Vård och omsorg

Gislaved Vårdcentral                                                 Värnamo Sjukhus

Länssjukhuset Ryhov i Jönköping                                      Universitetssjukhuset i Linköping

Vad kostar vården? Du får oftast betala en avgift när du besöker vården. Hur mycket du får betala beror bland annat på vilken typ av vård du får. Vissa besök i vården är avgiftsfria. Det finns också en gräns för hur mycket du behöver betala för vård, det kallas för högkostnadsskydd.

Vilka jobbar inom vård och omsorg?

Läkare                                                                                        Sjuksköterska

Undersköterska                                                                   Vårdbiträde 

Fysioterapeut/ Sjukgymnast                                                  Arbetsterapeut

Dietist Kurator 

Psykolog

Lagar inom vård och omsorg är regler som stiftas av riksdagen som all vårdpersonal måste följa. De viktigaste lagarna är hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och patientsäkerhetslagen. Dessa lagar syftar till att säkerställa att patienter och brukare ska få vård av hög kvalitet, vård och behandling som är anpassad till deras behov och önskemål, och skydd mot skador och kränkningar. Det finns också lagar om sekretess som reglerar hur vårdpersonal får hantera patienters och brukares personuppgifter.

Litteratur: Yrkessvenska i vård och omsorg, sid. 11-13

Att diskutera: Hur ser vården ut i landet du kommer ifrån?

Ordkunskap: primärvård, länssjukvård, regionsjukvård, avgift, högkostnadsskydd, kurator, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist, hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen, patientsäkerhetslagen

Att diskutera: Vilka slags boende har man i ert hemland?
Vad är det för skillnad att arbeta inom hemtjänst eller på en vårdcentral?

Ordkunskap: slutenvård, klinik, specialistmottagning, vårdcentral, laboratorieundersökning, rutinmässig, hemtjänst, bistånd, biståndshandläggare, LSS, Socialtjänstlagen, vård- och omsorgsboende (äldreboende), medicingivning, gruppbostad, funktionsnedsättning, daglig verksamhet, personlig assistans

Läkare - Arbetar man kliniskt som läkare består arbetsuppgifterna till stor del av patientmöten då man genomför undersökningar, ställer diagnos och påbörjar eventuell behandling.

I läkarens arbete ingår att informera patienten och de närstående om till exempel behandlingsmöjligheter och biverkningar av mediciner. Läkare arbetar ofta i arbetslag, tillsammans med exempelvis sjuksköterskor och undersköterskor.

Sjuksköterska – ansvarar för att medicinska ordinationer blir genomförda och att patienter får rätt omvårdnad.  Sjuksköterskor handleder nyanställda och studerande och har kontakt med patienternas anhöriga.

Enhetschef – Ansvarar för verksamheten och dess personal inom exempelvis ett hemtjänst distrikt eller ett äldreboende.

Arbetsterapeut - Arbetsterapeutens arbetsuppgifter och arbetsplatser är många. De ger stöd för att människor med nedsatt aktivitetsförmåga ska bibehålla eller öka sin aktivitet och delaktighet, exempelvis genom träning, strategier eller hjälpmedel i vardagslivet. Provar ut och ger råd om hjälpmedel och lägger upp träningsprogram.

Undersköterskor - arbetar nära människor som av olika anledningar är i behov av vård, omsorg, stöd eller service. Undersköterskor arbetar vanligtvis inom äldreomsorg på särskilda boenden eller i hemtjänst. En stor del av arbetet handlar om att stödja och motivera vård- och omsorgstagare att göra det de själva klarar av, för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Som undersköterska kan man arbeta inom vårdens- och omsorgens alla områden. Här beskrivs arbetet för undersköterskor inom äldreomsorgen, där majoriteten arbetar. Undersköterskor inom äldreomsorg arbetar på särskilda boenden och inom hemtjänst. Kommuner och vård- och omsorgsföretag är arbetsgivare.

Vårdbiträde - Vårdbiträden arbetar inom vård- och omsorg och fokuserar på det praktiska omsorgsarbetet, inte det medicinska. Vårdbiträden har oftast erfarenhet inom vård och omsorg. Det finns en utbildning till vårdbiträde på KomVux, som omfattar 800 p. Därefter bygger man på sin utbildning till undersköterska. Förmågor som kan vara bra att ha är empatisk förmåga, att vara uppmärksam och att ha lätt för att kommunicera och samarbeta med andra.

Fysioterapeuter/sjukgymnast - är specialiserade på människans rörelseförmåga och hjälper patienter att bibehålla eller uppnå förbättrad hälsa genom rörelse och fysisk aktivitet. Idrottsskador, neurologiska sjukdomar och smärtlindring är några exempel på områden som fysioterapeuten arbetar med. Arbetar med rehabilitering, behandlar och lägger upp träningsprogram, provar ut vissa hjälpmedel.

Biståndshandläggare/biståndsbedömare - En biståndsbedömare arbetar med att utreda vårdbehovet hos främst äldre och funktionshindrade. Det kan handla om stöd till personlig assistans, hemtjänst eller plats på ett särskilt boende. 

Dietist- En dietist förebygger, utreder och behandlar problem som är kopplade till kost och hälsa. Dietisten arbetar med att se till att patienten får rätt slags näringstillförsel, nutrion.
Patienterna kan exempelvis ha undernäring, fetma, ohälsosamma levnadsvanor samt olika sjukdomstillstånd som diabetes, tarmproblem, cancer, hjärt- och kärlsjukdom. Nutritionsbehandling har en stor betydelse för prognos, vårdtid och för att minska risken för vårdkomplikationer. Dietisten kan också ge kostråd vid sväljsvårigheter.

Kurator – En kurator arbetar inom psykosocialt arbete, med inriktning på att ge råd, stöd och hjälp till människor i behov- oftast inom skolan eller sjukvården, och deras arbete inkluderar att hjälpa människor att hantera olika problem genom samtal. En sjukhuskurator ger stöd till patienter med psykisk ohälsa och kan även arbeta med att stötta personer inom krishantering. För att arbeta som kurator inom vården krävs legitimation, och kuratorer har ofta en socionomexamen med en vidareutbildning i socialt arbete eller socialt behandlingsarbete.

Det finns en skillnad mellan att vara kurator eller Psykolog. En kurator och en psykolog har olika utbildningar, och utbildningarna är även olika långa. Deras arbete är också olika – en kurator erbjuder stödsamtal, medan en psykolog kan utreda och behandla psykiska sjukdomar och problem.

