Perú 2
Huanchaco Perú
11.11.16
Jag är ju närmare ekvatorn här och jäklar vad solen tar. Det kommer hela tiden in en bris från havet så man märker inte när det börjar bli för mycket sol. Men nu vet jag, har fått en lite för röd färg på mitt huvud och inte tusan hjälper det med hatt heller.
Var lite orolig när jag tittade på väderprognosen på svt.s site inför resan hit, för där visades att det skulle vara molnigt här i tio dagar. Men som vanligt har vädergubbarna i Sverige helt fel. Är lite dis på morgonen men sedan kommer solen och så är det alltid enligt lokalbefolkningen.
I går var det rätt lugnt på beachen, men idag har det kommit en massa skolklasser, allt från småskolan till gymnasieungdomar. Så det har varit lite mer väsen här nu.
Solnedgången här i Huanchaco är ibland spektakulär, i kväll var den inte så märkvärdig. Men helt okej ändå.
11.11.17
Punktlig är han, brödcykeln alltså. Varje morgon, 6.30, kommer han och tutar i sitt horn, en perfekt väckarklocka. Okej jag ligger oftast och drar mig till sju. Det är inte direkt sovmorgon på semestern, jag vill dra nytta av dagen och går därför upp tidigt. Temperatur 07.00 idag är 20°C, mmm trivs.
Charmigt med alla signaler här, sopbilen ringer i en klocka när han kommer så att folk kommer ut med sina sopor, brödcykeln tutar i sitt horn, alla bilar tutar på allt och inget, Hostelägaren vysslar inåt när han vill att hans anställda ska göra något. m.m.
Idag är det min fjärde dag i Peru, varav en gick till resan från Lima till Trujillo. Har kikat på surfarna här vid Muelle men de verkar vara nybörjare. Så idag ska jag gå till ett annat ställe lite söder ut där det är högre vågor och duktigare surfare.
Caballito de totora heter dessa uråldriga farkoster som fiskarna fortfarande paddlar ut med för att lägga nät och fånga fisk.
Här släpas mer material till Caballito de totora.
Mat, ja det måste man ha. Cebiche eller Ceviche som en del säger, är en nationalrätt och det har jag förstås käkat i olika former. Lite sushistuk över det, färsk rå fisk som marineras i limejuice och kryddas med chilipeppar, rå lök och mera starka kryddor. Till detta serveras också t.ex friterad panerad fisk och ris eller potatis.
15 soles, cirka 36:-, kostar det hela, det är en rejäl lunch och i det priset ingår en stor öl och här pratar vi inga småflaskor, 620 ml 5%-are. Sannslöst nog går det att få allt detta till ännu lägre pris, om man bara orkar leta. Denna mat måste vara väldigt näringsrik för (ursäkta språket) men det blir ingen skit. Har inte varit och gjort nummer 2 på tre dagar nu.
Make a not, på fyra dagar har jag sett en (1) person som rökt!!??
Det är inte bara en massa slitna hus här.
Så här bor jag, plus privat toalett och dusch, mer behöver man inte.
Nä nu ska jag göra som jyckarna, ta en siesta för att ladda upp till lunchen. Hasta luego.
I dag kom det en trakker från USA till hotellet. Var rätt gött att kunna föra en konversation igen, istället för att försöka göra sig förstådd med armar ben och enstaka ord på spanska.
Efter siestan och maten var jag en sväng och kollade in partystället i Huanchaco, Sunkella, det namnet skulle inte funka i Sverige. Inte för att gubben tänkt gå in men har hört en del om placet så jag var tvungen att kolla in vart det låg.
Sunkella
11.11.18 Fredag
Gubben ska nog ändå gå en sväng till Sunkella idag. Fick höra att de kör lite Reggae varje fredag och det kan vara intressant att se hur kidsen i Peru beter sig en fredag kväll.
I dag gjorde jag något jag aldrig gör igen. Runt tio gick jag barfota ut på sandstranden för att slappa en dryg timme. Var så där lagom 22°C, mådde gött i knappt en och en halvtimme. Så var det dags att gå de 50 metrarna i sanden tillbaka till hostellet. Mina fötter fick en smärre chock för det var skållhett, så det blev att springa snabbt genom sanden. Nu sitter jag på rummet och kyler mina fötter. Har ju sett lokalbefolkningen sparka boll barfota i sanden och gå till och från havet utan problem, men förstås de är härdade. Estúpido gringo!
Lite kultur blev det idag, var upp en sväng till körka. Detta ska vara Perus näst äldsta kyrka, stor är den i alla fall. Mest gillade jag ändå utsikten härifrån.
