och utveckla texter genom att be AI om förslag, till exempel med retorisk analys eller akademiskt språk. 

2. Fått sammanfattningar av långa texter för att snabbt få överblick och kunna fokusera på det viktigaste.

3. Fått förklaringar av svåra begrepp på enkel nivå, framförallt i ämnen som biologi och kemi. 

4. Använt AI för att få struktur, disposition och mallar för olika typer av texter som ska skrivas, till exempel rapporter eller presentationer.

5. Använt AI i programmering för att få exempel på kod och förklaringar av olika koncept. 

6. Använt AI i bildbehandling för att enkelt fylla i eller ta bort delar av bilder eller för att expandera bilder.

Hur har lärare tagit upp användning av AI-tjänster i undervisningen?

1. En del lärare har demonstrerat användandet av chattbotten ChatGPT och resonerat kring för- och nackdelar.

2. Vissa lärare uppmanar till att använda AI-tjänster och ser positivt på det, medan andra varnar för plagiat och fusk.

3. Inom vissa ämnen som programmering och design "promotar" lärarna användning av AI för inspiration, idégenerering och effektivisering.

4. Många lärare har inte aktivt tagit upp AI-tjänster överhuvudtaget.

5. Vissa lärare har låtit eleverna hålla presentationer om AI för att öka kunskapen.

6. En del lärare säger att AI-tjänster får användas för att hitta information och inspiration, men inte för att kopiera eller skriva texter direkt.

Vad tänker du kring AI-tjänster och fusk?

1. Att låta AI skriva texter åt en eller kopiera svar direkt ses generellt som fusk eftersom man inte lär sig eller tänker själv.

2. Om AI används för mycket så att man inte behöver kunna ämnet själv är det också en form av fusk enligt flera elever.

3. Flera är positiva till att använda AI som stöd och viss hjälp, men inte för att ersätta det egna arbetet och lärandet.

4. Gränsen för fusk går när AI:s bidrag blir för omfattande och eleven inte kan stå för kunskapen själv.

5. Att mata texter genom AI för att dölja plagiat ses som fusk, även om det görs i flera led.

6. Trots att många ser det som fusk förekommer användning av AI för att hinna med uppgifter i tid, framförallt vid tidspress.

Skillnader mellan klassernas svar

IMS

- Mer fokus på användning av AI för feedback och förbättring av texter. 

- Varnar för att AI kan ge dåliga svar på litterära texter.

NA

- Använder AI mer för sammanfattningar och begreppsförklaringar.

- Ser AI som ett verktyg som kan underlätta, men man måste kunna ämnet själv.

HA

- Har inte använt AI-tjänster för skolarbetet, mest privat. 

- Är mer skeptiska och ser det som risk för fusk.

TE 

- Använder AI flitigt för texter, programmering, design och bildbehandling.

- Lärarna "promotar" användningen för inspiration och effektivisering.

- Ser AI som ett standardverktyg i framtiden, men risk för minskad självständighet.

De viktigaste skillnaderna verkar handla om i vilken utsträckning AI används i skolarbetet, samt inställningen till AI som möjlighet eller risk. Eleverna i HA är mest skeptiska, medan eleverna i TE har använt AI i högre grad i sitt skolarbete. Det verkar också finnas en stor skillnad när det gäller vilken kunskap som finns om chattbottar och hur de kan användas i skolarbetet. 

Tänkbara konsekvenser för elevernas lärande baserat svaren i fokussamtalen

• Vana att använda AI som stöd kan dock ge bättre förutsättningar att ha nytta av sådana verktyg i framtida yrkesliv. Det handlar om balans och medvetenhet kring för- och nackdelar hos eleverna.

• Vanan att använda verktyg kan ge de elever som besitter kunskapen kring dem ett verktyg i sitt lärande som leder till högre grad av lärande än i det lärande som sker hos elever som saknar denna kunskap. 

• De elever som använder AI flitigt riskerar att bli vana vid att låta AI utföra arbete åt dem. Det kan påverka förmågan att tänka och lära självständigt. När AI utför uppgifter åt en sker ingen djupinlärning.

• Elever som förlitar sig mycket på AI kan få kunskapsluckor inom områden som AI inte klarar att ge tillförlitliga svar på, till exempel tolkning av skönlitteratur. De kan missa viktig träning på kritiskt tänkande.

• Mindre användning av AI gör att eleverna i större utsträckning måste anstränga sig och tänka själva. Det ger sannolikt bättre förutsättningar för djupinlärning och problemlösningsförmåga.

• Skillnaderna kan leda till ojämn kunskapsnivå där vissa elever kan mindre än vad betygen visar, eftersom AI döljer bristande förståelse. Det kan få konsekvenser senare vid övergång till högre studier.

Sammanfattningsvis finns det två sidor att balansera mot varandra. En hög grad av användning hos elever kan dels leda till ökat lärande, men fel använt som exempelvis kognitiv avlastning leder till mindre lärande. För elever som inte använder eller hur kunskapen kring chattbottar innebär det att de inte kan gå vägen via fusk och kognitiv avlastning, samtidigt så går de miste om möjligheter att stärka sin digitala kompetens och sitt lärande med hjälp av dessa tjänster. 

En konsekvens av denna sammanfattning blir att undervisningen behöver stötta eleverna i ett klokt användande av chattbottar. I syfte att stärka deras digitala kompetens och ge dem verktyg i deras lärande.