Litteratur/ länk: https: arbetsformedlingen/for-arbetssokande/yrken-och-framtid/yrkesgrupper

Att diskutera: Vilka av ovanstående yrkesgrupper har du kommit i kontakt med? Kan du berätta? Vilket av dessa yrken tror du har längst utbildning?

Ordkunskap: diagnos, ordination, enhetschef, strategi, empati, rehabilitering, dietist, nutrion 

Örat och hörseln

 
Hörseln är ett av våra sinnen. Vi hör redan när vi föds och det normala är att vi hör bra. Hörseln kan bli sämre om vi utsätts för höga och starka ljud. Även ganska låga ljud som låter hela tiden, det vi brukar kalla buller, skadar hörseln. Hörselnedsättning ökar markant med stigande ålder. Nedsatt hörsel kan vara medfödd eller utvecklas med åren. Hos många kommer hörselnedsättningen gradvis. Det är vanligt att få sämre hörsel när man blir äldre. En del människor hör ingenting, de är döva.

Den som hör dåligt kan använda en hörapparat för att höra bättre. Hörapparaten fångar och förstärker ljudet och spelar sedan upp det igen. De moderna hörapparaterna är små och sitter i eller bakom örat. En hörapparat drivs med ett litet batteri som håller i 50 till 250 timmar. En hörapparat kan hjälpa till för att förhindra isolering och depression.

Uppdrag:

·       Beskriv hur man byter batteri på en hörapparat.

·       Ta reda på var man slänger använda batterier.

·       Beskriv hur man reglerar volymen på en hörapparat.

·       Ta reda på hur man gör rent en hörapparat och berätta för varandra hur det går till.

Litteratur: Yrkessvenska i Vård och Omsorg, sid. 36

Ögat och synen

Synen är ett av våra sinnen. När vi tittar på något kommer ljuset in genom pupillen som är den svarta pricken mitt i ögat. Bakom pupillen sitter linsen. Om man har dålig syn och behöver glasögon kan det bero på att linsen i ögat är för stor eller för liten. Den som inte ser något är blind.

Många äldre människor får sämre syn. En synnedsättning kan bero på en ögonsjukdom. Det varierar mellan de olika sjukdomarna hur snabbt synen förändras och hur mycket din syn blir nedsatt.

Vanliga sjukdomar är grå starr, glaukom, och skador på gula fläcken. Diabetes kan också ge synproblem.

Den vanligaste ögonsjukdomen är grå starr. Ett anat namn för grå starr är katarakt. De flesta som får grå starr är 60-70 år. Grå starr är en åldersförändring i linsen. Linsen blir grumlig och då ser man sämre. Grå starr är ingen farlig sjukdom och om ögat opereras ser man ofta mycket bättre igen.

En annan sjukdom som är vanlig hos äldre är glaukom. Den kallades förr för grön starr. Patienter med glaukom får minskat synfält. Det betyder att de inte ser allt omkring sig. Glaukom beror på att trycket i ögat blir för högt. För att sänka trycket vid glaukom brukar man använda ögondroppar, alltså en vätska som man droppar i ögat.

En skada på ögats gula fläck gör att man ser suddigt och att det som är rakt ser krokigt ut. Då är det svårt att läsa. Ofta är den som drabbas över 50 år. Det finns två former av sjukdomen, torr och våt. När sjukdomen kommer långsamt kallas den för den torra formen. Då ser man en suddig fläck rakt fram där man tittar. Det finns ingen behandling för den torra formen av sjukdomen, men den våta formen kan behandlas så att man ser lite bättre.

Personer som har diabetes riskerar att få synskador om blodsockret har varit för högt under en längre tid. Om läkaren upptäcker förändringar i ögat kan patienten behandlas med laser.

Ordkunskap: anatomi, fysiologi, Aorta (stora kroppspulsådern), könsorgan, hörselnedsättning, hörapparat, synnedsättning, grå starr (katarakt), grön starr (glaukom), pupill, åldersförändring, lins, gula fläcken, blind, ögondroppar, laserbehandling

Litteratur: Yrkessvenska i Vård och Omsorg, sid. 37

Vad ingår i en rapport? Nattpersonalen håller rapport med morgonpersonalen innan arbetet på avdelningen påbörjas. En rapport innehåller en kort berättelse om nattens händelser och om något speciellt inträffat med någon patient. Allt för att underlätta för den nytillkomna personalen men även för patienten själv. Utifrån den planerar man upplägget för dagens arbete. Dagpersonalen i sin tur rapporterar till kvällspersonalen och kvällspersonalen rapporterar till nattpersonalen.

Varje vårdtagare har en personlig journal, där man skriver in behandlingar, mediciner och annat viktigt man behöver veta om personen. Varje vårdtagare ska även ha en genomförandeplan. Den skapas efter en vårdplanering och berätta vad vårdtagaren kan klara själv och vad han/ hon behöver hjälp med.

Övre och nedre toalett Vad innebär det? Att tvätta sig innebär att man minskar risken för att bli sjuk. Bakterier och virus samlas i smuts och riskerar att spridas. Övre toalett innebär tvätt av ansikte och överkropp. Man börjar alltid med ansiktet. Nedre toalett = intimhygien; vilket innebär att man tvättar könsorganen och stjärten. Man börjar alltid framifrån med könsorganet. En del vårdtagare använder blöja eller inkontinensskydd. Urininkontinens är ett tillstånd där man inte kan kontrollera sin urinering.

Toalettvanor kallas också elimination inom vården, innebär inte bara utsöndring av urin utan även avföring. En person som behöver hjälp med toalettbesök känner ofta extra utsatthet. Därför bör man som personal visa respekt, ha ett gott bemötande, och vara lyhörd.

Många äldre vårdtagare kan bli förstoppade på grund av flera orsaker. De har minskade tarmrörelser eftersom de ligger ner mycket. Dessutom kanske man inte dricker vätska så mycket som man behöver. Det finns receptfria läkemedel mot förstoppning; mjukgörande laxermedel, tarmstimulerande tabletter, stolpiller, droppar eller mikrolavemang.

Viktigt att komma ihåg

·       Motion och regelbundna toalettbesök

·       Fiberrik kost och mycket vätska

·       Undvik stoppande mat och mediciner som kan orsaka förstoppning.

Vårdtagare på sjukhus eller äldreboenden kan få trycksår på grund av långvarigt liggande.
Värst utsatta är hälar, ryggslut, fotknölar och höfter dvs. områden där ben ligger när under huden.

