Analysera tillsammans huruvida resultatet av ert arbete främjar att eleverna når de nationella målen. Vilka är tänkbara och möjliga förklaringar till varför resultaten ser ut som de gör? Som tänkbara och möjliga förklaringar nämns bland annat:

• God lärartäthet i de yngre stadierna, vilket skapar goda förutsättningar för trygghet och lärande.
• En stark avgörande faktor som bidrar till det goda resultatet är befolkningsunderlaget.
• Pedagogerna på vår skola är är lyhörda för elevernas intressen och arbetar för goda relationer och kontinuerligt värdegrundsarbete, vilket genererar en trygg skola för eleverna och därmed goda resultat.
• Vi har blivit bättre på anpassning inom ram för ordinarie undervisning.
• Nyttjande av lokaler och klassrum på rätt sätt.
• Pedagoger som har höga förväntningar på eleverna och stimulerar dem till att utvecklas så långt som möjligt.
• Ny form av utvecklingssamtal som ger direkt kontakt mellan elev och pedagog kring målsättning i det aktuella ämnet.
• Arbetet med bedömning för lärande istället för bedömning som kontroll.
• Förstärkt fokus på att bygga goda relationer i övergångarna i syfte att skapa en god lärmiljö från början.
• Lösningsfokuserade utvecklingssamtal, vilket get resultat gällande elevers inflytande.

Vad skapar förutsättningar för att elever ska uppleva lust att lära? I skolornas analyser framkommer följande exempel:

• Genom att pedagogerna måste våga satsa på att planera för inspirerande, rolig och utmanande undervisning.
• Genom att vi arbetar med elevers inre motivation i högre utsträckning.
• Det är viktigt att skapa en trygg miljö med tydliga strukturer där förväntningar och mål är kända av både elever och lärare.
• Vikten av arbetslag som trivs tillsammans och utmanar och stödjer varandra.
• Minskat fokus på bedömning och ökat fokus på lärande.
• Elevers medbestämmande.
• Att eleverna trivs och mår bra.
• Att eleverna får feedback och framgångarna påvisas för eleven.
• Välutbildade och skickliga pedagoger.
• Utvecklingssamtal som är mer effektiva i tid.
• Måldagar för känsla av gemenskap, fördjupad kunskap och trivsel.

Hur kan ni bygga vidare på det som fungerar i det pedagogiska arbetet? I skolornas analyser framkommer följande exempel:

• Genom att fortsätta med att nyanställda ges en mentor som arbetat länge på skolan. På så sätt utgår vi från pedagogernas erfarenheter och kunskaper när vi planerar verksamheten.
• Vikten av att satsa på att behålla de anställda som vi har idag. Rörligheten av pedagoger går ut över kontinuitet och trygghet för eleverna.
• Fortsatt fortbildning och fokusering på digitala verktyg.
• Fortsatta arbetslagsmöten med pedagogiskt fokus varje vecka.
• Genom att sprida goda exempel, i pedagogiska diskussioner, såsom TeachMeet och Wokshops.
• Att ständigt betona vikten av kollegialt lärande och dela-kultur.
• Fortsatta diskussioner kring betyg, bedömning och lärande och nationella prov.
• Genom att fortsätta med att synliggöra lärandet och skapa tillgänglig lärmiljö i klassrummen.

Vilka är era viktigaste utvecklingsområden och vilka insatser ska prioriteras för att nationella mål och kunskapskrav ska uppnås? I skolornas analyser framkommer följande exempel:

• Trots att vi har mycket god måluppfyllelse behöver vi bli ännu bättre på att möta den enskilde elevens behov - framförallt elever med särskilda behov.
• Vi måste på kommungemensam nivå fokusera på att våra elever mår bra och är motiverade.
• Vi måste bli en skola i samtiden och för att komma dit behöver vi digitala förutsättningar.
• Arbetslagsutveckling för ökad effektivitet och bättre måluppfyllelse.
• Fortsatt kompetensutveckling, t.ex. inom ämnen, pedagogik och metodik.
• Ökat inflytande för eleverna.
• Ökad delaktighet för barnen i terminsplaneringen på fritidshem.