Perú

Sedan 2004 har jag funderat på att flytta till Perú när det är dags för pension och nu sju år senare ska jag äntligen åka dit och kolla läget. På denna sida kommer jag att skriva lite om resan och förhoppningsvis lägga upp lite bilder.

I mitten på november flyger jag till Lima via Amsterdam. Där stannar jag en natt för att sedan ta bussen upp till Trujillo och Huanchaco där jag ska bo under minst ett par veckor.

Här har jag bott i 17 nätter, Hospedaje Cocos Beach. Bra service, god mat, lugnt och knappt en kilometer från centrum. Ska ni till Huanchaco checka in på Cocos Beach.

I have lived here for 17 nights, Hospedaje Cocos Beach. Good service, good food, quiet and barely a kilometer from the center. Are you going to Huanchaco check in at Cocos Beach.

He vivido aquí durante 17 noches, Hospedaje Cocos Beach. Buen servicio, buena comida, tranquilo y apenas un kilómetro del centro. ¿Vas a Huanchaco registrarse en Cocos Beach.

Här i surfparadiset Huanchaco är det runt 20 - 25°C året runt och regnar nästan aldrig.

Vid den röda pilen ska jag bo.

2011.11.06

En vecka kvar till avresa och allt är klart för mitt besök i Perú. Har haft problem att beställa min bussresa mellan Lima och Trujillo via nätet, men i fredags fungerade det och nu känns det tryggt att alla steg i resan är bokade. Så på söndag lyfter jag från Landvetter till Amsterdam, där får jag vänta i en timme och tjugo minuter. Planet från Amsterdam går direkt till Lima och landar 12 timmar och 45 minuter senare.

2011.11.12

Då var det kväll dagen före avresa och äntligen fick jag till packningen. Ska resa med bara handbagage och det får väga 12 kg. Hade provpackat och då låg jag två kilo under maxvikt, men idag var det 0,7 kg över. Så det blev till att banta bagaget lite.

Tidigare idag körde jag Amigo till min syster och det känns lite tomt här nu. Han är ju alltid med mig och det blir lite konstigt när han inte är det. Blir troligen inget mer inlägg förrän jag kommer till Perú, men man vet aldrig.

Börjar resan i en Focker ner till Amsterdam, nej det är inte snö, moln är vackra även från ovan

11.11.13

Då börjar det, flygresan över till Lima var problemfri. Bra stolsgrannar där mannen var från Holland och hade gift sig med en Peruanska. Fick en del bra tips av dem. Det enda som hände var att jag tappade en kontaktlins, det är så torrt i planet att linsen föll ur när jag försökte få fram lite tårvätska. Tyvärr fann jag den inte och får se om jag kan köpa nya i Trujillo. Glasögon hade jag förstås med mig i reserv, så helt blind blev jag inte.

Över Atlanten och till Lima Perú så flög jag i en Boeing 777

Tuchdown Lima. Jag reser med bara handbagage så efter jag köpt mig en mobiltelefon på flygplatsen gick jag först av alla passagerare rakt igenom tullen. Efter att visat alla papper så vinkade bara alla tjänstemännen och önskade mig en trevlig resa. När jag kommer ut från tullen så står Rosemarys syster och pappa och väntar på mig. Det kan inte bli bättre.

Taxi hem till dem där det serveras kaffe och tilltugg. Nu började också den svåra biten med språket eftersom jag inte kan värst mycket spanska och de ännu mindre engelska. Men med hjälp av lexikon, teckenspråk och mycket god vilja så kan vi faktiskt föra en konversation. Senare på kvällen så tog Mirthas son Sebastién och jag hjälp av googles översättningsprogram, perfekt att ha nu.

Cirka 23.30 Perutid, 24 timmar efter att jag gick upp i Sverige för att resa till Peru så var det dags att lägga sig. Rosemarys mamma visade mig hur TV.n fungerade, men det blev inget tv-tittande för trots alla nya ljud ute i gatan så slocknade jag direkt, trött som jag var efter den långa resan.