Trycket mot huden gör att blodcirkulationen blir sämre och att underhudsfettet och musklerna ”dör”. Sår uppstår i huden. Det är viktigt att förebygga trycksår. Det kan man göra genom att vända vårdtagaren ofta så att inte belastningen på samma ställe blir för långvarig. Man använder sig då av ett så kallat ”vändschema”.

Att diskutera: Vad kan ingå i en rapport?
Vad behöver vårdtagaren/brukaren hjälp med när den går upp på morgonen?

Ordkunskap: arbetsuppgifter, rapport, tandprotes, urinflaska, kateter, elimination (toalettvanor), genomförandeplan, journal, vårdplaner, ergonomisk, bakterie, tvätt rutiner, personlig hygien, helkroppstvätt, övre-och nedre toalett, intimhygien, urininkontinens, kontinensskydd, förstoppad/ förstoppning, laxermedel, tarmstimulerande, stolpiller, lavemang, tandvård, hudvård, hårvård, integritet, liggsår, trycksår, blodcirkulation, vändschema

·       Frukostbordet – vad serveras

·       Duka ett frukostbord

·       Vara ett stöd vid servering

·       Kost och näring

·       Vad händer efter frukosten

Innan frukosten serveras delar en sjuksköterska ut morgonmedicinen till brukarna. De som inte sitter i matsalen för att äta får in frukosten på sina respektive rum. Man har då hjälpts åt att duka fram porslin (tallrikar, glas, bestick och kaffekopp) till matgästerna.

 Någon av personalen hämtar matvagnen i köket. Den innehåller olika kantiner (kärl) för varje livsmedel; ägg, gröt, smörgåsar osv. Maten varierar, ibland serveras välling eller fil. Kaffe eller te ingår varje dag. Man hjälps åt att servera maten, en del brukare behöver dessutom matas. Det är viktigt att tänka på att matsalen ska vara en lugn miljö och att man dukar fram så att maten ser aptitlig ut även för ögat.

De brukare som är sängliggande får en bricka inburen till sig.

Efter frukosten dukar man av den smutsiga disken i matsalen och kör ut både disk- och den nu tomma matvagnen till köket igen. Borden ska torkas av. Även diskbänk och spis ska rengöras.

Kost och näring

Många äldre människor är undernärda. Det betyder att de inte äter tillräckligt mycket mat eller att de inte får i sig tillräckligt många näringsämnen genom maten de äter. När kroppen inte får tillräckligt mycket näring blir den svagare och får mindre muskelmassa. Detta kan leda till att man orkar mindre och lättare blir sjuk eftersom immunförsvaret blir svagare. Risken för infektioner ökar också och sår läker sämre.

Det finns många orsaker till att äldre riskerar att bli undernärda. Kroppen förändrar sig och kanske förändrar sig också smakupplevelsen. Många är mindre aktiva och rörliga än tidigare och kanske aptiten försvinner. Vissa orkar inte längre laga riktig mat och några har kroniska sjukdomar som gör att de tappar aptiten. Depression är också en vanlig anledning till att äldre förlorar matlusten.

Inom vården kräver en del vårdtagare Specialkost

Exempel på specialkoster:

Sondmatning
(är ett sätt att ge kroppen den näring den behöver. Sondnäring är en sorts flytande mat som tillförs kroppen via en mjukplastslang.

Timbalkost
(är en typ av mjuk kost som är gjord på finpasserade råvaror som kött, fisk och grönsaker, som är blandade med ägg och kryddor. Konsistensen är anpassad till personer med tugg –och sväljsvårigheter.)

Passerad kost
är en normalkost som malts med köttkvarn eller mixats för att passa individer med tugg – och sväljsvårigheter.

Flytande kost
Innebär enbart flytande kost som kan drickas eller ätas med sked, ofta soppor eller näringsdrycker. Flytande kost är lämplig till patienter som gjort kirurgiska ingrepp i käke, munhåla, svalg eller i mag-tarmkanalen.

Att diskutera: Hur hjälper ett vårdbiträde de äldre med frukosten på bästa sätt?
Många äldre har lite matlust, vad kan vi göra för att motivera att äta?

Ordkunskap: Morgonmedicin, undernärda, näringsämnen, immunförsvar, infektion, kronisk sjukdom, specialkost

På avdelningen är det vissa saker som måste göras. Patientrum ska städas och en del sängar ska bäddas rent. Smutsig tvätt läggs i tvättkorgen. Lägg INTE smutsig tvätt på golvet på grund av smittorisken – bakterier kan spridas. En del vårdtagare som är sängliggande och inte kan tvätta sig själva behöver hjälp med en så kallad helkroppstvätt. Även underliven måste tvättas och en del behöver kissa på bäcken alt. urinflaska. Tandvård likväl som hår- och hudvård ingår i en helkroppstvätt. Viktigt är att man tänker på att bemöta den sängliggande med respekt och hänsyn. Även den personliga integriteten (okränkbarhet) är viktig.

Aktiviteter på dagtid: De friskaste vårdtagarna deltar i olika aktiviteter.  Ofta finns ett speciellt aktivitetsrum där man samlas för att träna, sjunga, handarbeta (sticka, virka, brodera), pyssla och skapa dekorationer, väva, läsa tidningen eller lyssna på högläsning. Många äldreboende får besök av olika frivilligorganisationer och andra lokala grupper.  Det kan vara körer, sånggrupper eller orkestrar. Det är även vanligt att en präst eller annan religiös ledare kommer på besök och håller Gudstjänst. Många tycker att aktivitetsrummet är en trevlig social mötesplats som genererar Livskvalitet. Aktivitet och delaktighet spelar en viktig roll i äldre människors livskvalitet. Även det sociala umgänget med andra är viktigt för en god hälsa.

På förmiddagen är det Rond (detta gäller för inneliggande patienter på sjukhus). Den traditionella ronden består i att läkare, sjuksköterskor och annan personal. De söker upp patienterna på en avdelning. ­Ronden ger läkaren möjlighet att fortlöpande bedöma patientens tillstånd och följa effekten av behandlingen.

Diagnos En diagnos betyder att läkare undersöker en person noga för att se vilken sjukdom personen har. Att lida av något betyder att man har en viss sjukdom.

Rehabilitering Insatser till en person som har en funktionsnedsättning som uppkommit genom till exempel en olycka eller sjukdom i vuxen ålder

Habilitering Insatser till en person som har en medfödd funktionsnedsättning eller som tidigt i livet fått en funktionsnedsättning.

Funktionsnedsättning Det finns olika sorters funktionsnedsättningar men alla har gemensamt att de ger en sämre förmåga att fungera fysiskt, psykiskt och intellektuellt.