Make a not, statistiken på folk jag sett röka stiger katastrofalt, den femte dagen är jag nu uppe i fyra st. (4)! Två av dem var helt säkert utlänningar, den tredje är jag inte säker på och den fjärde rökte något annat än cigg. Vart är alla rökare? Inte för att jag klagar, tvärtom men man blir jäkligt fundersam. Jag är ändå ute hela dagarna bland lokalbefolkningen och ser ingen (ja fyra då) röka!
11.11.19
Inte tusan var det någon Reggae på Sunkella, det var inte ens öppet. Men en annan hostelgäst och jag knallade in på en liten sylta istället. En mycket go kväll hade vi, det visade sig att hon visste en hel del om landet. Så där satt vi och tjöta till efter midnatt. Några Irish Coffee och öl senare knallade vi hem i den ljumma natten. Kan inte säga detta nog många gånger, jäklar vad jag trivs här.
Fiskare kommer hem med dagens fångst
Så vart är Rikard då, well staden heter som sagt Huanchaco och ligger 56 mil norr om huvudstaden i Peru, Lima. Ett litet samhälle med cirka 30.000 innevånare med den större grannen Trujillo bara 15 km. bort och där bor cirka 800.000. Staden lever framförallt på turism, både nationell och internationell.
Den största turismgrejen är Cabalitos de Totora, små farkoster som fiskarna har använt i urminnes tider. De paddlar ut i dessa ”båtar” byggda av ett grovt vass som heter Totora. Lägger sina nät och tar upp fisk och annat gott som finns i havet, fångsten säljer de sedan till restaurangerna i staden. Cebiche är en suchiliknande nationalrätt som serveras här och tack vare fiskarna är det alltid färsk fisk som serveras.
Hit kommer också många surfare då det är ett surfarparadis, här finns alltid vågor att surfa på. För även om det inte blåser mycket så kommer det in rätt stora vågor, eftersom det är öppet hav så långt du ser. Till de som inte surfar så är det sandstränder som sträcker sig in i evigheten och där finns plats för alla.
Grannen Trujillo kan vara lite ”busig” med mycket småkriminalitet som t.ex. ficktjuvar, men i Huanchaco är det lika säkert som i en mindre svensk stad. I närheten finns också Chan Chan som är den största förhistoriska staden i Sydamerika.
För mig är Huanchaco framförallt en lugn liten stad, med massor av restauranger, mycket trevliga människor och en inställning till livet som är underbar. Att det sedan kostar en tredjedel av levnadskostnaderna i Sverige gör ju inte staden sämre.
11.11.20
Rätt vad det är dyker det upp gratis underhållning
Öl är gött
När solen går ner för kvällen går det fort, det är över på några minuter. Mitt på dagen blir det knappt någon skugga alls efter dig, bara en liten klump nere vid fötterna.
En nöjd Rikard, lite suddig bild men så var också vi.
I går kväll var jag med om något mindre roligt, som jag berättat om springer hundarna lösa här på gott och ont. När vi satt och tog en kvällspilsner så sprang en av grannhundarna ut precis som den brukar göra när det kommer en bil förbi. Tyvärr verkade det som om hunden missbedömde lastbilen och touchade både fram och bakhjul på lastbilen. Hunden linkade iväg och lade sig framför sin entrédörr, förstås kunde jag inte hålla mig därifrån utan gick fram till jycken. Såg att det blödde från benen men han verkade inte vara allvarligt skadan. Ägarna tog in den till sig och jag hoppas jag får se hunden igen, idag har jag tyvärr inte sett hunden.
11.11.24 Extra Extra Michael som hunden heter lever, ägaren hade tagit honom till veterinären (inte så vanligt att man gör här) och idag såg jag honom halta omkring, men som sagt vid liv. GÖTT
11.11.21
Som gammal elektriker måste man ju reagera på eldragningen här, eller vad säger du Tompa.
I Huanchaco finns det en hel del exotiskt att titta på, hittade denna antika sak på gatan idag. Visserligen ligger inte Amazonas långt här ifrån, men ......
Försäljare finns det som sagt överallt och där säljes allt, godis, glass, turistföremål, massor av frukt som smakar tio gånger bättre än i Sverige m.m .m.m Däremot är det inte som man kanske tror försäljarna som tjänar några pengar utan folk med mer pengar bakom sig som ger försäljarna en liten slant för att springa omkring med dessa vagnar hela dagarna. Här pratar vi inte heller några åttatimmarsdagar, nä 10 - 12 minst och en del jobbar säkert 16 timmar, VARJE dag! Nu är inte arbetstempot lika högt som i Sverige, men det är ändå ett hårt liv för de säkert underbetalda säljarna.
