Vad innebär skolbiblioteksverksamhet?
Varför skolbibliotek?
Ur Skolbiblioteksplanen
Skolbiblioteksverksamhet är en pedagogisk funktion, vars främsta uppdrag är att
• Bidra till att stärka elevers språkliga förmåga
Verksamheten stödjer pedagogers undervisning för att stärka elevers läs- och kommunikationsförmåga (med t.ex. text, bild, ljud och film), där alla elevens språk är värdefulla, samt arbetar för att öka elevers läsintresse och för att främja läsning och tillgänglig läsning.
• Bidra till att stärka elevers digitala kompetens
Verksamheten stödjer pedagoger och elevers arbete med informationssökning, källkritik, säker internetanvändning, samt upphovsrätt och de lagar som styr vårt agerande och interagerande på internet.
• Skapa ett skolbibliotek för alla
Verksamheten stödjer pedagoger och elever genom att ha överblick över skolans lärresurser och handleder i urval och användning av dessa. Skolbiblioteket präglas av representation av samhällets mångfald, där minoritetsgrupper får möjlighet att uppleva identifikation genom skolbibliotekets resurser. Samtidigt är resurserna anpassade till elevers olika språkliga nivå och förutsättningar (t.ex. genom flerspråkig litteratur och lättlästa alternativ, samt Legimus-konton).
Bidrar skolbibliotek till ökad måluppfyllelse?
Den samlade internationella skolbiblioteksforskningen visar att skolbibliotek bidrar till ökad måluppfyllelse hos eleverna både vad gäller språkutveckling, läsförmåga och stärkt medie- och informationskunnighet. De viktigaste förutsättningarna för att skolbiblioteksverksamheten ska kunna vara en pedagogisk resurs som bidrar till elevers lärande är
bemanning av skolbiblioteket
väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare
en fackutbildad bibliotekarie
att skolbiblioteket har legitimitet i skolan
att skolbiblioteket har stöd från skolledningen
tillgång till relevanta fysiska och digitala resurser
ändamålsenlig lokal utifrån olika elevgruppers behov
Gärdén, Cecilia (2017). Skolbibliotekets roll för elevers lärande: en forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015. Stockholm: Kungliga biblioteket
Skolbiblioteket som pedagogisk resurs [Elektronisk resurs]. (2018). Skolinspektionen
Vad gör en skolbibliotekarie?
För en bibliotekarie utbildad inom biblioteks- och informationsvetenskap på en heltidstjänst är följande arbetsuppgifter vanligt förekommande:
- Förvärv - urval och inköp av media
- Organisering av media
- Gallring
- Katalogisering och klassificering
- Bibliotekssystem
- Utlån och återlämning/organisering av självutlåning
- Påminnelsehantering
- Bokuppsättning
- Skyltning
- Legimus
- Planering av undervisning
- Handledning
- Medbedömning
- Bibliotekskunskap och biblioteksvisning
- Samarbete med pedagoger och samplanering
- Samarbete med elevhälsan kring t ex dyslexi och NPF
- Samarbete med fritidshemmet, IKT-pedagog och andra personalkategorier på skolan
- Referenslitteratur till lärare och övrig personal
- Kommunikation och marknadsföring av skolbibliotekets arbete i lärplattform, sociala medier, blogg etc.
- Biblioteksråd
- Ekonomiansvar
- Uppföljning av verksamhetsmål tillsammans med rektor
- Boktips "rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle"
- Bokprat
- Boksamtal
- Genreläsning
- Bokklubb
- Gruppläsning
- Högläsning
- Läsrast
- Läsfrämjande aktiviteter, t ex bokattacker
- Läsförståelsestrategier, t ex Reading power, Reciprok undervisning
- Lässcreening t ex LUS, Lexplore
- Särskilda insatser för elever med lässvårigheter
- Mångspråk
- Minoritetsspråk
- Temaveckor
- E-böcker
- Ljudböcker
- Textsamtal
- Det vidgade textbegreppet
- Multimodala texter
- Digitalt berättande
- Rapportskrivning
- Läsa in sig på barn- och ungdomslitteratur
- Författarbesök
- Lyfter in läsande förebilder
- Inspirerar till högläsning i hemmet på föräldramöten
- Litteraturveckan
- Sammanställa och tillgängliggöra digitala lärresurser utifrån skolans behov
Undervisning i:
- Informationssökning och informationssökningsprocessen
- Sökmotorer - funktion och användning
- Databaser - ämnesdatabaser och artikeldatabaser
- Internetkunskap
- Sökkritik
- Algoritmer
- Taggar och ämnesord
- Indexering
- Källtyper
- Källor på olika nivåer (baskällor, fördjupande källor, avancerade källor)
- Källors kvalitet och grad av vetenskaplighet
- Källkritik
- Källvärdering
- Lateral läsning
- Källhänvisning och referenshantering
- Nätetik
- Sociala mediers roll och funktion
- Medias makt och påverkan på demokratin
- Yttrandefrihet
- Nyhetsvärdering
- Upphovsrätt
- Reklamkunnighet
- Spelifiering (i läsfrämjande syfte och spel för inlärning t ex källkritiska förmågor)
- Bildsökning och bildanalys
- Publicering
- Det kompensatoriska uppdraget
- Värdegrund
- Vetenskapligt förhållningssätt
- Arbeta för digital utveckling och MIK på skolan
- Omvärldsbevakning
- Studieteknik
- Fortbildning – egen samt bidra till fortbildning av skolledning och pedagogisk personal
- Nätverk för skolbibliotekspersonal
- Samverkan med Skolbibliotekscentralen
- Samverkan med folkbiblioteket
Samarbete
Den enskilt viktigaste faktorn för en framgångsrik skolbiblioteksverksamhet är att skolbiblioteket är integrerat i undervisningen. Förutsättningen för att skolbiblioteket och skolbibliotekarien integreras i undervisningen är samarbete. Hur ser formerna för samarbete ut på skolan idag och hur kan de utvecklas?
- Lärare
- Rektor
- IKT-pedagog
- Specialpedagog
- Elevhälsa
- Fritidshemmet
- Gemensam planeringstid
- Gemensamma, tydliga och kommunicerade mål
- Uppföljning och utvärdering
- Ämnesgrupper
- Arbetslag
- Pedagogiska forum
- IT/IKT/MIK/digitaliseringsgrupp
- Värdegrundsarbetet
- APT
Skillnaden mellan skolbibliotek och folkbibliotek
Louise Limberg, Vad är det för skillnad mellan barnbibliotek och skolbibliotek?
Halmstad kommuns policy för biblioteksverksamheten - Biblioteksplan 2017-2020