Att diskutera: Hur hjälper ett vårdbiträde de äldre med frukosten på bästa sätt?
Många äldre har lite matlust, vad kan vi göra för att motivera att äta?

Ordkunskap: nattlinne, handduk, duscha, tvättfat, handskar, tvättlappar, tvål, rakapparat, deodorant, tandborste, tandkräm, glas, kam, hårborste, Morgonmedicin, kantin, undernärda/ undernäring, näringsämnen, immunförsvar, infektion, aptit, kronisk sjukdom, depression, specialkost, bädda rent, helkroppstvätt, bäcken, urinflaska, integritet, aktivitet, aktivitetsrum, handarbete, frivilligorganisation, social mötesplats, livskvalitet, rond, diagnos, rehabilitering, habilitering, funktionsnedsättning

De flesta som är anställda på sjukhus och äldreboenden arbetar i skift.

På sjukhus och äldreboenden är dygnet indelat i tre skift. Man kan arbeta dagskift, kvällsskift och nattskift. På vissa arbetsplatser har de fast nattpersonal.

Vilket skift man jobbar varierar ofta från dag till dag eller från vecka till vecka. På sjukhus och äldreboenden är det vanligt att de anställda jobbar varannan eller var tredje helg också.

Arbetsplatserna har ett skiftschema. Schemat löper vanligtvis över flera veckor. I schemat står det vilka tider var och en av de anställda jobbar under den aktuella kommande perioden.

OB-ersättning

Anställda som arbetar på obekväm arbetstid (förkortat ob) har rätt till lönetillägg de timmar som räkna som obekväma. Det brukar vara kvällar samt lördagar, söndagar och allmänna helgdagar.

Vad som räknas som kväll kan varier från arbetsgivare till arbetsgivare. Central och lokala avtal reglerar detta.

En dag inom äldreomsorgen

Morgon
Rapport från nattpersonal kolla kalender vem som ska duscha eller om det finns eventuella läkarbesök.
Stäm av med övrig personal vem som gör vad.
Hjälp brukarna med morgonrutiner övre och nedre toalett ev. dusch, stödstrumpor, tandproteser, glasögon, hörapparater och inkontinens- skydd.

Påklädning, viktigt att ta reda på hur personen förflyttas vilka hjälpmedel som ska användas.
Hur förflyttar personen sig, rullstol, rollator behövs levande stöd.
Mediciner ges av delegerad personal, krävs utbildning och godkännande från sjuksköterska.
Snygga upp i rummet, bädda sängen, släng sopor. Lägg smutsiga kläder i tvättkorgen.

Frukost
Duka borden med glas, koppar, sked och servett eventuellt en haklapp
Koka gröt och ägg eller hämta matvagnen
Bred smörgåsar, ta fram mjölk, yoghurt, äppelmos och lingonsylt.
Fråga alltid vad de vill ha att äta eller vad som erbjuds.
Servera frukost hjälp till med matning och påstötning. (Uppmaning, påminnelse att inte glömma bort att äta.)
Hjälpa vårdtagarna ifrån bordet.

Förmiddag
Diska och duka av.
Städ av utrymmen och brukarnas rum, tvätt av kläder.
Aktiviteter för brukarna kanske eventuella träningar.

Middag
Duka med gaffel och kniv och de dagar det är soppa duka med sked, servett eventuellt en haklapp.
Hämta matvagnen och förbered med dryck. Hjälpa brukarna till bordet
Servera mat och fråga hur mycket de vill ha och vad de vill ha.
Hjälpa vårdtagarna ifrån bordet.
Ta upp kaffebröd ur frysen om det inte finns.
Duka av och diska, torka borden.

Eftermiddag
Många vill lägga sig och vila middag, toalett besök.
Eftermiddags aktiviteter, förbereda för eftermiddags fika.
Rapport till kvällspersonal
Hjälpa brukarna upp till eftermiddagsfikan, toalettbesök.

Kväll
Förbereda för kvällsmat, duka. Servera mat och diska.
Efter kvällsmaten behöver de flesta vårdtagarna hjälp att klä av sig och komma i säng.

Litteratur: Yrke vårdbiträde, sid. 17-24

Ordkunskap: skift, skiftschema, obekväm arbetstid, ob-ersättning, delegerad personal, övre-och nedre toalett, inkontinensskydd, stödstrumpor, tandprotes, rond

Att diskutera: Hur tror du att det är att arbeta på oregelbundna tider (skift)? Hur känner du inför att tvätta andra människors underliv?

Många människor behöver olika hjälpmedel för att förenkla vardagen. Det finns också hjälpmedel som underlättar de anställdas arbetssituation.

Ergonomi: Det är många tunga lyft på ett äldreboende och de som jobbar där måste tänka på att jobba ergonomiskt och använda de hjälpmedel som finns. Att arbeta ergonomiskt innebär att du utför dina arbetsuppgifter på ett sätt som inte överbelastar kroppen.

Förflyttning:

Taklyft Lyftskynke

Golvlyft Returner

Rullstol Rollator

Gåbord Levande stöd

Hygien:

Toalettförhöjare Duschpall

Duschstol Mobil duschstol

Larm matta Reglerbar säng

Reglerbar stol Strump-på-dragare

Griptång Pet-emot-kant

Haklapp Förstoringsglas

Bäcken Rondskål

Kateter och kateterpåse Urinflaska

Personliga hjälpmedel

Hörapparat Tandprotes

Att diskutera? Varför använder man hjälpmedel inom vården? Vilka hjälpmedel finns på ett äldreboende? Vad används de till?

Ordkunskap: ergonomi, rondskål, kateter/ kateterpåse, mobil duschstol, förflyttningshjälpmedel, hygienhjälpmedel, reglerbar, strump-pådragare, pet-emot-kant, griptång

Basala hygienrutiner gäller för alla verksamheter inom hälso- och sjukvård.

 
Vad betyder orden Basala hygienrutiner?
”Det är den mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner”.

Hygienrutiner inom vården, Viktiga begrepp, Hur man tvättar händerna:

När händerna kommer i kontakt med föremål och andra personer fastnar mikroorganismer.
De kan smitta oss när våra händer sedan kommer i kontakt med ögon, näsa eller mun.

Vi kan också föra vidare mikroorganismer till andra. I dessa fall är det viktigt att tänka på den direkta och den indirekta kontaktsmitta som kan uppkomma via händer, kläder, ytor och föremål.

Vid arbetsmoment i vård- och omsorgsmiljö ska basala hygienrutiner tillämpas i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen.

Ordkunskap: Hygien, mikroorganismer, smittspridning, handhygien, Handtvätt, handdesinfektion, arbetskläder, handskar, skyddskläder, stänkskydd och andningsskydd.