11.11.14

I dag började min färd från Lima till Trujillo och Huanchaco med buss. Jag är så glad att Wilfredo följde med och guidade mig, utan honom hade det blivit betydligt besvärligare. Cruz Del Sur heter bussbolaget, mycket bekväma bussar med gott om plats och fåtöljer som är bättre än de du sitter i hemma. Resan till Trujillo ska ta nio timmar.

Bussen avgick när den skulle och man kan säga att mitt äventyr börjar nu. Lima är stort där bor runt10 - 11 miljoner och staden verkade aldrig ta slut. Hela vägen ut ur Lima var kantade av bostäder uppe i sandbergen. Dessa bostäder är av mycket blandad kvalité.

Dessa bostäder är under ständig byggnation, det finns alltid möjlighet att bygga på en våning, därför ser alla husen lite halvfärdiga ut. När vi närmade oss Huacho började nya kåkstäder men nu med ännu sämre kvalité, en del bara med flätad vassliknande material. Troligen rester från sockerplantor för nu kommer större och fler sockerplantager.

När vi väl kom ut ur Lima så började en fin slingrig motorväg efter Perús kust. Det är öken efter hela kusten och att det kan vara så vackert med sand hade jag inte en aning om. Är glad att jag tänkte till när jag beställde biljetten för på andra sidan i bussen såg passagerarna bara sand medan jag hade havet och alla sandberg och oaser på min sida, så häftigt.

Berget i bakgrunden är av sand

Överallt där det finns ett stoppljus eller stoppskylt så dyker det upp försäljare av allt du kan tänka dig och detta såväl i Lima som efter landsvägen.

Dessa lever ett farligt liv för en liten förtjänst. Man ser många små altare som efterlevande satt upp för att hedra de avlidna efter vägen.

Försäljarna på bilden står på väg ut ur Lima och tillverkar socker, dessa står i alla fall vid sidan av gatan. Men många irrar omkring på gatorna och mellan bilarna.

Det är inte konstigt att det sker många olyckor här, för de kör som galningar. På natten är det becksvart efter landsvägen och bilarnas ljus är fruktansvärt dåligt, jämförbart med parkeringsljus i Sverige.

Bussen kom fram på utsatt tid, 21.30 lokal tid och där stod en chaufför och väntade för transport till mitt boende de närmaste dagarna, Hostel Cocos Beach. Suiten jag beställt var klar bara att kliva in, nu var det kväll och natt. Så jag får vänta till i morgon för att kolla in utsikten över Stilla Havet som sveper in 50 meter från fönstret. Jag mår bra nu.

En lång resa har det varit och utan problem, klart man är nöjd. Men trött är gubben nu så det är dags att lägga sig och invänta nästa dag, havets brus kommer att snabbt vagga mig till sömn. God natt Amigos.

11.11.15

Jodå jag somnade även här men betydlig mer ljud speciellt av skällande hundar. De tystnade sån tur var vid 24-tiden och jag sov sedan så sött hela natten. Innan frukost var jag tvungen att knalla de 50 metrarna till havet för att bara insupa dofterna och känslan av att vara här.

Huanchacos landmärke El Muelle

Och här från andra hållet

Och här på Hospedaje Cocos Beach bor jag, på andra våningen bakom balkongen.

Nä nu ska jag gå och kolla in omgivningarna lite

Så blev det kväll och rundvandringen var intressant. En jäkla massa hundar här, en jag pratade med påstod att det fanns hund i stort sett varje familj och många har två - tre stycken. De springer också fritt och parar sig hej vilt med varandra. Såg en tik liggande mitt i sanden och diade sina valpar. Det är en helt annan värld här, men jag gillar det.

Nu går solen ner och det gör den snabbt här, dags för en pilsner och en kvällsmacka. Så jag säger salud och buenas noches.

111116

Börjar bli för mycket på denna sida så jag får starta Perú 2, välkommen dit

Bilagor (0)

Kommentarer

Lägg till kommentar