Planering av undervisningen
(arbetsområde, moment, etc.)

Hur pedagogiska planeringar skrivs och används varierar, beroende på vad man primärt uppfattar att dokumentationsformen ska åstadkomma. Vissa lärare använder dem i första hand för att inför ett arbetsområde informera elever (och i vissa fall vårdnadshavare) om undervisningens mål, innehåll och upplägg, medan andra använder dem som ett kontinuerligt verktyg för både information, metakognitiv träning för eleverna, och grund för sin egen planering och analys av undervisning.

Vissa lärare gör en pedagogisk plan för sin egen skull, och ger eleverna en anpassad/förenklad variant av denna. Det kan vara bra särskilt när man är i början av sin yrkeskarriär. I takt med att ens förtrogenhet med kursplanernas olika delar ökar är det dock naturligt att den röda tråden mellan mål-innehåll-bedömning ”sitter i ryggmärgen”, och då kan ett och samma dokument användas för en själv och för eleverna.

Om man tänker sig att eleverna ska få pedagogiska planeringar är det viktigt att tänka på att formulera dem så att eleverna har möjlighet att förstå, och att kursplanespråket måhända behöver konkretiseras med hjälp av exempel i undervisningssammanhanget, snarare än återges i sin exakta form. Man bör också lämna utrymme för eleverna att ha inflytande över exempelvis undervisnings- och bedömningsformer, eftersom det tydligt uttrycks i läroplanen att eleverna i takt med stigande ålder och mognad ska ha inflytande över sin utbildning (Skolverket, 2011a). Åsa Hirsh brukar sammanfatta de innehållsliga delarna i en pedagogisk planering i fyra punkter (jfr. Hirsh, 2016):

1. Formulering av lärandemål: Vart ska området leda? Vilka innehållsrelaterade kunskaper och förmågor ska utvecklas? (Utgångspunkt tas främst i ämnets syfte och det centrala innehållet, men man behöver också ha kännedom om vad som står kunskapskraven)

2. Konkret planering av innehållet i undervisningen: Vad behöver eleverna, steg för steg, lära sig och träna på för att utveckla det som formulerats i lärandemålen? Hur kan undervisningen varieras och hur kan det formativa arbetet se ut?

3. Hur ska kunskaper och förmågor bedömas, formativt såväl som summativt?

4. Hur ska arbetsområdet utvärderas och dokumenteras? (Elevernas reflektioner kring det egna arbetet, lärarens dokumentation av elevernas kunskaper, lärares och elevers utvärdering av arbetsområdet)

Samtliga dessa punkter är sådana man som lärare behöver ha klart för sig innan man påbörjar ett nytt arbetsområde med eleverna, samtidigt som man alltid behöver vara flexibel nog att göra eleverna delaktiga och/eller förändra sin planering utifrån hur arbetet fortskrider.