Vad ingår i Basala hygienrutiner?

Förberedelser:

·   Hår, skägg och huvudduk ska vara uppsatt

·   Smycken som ringar, armband, armbandsur ska inte användas

·   Inga långa eller hängande örhängen eller halsband ska användas

·   Piercade hål ska täckas över eller hållas rent

·   Naglar ska vara korta och fria från konstgjort material

Smitta och smittkedja
En smittkedja är en beskrivning hur smitta överförs. Att hindra smitta är att avbryta smittkedjan. För att smitta ska uppstå måste det finns ett smittämne, en smittkälla, en smittväg och en smittmottagare.

Smittämnen är mikroorganismer som bakterier och virus. Smittkällor är till exempel människor, insekter, mat eller material som varit i kontakt med smittämnen.

Smittvägar kan vara direktkontakt, indirekt kontakt, via luften, genom djur och insekter, genom stick av kanyler, droppsmitta eller mat- och vattensmitta.
  

Bakteriegömmor

Handtvätt, handdesinfektion, handskar

Handtvätt

·   Blöt händer med ljummet vatten.

·   Ta tvål och gnid händerna mot varandra.

·   Tvätta med höger handflata mot vänster handrygg. Glöm inte att låta fingrarna på höger hand glida ner mellan fingrarna på vänster hand. Upprepa samma moment med vänster handflata på höger handrygg.

·   Tvätta fingrarnas insida. Rör dina händer upp och ned. Se till att komma åt ordentligt mellan fingrarna.

·   Tvätta tummen genom ett roterande grepp.

·   Tvätta sist upp på underarmarna till armvecket.

·   Skölj av händerna under rinnande ljummet vatten.

·   Torka händerna ordentligt torrt med pappershanddukar innan handdesinfektion.

Handdesinfektion

·   Ta mycket handdesinfektion, ungefär en handflata.

·   Gnid in händer, fingrar och nagelband.

·   Gnid in mellan fingrarna.

·   Gnid in handflator och handryggar.

·   Gnid in underarmar.

·   Skölj av händerna under rinnande, ljummet vatten.

·   Gnid tills allt känns torrt.

 Handskar

·   Handskar ska alltid användas vid kontakt med, eller risk för kontakt med kroppsvätskor, annars behövs inga handskar.

·   Noggrann med att byta handskar mellan olika vård- och omsorgsmoment, även hos samma patient och att inte omväxlande beröra smutsigt och rent.

·   Handskar är för engångsbruk och ska kastas direkt efter användning.

Arbetskläder

·   Arbetskläder ska ha korta ärmar och bytas dagligen eller så snart de blivit våta eller förorenade.

·   All vårdpersonal ska bära arbetskläder både vid direkt eller indirekt kontakt med patienter.

·   Om de rena arbetskläderna förvaras i omklädningsrummet ska detta ske i skåp eller på hyllor, separat från dina privata kläder.

 Skyddskläder

·   Du ska använda plastförkläde eller skyddsrock av engångstyp när det finns risk för stänk eller kontakt med olika kroppsvätskor samt när du hanterar smutsiga föremål.

·   Skyddskläder ska byta under olika moment hos samma patient. Man ska inte beröra omväxlande smutsigt och rent.

·   Engångskläder ska slängas efter användning.

       Ta på i följande ordning

·   Desinfektera händerna

·   Skyddskläder

·   Desinfektera händerna

·   Munskydd

·   Tvätta och desinfektera händerna

·   Handskar

       Ta av i följande ordning

·   Handskar

·   Desinfektera händerna

·   Munskydd

·   Förkläde

·   Tvätta och desinfektera händerna

  Sammanfattning av hygienrutiner

·       Arbetskläder ska ha korta ärmar och bytas dagligen. Man använder ingen egen undertröja med lång ärm. Det är viktigt att använda arbetskläderna som finns på grund av smittorisk och hygien. Smittoämnen är blod, avföring, urin kroppsvätskor som slem och kräks.

·   Långt hår, skägg och huvudduk ska fästas upp.

·   Inom vården använder man inga starka dofter som parfym.

·   Man använder skor som helst ska gå att tvätta.

·   Händer och underarmar ska vara fria från ringar, smycken, armbandsur, stödskenor eller motsvarande.

·   Långa hängande smycken och örhängen får inte användas.

·   Naglar ska vara korta och fria från konstgjort material.

·   Händerna ska tvättas med flytande tvål och vatten före alkoholbaserad handdesinfektion.

·   Även när handskar används ska händerna desinfekteras före och efter vård- och omsorgsmoment.

·   Händerna smörja in med handkräm vid behov.

·   Skyddskläder ska användas för vissa arbetsuppgifter.

      Smitta och smittspridning/ smittämnen

·   Vi är omgivna av ett antal olika smittämnen (mikroorganismer) och de vanligaste är bakterier och virus, men det förekommer även svampar och protozoer (parasiter).

·   Smittämnen kan överleva i en miljö utanför kroppen. Den tiden kan variera från timmar till månader beroende på vilket smittämne och om det är en torr eller fuktig miljö.

 Normalflora

Mikroorganismer, bakterier och svampar finns även på våra kroppar för att skydda oss mot sjukdomar och andra bakterier. Vi har dessa på huden, i tarmkanalen, i luftvägarna, i urinvägarna och i könsorganen.

       Smittspridning

Smitta är hur sjukdomar sprids från en person till en annan.

·       Smittämne - bakterier, virus, svampar och protozoer som kan orsaka en infektion.

·       Smittkälla – en individ som bär på en sjukdom, med eller utan symtom, men även livsmedel och vatten.

·       Smittväg – olika smittspridningsvägar.

·       Smittdos – den mängd smittämne som behövs för att infektera en individ.

·       Mottagare – en individ som är mottaglig för smitta.

Droppsmitta

Genom hosta, nysningar och kräkningar sprids en dusch av stora droppar som når ungefär en meter, kan ske direkt eller indirekt via föremål eller ytor.

Luftburen smitta

Droppar torkar ihop till små droppkärnor och kan hålla sig svävande i luften och kan spridas via luftströmmar. Droppkärnor andas in till de nedre luftvägarna.

Blodsmitta

Smitta överförs via infekterat blod eller slemhinna. Kan ske via stick- och skärskador eller förorenade handskar inom vården.

Minska riskerna för smitta

•         Basala hygienrutiner är till för att skydda de individer som vistas på sjukhus med olika sjukdomar och nedsatt immunförsvar.