Till detta finns det några försäljare som är egna, de tillverkar smycken och souvenirer från Huanchaco.
Arbetstempot var det ja, bredvid mitt rum har jag en balkong på 8 x 7 meter, den var det meningen att jag skulle kunna använda. Men samtidigt som jag kom hit kom också en arbetare som skulle lägga klinkers (plattor 40x40) på balkongens golv. Första dagen gick åt planering, de följande fem dagarna till plattläggning, för att avslutas med två dagars arbete för att lägga bruk mellan plattorna. Han arbetar 10 timmar om dagen, blir 80 timmar det, nu är jag ingen plattläggare men vet att det går betydligt snabbare i Sverige.
Som sagt det är ett litet annat tempo här, får se om jag kan komma tillbaka till Sverigetempo när jag kommer hem. Har väl inget annat val, men här är det en väldigt skön inställning till livet.
11.11.22 Så varför stressa, här slappar jag med Hostelägarens hund inför min tripp till Trujillo med privat guide. Vilket ni kan följa på Perú 3 Trujillo
11.11.23
I dag hände något märkligt, när jag i morse tittade ut genom fönstret så regnade det! Regn en ytterst sällsynt produkt i dessa trakter, försvann förstås fort, det blev knappt blött på gatan och nu vid 10-tiden så spricker det som vanligt upp. Senare under dagen kommer Janne från Ecuador och vi ska börja planera resan upp till Huaraz.
I Huanchaco cirkulerar hela tiden polis och säkerhetsbilar omkring, är det något de tycker inte står rätt till så agerar de och människorna respekterar dem. Huanchaco känns väldigt tryggt och säkert, man ska förstås vara streetsmart och inte ha en massa lullull på sig, eller vara allt för fint klädd och det passar mig bra, om det inte vore för att jag är lite ljusare i hyn hade jag smält in fint här. När kvällen och mörkret kommer ska man även här som i Sverige vara ännu försiktigare om vart man går, detta gäller förstås mer i den större staden Trujillo. På stranden och stadens gator finns hela tiden städpersonal, så trots att folk slänger mycket vid sidan av papperskorgen så är det väldigt välstädat. Detta med att plocka upp bajs efter hunden fungerar naturligtvis inte här. Skulle jycken ha med sig egen påse och plocka upp efter sig, nä som sagt fungerar inte här. Men du ser likförbaskat mindre bajs på gator och stränder här än i Sverige för det fixar städpersonalen.
Huanchaco Centrum
Guanay Cormorant heter en fågel som sveper bara några decimeter över havet och fångar fisk, mycket skicklig flygare och intressant att observera. Häromdagen fick ja se en på nära håll vilket inte är vanligt. Det visade sig att stackarn hade brutit vingen och där satt den på standkanten och inväntade hjälp.
11.11.24
Ändrade resplaner, jag blir kvar i trygga Huanchaco. Trivs här i värmen, även om det idag varit lite mulet. Ja nu menar jag inte att jag blir kvar för gott, även om jag vill, utan att resan till Huaraz är inställd och jag blir kvar här cirka en vecka till. Sedan avslutar jag Peruresan med några dagar i Lima.
11.11.25
Nu är det fredag och helgen börjar, på lördagar och söndagar är det fest på stranden, runt 10 på förmiddagen drar de igång och samma på söndagarna, är som i gamla goda tider för Rikard. Fredagar är det inte lika mycket, då är det mest par som kommer och tittar på solnedgången.
Har blivit en del sådana här kort nu, vill ju ha den perfekta och är inte nöjd än.
Så på fredagarna, ja de flesta kvällar sitter folk här och vänslas medan solen går ned.
Men
en
del
går
lite
längre
än
andra.
Nu blir det barnförbjudet.
Hanen är kungen i området, här tar han en av alla tikar i besittning. Take a room.
Ägarna till hunden bor i restaurangen bredvid mitt hostel, när bilarna kör upp och parkerar framför restaurangen hinner knappt folket ut förrän han är där och pinkar på däcken. "Mitt område och nu tillhör ni mig". Trots att många har nya fina bilar så bryr sig de flesta inte ett dugg.
Nya fordonsslag dyker det upp hela tiden, de flesta inte värst fräscha. Men den här leverantören hade en rätt okej "båge".
Så vad gör Rikard då? Vadå gör, jag har semester. Jag gör ittnö som vi säger på Värmlänska. Går omkring i området, testar mat och dricka på olika ställen. Slappar på stranden och plumsar i Stilla Havet.
Dessa 41.or har varit i Stilla Havet.
Nöjd innehavare av tassarna ovan.
För att sidorna inte ska bli allt för sega att ladda ned är det nu dags att gå in på Perú 3, välkommen dit.