•         Men även för att skydda personal och den övriga befolkningen från smitta.

Genom att vara medveten om olika smittvägar kan man tidigt bryta smittspridningen.

 

Begränsa smittspridning

•         Tänk på att vi tar pauser, hanterar livsmedel, går på toaletten och använder mobiltelefoner. Alla dessa moment medför risk för indirekt kontaktsmitta.

•         Följ de basala hygienrutinerna.

•         Undvik att röra vid mun, näsa och ögon.

•         Hosta eller nys i armvecket eller i en näsduk som du sedan kastar direkt soporna.

•         Stanna hemma från arbetet om du är sjuk. Minst en extra dag efter det att du blivit feberfri.

Kontroll inför varje arbetspass

•         Skapa korrekta förutsättningar för att kunna tillämpa Basala hygienrutiner.

•         Det är viktigt att du gör detta till en daglig rutin.

Vid hemgång

•         När din arbetsdag är slut ar det viktigt att avsluta den på ett sätt som säkerställer att du inte tar med dig smitta hem.

•         Skapa bra hygienrutiner inför hemgång.

Sammanfattning smittspridning

•         Smitta är hur sjukdomar sprids från en person till en annan.

•         Smittspridning sker via olika smittvägar som smitta kan överföras på.

•         Medveten om hur man kan begränsa och minska smittspridning.

•         Det bästa och enklaste sättet att förebygga smittspridning är god handhygien.

Att diskutera:
Hur kan smitta förebyggas? Vad kan göras på ett äldreboende för att förebygga smitta?

Ordkunskap: Basala hygienrutiner, mikroorganismer, smitta, smittkedja, smittämnen, smittdos, smittkälla, smittvägar, smittspridning, smittmottagare, bakteriegömmor, handtvätt, handdesinfektion, skyddskläder, stänk- och andningsskydd, normalflora, droppsmitta, luftburen smitta, direktkontakt, indirekt kontakt, kanyl, handhygien, handtvätt, handdesinfektion, arbetskläder, handskar, skyddskläder, stänkskydd och andningsskydd.

Vad är läkemedel? Läkemedel är ämnen som kan användas för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar. För att ett läkemedel ska få säljas i Sverige måste det vara godkänt av det svenska eller det europeiska Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket har ansvar för att kontrollera tillverkarnas uppgifter om läkemedlets effekt och risken för biverkningar, samt bestämma om läkemedlet ska vara receptbelagt eller receptfritt.

När du får ett recept är det bra att berätta för den som skriver ut receptet vilka andra läkemedel du använder, om du är gravid eller ammar. När du ska ta ett läkemedel måste du få veta hur du ska använda det. Du kan fråga den som skriver ut receptet eller på ett apotek.

Läkemedlet innehåll redovisas

Ett läkemedel innehåller förutom ett eller flera verksamma ämnen också olika tillsatser, så kallade hjälpämnen. Hjälpämnen tillsätts exempelvis för att göra det möjligt att tillverka lagom stora tabletter. Hjälpämnen kan också behövas för bland annat hållbarhet och smak.

Om du är allergisk mot vissa ämnen ska du ta reda på vad dina läkemedel innehåller. I innehållsförteckningen står det både vilka verksamma ämnen och vilka hjälpämnen som ingår. Innehållsförteckningen finns på förpackningen eller i bipacksedeln, som är det informationsblad som följer med läkemedlet. Vissa läkemedel bör inte kombineras och det upplyser din läkare om.

Är du osäker på vilket receptfritt läkemedel du ska välja för just din smärta kan du apotekspersonalen att ge dig råd. Ibland kan du få rådet att kontakta läkare.

Läkemedel finns i många olika former:

• Läkemedel som du tar genom munnen, till exempel tabletter, kapslar och flytande former som suspensioner och lösningar

• Läkemedel som du för in i ändtarmen, till exempel stolpiller, så kallade suppositorier

• Läkemedel som du för in i slidan, till exempel vagitorier och slidkräm

• Läkemedel som du tar genom näsan, till exempel nässprej och nasalpulver

• Läkemedel som du andas in genom munnen, till exempel inhalationspulver

• Läkemedel för huden, till exempel kräm och schampo

• Läkemedel som tas upp genom huden, till exempel depåplåster

• Läkemedel som du tar eller får som en spruta, till exempel under huden eller i en muskel

• Läkemedel som du tar i ögonen, till exempel ögondroppar

• Läkemedel som du tar i öronen, till exempel öronsalva.

Ibland finns samma läkemedel i flera olika former. Om en viss form inte passar kan läkaren kanske skriva ut en annan. Du kan till exempel få ett läkemedel i flytande form om du har svårt att svälja tabletter.

Inom vården får Läkare och sjuksköterskor iordningställa, administrera och dela ut läkemedel.
De som delar ut medicin måste ha gått kurs i läkemedelshantering.

Vad betyder Delegering? (att överlåta en arbetsuppgift)
• Det är frivilligt för sjuksköterskan att delegera en arbetsuppgift och den kan när som helst återkallas.
• Ett delegeringsbeslut är alltid personligt.
• Den som fått delegering på en arbetsuppgift kan aldrig delegera den vidare till någon annan.

Ordkunskap: läkemedel, biverkningar, allergi/ allergisk, receptbelagt, receptfritt, smärtstillande, febernedsättande, paracetamol, antiinflammatorisk, hämmar, acetylsalicylsyra, dosett, rutin, ansvar, ordinera, bipacksedel, delegering, suppositorier, vagitorier

 Att diskutera: Känner du till namnet på någon medicin? Vet du var närmaste Apotek ligger?
Känner du till att du kan köpa receptfria läkemedel i din mataffär? Är du allergisk emot någon medicin? Vill du berätta?

På ett äldreboende arbetar flera olika yrkesgrupper: läkare, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden.

Om någon av vårdtagarna blir sjuk så gör sjuksköterskan en första bedömning. Efter en undersökning kanske läkaren måste tillkallas. Om läkaren bedömer att vårdtagaren är allvarligt sjuk tillkallas ambulans till sjukhuset. Där finns specialistvård.

Äldre personer kan drabbas av olika sjukdomar, men det är viktigt att komma ihåg att det inte är en oundviklig del av åldrandet. Att leva en hälsosam livsstil kan bidra till att minska risken för sjukdomar och förbättra livskvaliteten. Kroppens organ kan fungera bra i hög ålder, även om risken för sjukdomar ökar ju äldre vi blir. Att röra på sig, äta bra mat och att umgås med andra regelbundet kan påverka din hälsa positivt. Förbättrade medicinska och kirurgiska behandlingsmetoder har bidragit till att skjuta upp och lindra många sjukdomar som kommer med stigande ålder.

Vanliga sjukdomar hos äldre: stroke, demenssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, benskörhet (osteoporos), svaghet och frakturer/benbrott (ofta höftfraktur), dålig blodcirkulation, lunginflammation, depression och artros.

Vad är stroke? När en person drabbas av stroke innebär det att han/ hon förlorar en eller flera av kroppens funktioner som följd av en blodpropp (infarkt) eller blödning i hjärnan. Då behöver personen komma till sjukhuset så snabbt som möjligt, väl där gör man en skiktröntgen/ datortomografi. Skiktröntgen är en form av röntgen som tar detaljerade bilder av kroppens organ. På så sätt kan läkaren se hur stor del av hjärnan som är skadad och exakt var blödningen eller proppen sitter.

Risken att drabbas av stroke ökar ju äldre man blir. Det beror på att många äldre får åderförkalkning och högt blodtryck. Risken ökar också om man har diabetes eller förhöjda blodfetthalter (hög halt av fett i blodet). Åderförfettning innebär att fett under lång tid har samlats på insidan av blodkärlen. Det blir då svårare för blodet att passera. Stroke kan vara ärftligt. En person med extra stor risk att drabbas av att få stroke kan äta blodförtunnande medicin för att minska risken.

Vilka är symtomen på stroke?
Symtomen på stroke kommer ofta mycket snabbt. Vilka symtom man får beror på var i hjärnan blodproppen/ blödningen är. Man kan få ett eller fler av följande symtom:

·       förlamning (pares) i arm och/ eller ben på ena sidan av kroppen och nedsatt kraft i arm eller ben på den sidan

·       förlamning i ena sidan av ansiktet (facialispares); munnen blir sned och mungipan hänger på ena sidan och det kan bli svårt att äta och dricka

·       talsvårigheter om talcentrum i hjärnan drabbas
svårigheter att förstå

·       Synstörningar- oftast blindhet i ena halvan av synfältet

·       Balanssvårigheter

·       Förvirring

·       Vid kraftig stroke (både blodpropp och blödning) blir personen slö och eventuellt medvetslös.

Det är viktigt att kontakta de anhöriga till den vårdtagare som drabbats av sjukdom.

Att diskutera: Hur kan man se om en person fått stroke? Hur kan man minska risken för att få stroke?

Ordkunskap: stroke, infarkt, skiktröntgen, datortomografi, högt blodtryck, diabetes, blodfetter, åderförfettning, åderförkalkning, blodförtunnande medicin, facialispares

Vad är Demens? En dement person lever helt i sin egen värld och har glömt bort både sitt namn och hur gammal han/ hon är. Människor med demens har bättre minne av vad som hände förr (långtidsminne) än vad som hände tidigare idag eller igår (korttidsminne).

Demenssjukdom är en sjukdom som påverkar hjärnan och orsakar försämring av kognitionen, det vill säga minnet och förmågan att uppfatta och förstå omvärlden . Det är inte en sjukdom i sig, utan snarare en samling symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador. En demenssjukdom är en form av hjärnskada som också kan drabba yngre människor. Det finns flera olika typer av demenssjukdomar, varav den vanligaste är Alzheimers sjukdom.

Symtomen vid demenssjukdomar kan variera beroende på vilken typ av sjukdom det rör sig om, men vanliga symptom inkluderar minnesförlust, svårigheter att hitta ord och problem med att utföra vardagliga uppgifter. Sjukdomsförloppet är långt. Det betyder att människor med demens blir sämre för varje dag. Det går inte att bli frisk från en demenssjukdom, men det finns mycket stöd att få för att underlätta livet med sjukdomen. Det finns speciella demensboende som är anpassad för personer med särskilda behov.

En del personer med demens drabbas av Afasi. Det är en talstörning som beror på en skada i talcentrum i hjärnan. Det finns två typer av afasi; Den ena kan tala tydligt och orden är riktiga, men hamnar på fel ställe. Den andra formen av afasi innebär att personen förstår allting men talet kommer långsamt.

För att kunna kommunicera med en dement person krävs tålamod och förståelse- men viktigaste av allt att du är en god lyssnare och inte har bråttom.

·       Var stödjande

·       Visa omsorg och var intresserad

·       Undvik att kritisera

·       Repetera

·       Visa, påbörja aktiviteterna

·       Omvandla frågor till svar:

”Här är toaletten!” istället för ”behöver du gå på toaletten?”

Att diskutera: Känner du någon som är dement? Hur märks det på personen?

Ordkunskap: kognition, demens, demensboende, långtids- och korttidsminne, symtom, Alzheimers sjukdom, Afasi

Förhållningssätt till människor med Demenssjukdom:

·       Prata inte förbi eller ”över huvudet” på personen.

·       Fånga personens känslor. Försök inte tvinga henne/ honom att minnas.

·       Bortförklaringar av svårigheter kan vara ett försvar. Hindra henne/ honom inte.

·       Språksvårigheter innebär att man har svårt att förstå och uttrycka sig.

Visa att du vill förstå- och har förstått. Tänk på att känslan av trygghet och samhörighet kan förmedlas utan ord. Man behöver inte prata för att förstå varandra.

·       Undvik konflikter

·       Skapa trygg och stressfri miljö

·       Använd beröring

·       Promenader

·       Musik och sång väcker minnen

Vad är Diabetes? Diabetes är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar. De vanligaste är diabetes typ 1 och diabetes typ 2.

Diabetes typ 1
En person som insjuknar i diabetes typ 1 blir törstig och vill dricka mycket. Det är också vanligt att personen går ner i vikt och kissar ovanligt mycket. Andra symtom är att man känner sig ovanligt trött, får ont i magen, ofta mår illa och luktar aceton (ett lösningsmedel med sötaktig doft) ur munnen. Vid diabetes typ 1 producerar kroppen inget insulin.

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp sockret i blodet. Denna typ av diabetes drabbar de flesta före 30 års ålder. Den kan vara ärftlig. Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Det betyder att den inte går över eller kan botas. Personer som drabbas måste ta insulin resten av livet, antingen med sprutor eller via en pump.

Det är viktigt att mäta blodsockret. Det normala värdet är mellan 4 och 6. Om värdet är för lågt kan personen hamna i koma (medvetslöshet) och måste snabbt komma till sjukhus för att få en glukosinjektion.  Om personen däremot har för högt blodsocker måste insulin tillföras. Diabetes är en allvarlig sjukdom.

Diabetes typ 2
Kallas även för åldersdiabetes eftersom det är flest äldre som drabbas. Symtomen för diabetes typ 2 är till viss del samma som typ 1: man blir törstig, vill kissa ofta, känner sig trött och plötsligt ser man sämre och känner att händer och fötter domnar.

Vid diabetes typ 2 producerar kroppen fortfarande insulin, men inte tillräckligt. Kroppen får svårt att hålla blodsockret stabilt. Ibland hjälper det att man motionerar och äter nyttig mat men ibland måste man även ta läkemedel (tabletter eller sprutor).

Att diskutera: Känner du någon som har diabetes? Hur fungerar det i så fall i vardagen för personen? Vad händer i kroppen om man får för lite/ för mycket insulin?

Ordkunskap: Diabetes 1 och 2, åldersdiabetes, diagnos, aceton, insulin, blodsocker, koma, domna, glukosinjektion, kronisk sjukdom 

Vad innebär Hjärt- och kärlsjukdomar?

Hjärt- och kärlsjukdomar eller kardiovaskulära sjukdomar är ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat eller blodkärl. Exempel på sådana sjukdomar är hjärtinfarkt och stroke som kan orsakas av åderförkalkning och blodproppar.

Sjukdomar i hjärta och kärl är den ledande dödsorsaken både i Sverige och resten av världen.
Det finns vissa saker att gör själv för att minska risken av hjärt- och kärlsjukdomar. Det är särskilt viktigt om du har en släkting som problem med hjärta och kärl.

Symtom kan vara bröstsmärtor, illamående, andnöd, svettning, yrsel, hjärtklappning.

Viktiga saker du kan göra själv:

·       Sluta röka

·       Motionera

·       Regelbundna måltider och kost som består av fullkorn, grönsaker, nyttiga fetter, kött och fisk. Samt undvika godis, kakor,   fikabröd, läsk och skräpmat

·       Inte dricka för mycket alkohol

·       Hantera stress. Vid långvarig stress höjs blodtrycket och hjärtat slår snabbare.

·       Ha en hälsosam vikt. Personer med övervikt (bukfetma) löper större risk att drabbas.

·       God sömn

·       Kontrollera blodtryck, blodfetter och kolesterol (ett fettämne som är ett viktigt byggämne för kroppens celler och organ).  Ett för alltför högt kolesterolvärde är farligt för kroppen och ökar risken för att få stroke och hjärtinfarkt.

Ordkunskap: hjärta, kardiovaskulär sjukdom, blodkärl, hjärtinfarkt, stroke, blodpropp, kolesterol, andnöd, övervikt

Vad är benskörhet? (Osteoporos)

Benskörhet beror på att balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad av ben i kroppen är rubbad, så att mer ben bryts ner än vad som återbildas. Benskörhet innebär att skelettet blir svagare och att du lättare kan få benbrott. Många äldre drabbas av benskörhet. Risken för benskörhet minskar om du är fysiskt aktiv och inte röker. Kvinnor löper större risk att drabbas av benskörhet.

Orsaker till Osteoporos: Benskörhet kan bero på en bakomliggande sjukdom. Det finns många sjukdomar som kan ge upphov till benskörhet, till exempel hormonsjukdomar, anorexi (en form av ätstörning som innebär att du äter så lite att du svälter dig själv), överkänslighet mot gluten (ett protein som finns i råg, vete och korn) och benmärgssjukdomar. Benskörhet kan också uppkomma på grund av långvarig användning av vissa läkemedel, till exempel kortisontabletter, cellgiftsbehandling, sköldkörtelhormon och läkemedel mot epilepsi (en sjukdom i hjärnan som orsakar olika typer av anfall. Ett anfall kan innebära att du får en kramp eller förlorar delar av ditt medvetande under en kortare eller längre stund.)

Riskfaktorer för benskörhet:

· Hög ålder

· Kvinnligt kön

· Tidig menopaus

· Ärftlighet

· Rökning

· Hög alkoholkonsumtion

· Smal kropp och späd benstomme

· Vitamin D-brist

· Fysisk inaktivitet

Benskörhet ger symtom först efter att något blivit brutet. Tidigt i sjukdomsförloppet märks ingenting. De vanligaste ställena för frakturer/ benbrott är: handleder, höfter, ryggkotor och överarmar.

Förbyggande åtgärder för att minska risken för benskörhet:

· Bra mat (innehållande tillräckligt med kalcium och D-vitamin)

· Sund kroppsvikt

· Motion

· Rök inte

· Måttlig alkoholkonsumtion

Kalcium är ett livsnödvändigt grundämne som gör fler viktiga saker i kroppen. De mest kända uppgiften är att se till så att våra ben och våra tänder mår bra. Tillräckligt med kalcium i blodet ger god skelettstyrka, välfungerande muskler och nervsystem.

Det finns olika slags läkemedel för behandling av benskörhet

·       läkemedel som minskar nedbrytningen av ben

·       läkemedel som stimulerar uppbyggnaden av ben

·       tillskott av kalcium och D-vitamin, används i kombination med andra läkemedel.

Att diskutera: Vad beror benskörhet på? Vilka drabbas oftare av benskörhet, män eller kvinnor? Vad kan man göra för att inte få benskörhet? Vad är kalcium och varför är det så viktigt för vårt skelett?

Ordkunskap: benskörhet, Osteoporos, skelett, anorexi, gluten, benmärg, epilepsi, menopaus, benstomme, konsumtion, stimulera, Kalcium 

Symtom på depression: Sömnstörningar, nedstämdhet, ångest (rädsla eller oro i kroppen), minskad aptit och viktförändring kan vara tecken på depression hos äldre, liksom försämrat minne. Vårdtagaren kan upplevas förvirrad, passiv och hjälplös.

Isolering, ensamhet och allvarliga fysiska hälsoproblem kan utlösa depression under ålderdomen.
En del människor blir påverkade av ljus och mörker. Depression kan vara ärftlig, dessutom kan stress och negativa händelser utlösa depression.

Det finns mediciner som kan lindra en depression. Att röra på sig och vara aktiv så mycket man kan är bra liksom att ha en sysselsättning där man träffar andra människor ger en chans att undvika att bli deprimerad.

Att diskutera: Vad kan man göra för att stötta någon som är deprimerad? Hur kan man påverka om man själv är deprimerad?

Ordkunskap: depression, psykisk ohälsa, sömnstörning, nedstämdhet, ångest

Vad innebär det att ha Dålig blodcirkulation?
Många äldre drabbas av dålig blodcirkulation på grund av att de är mer stilla sittande än yngre och aktiva.

Symtom:

·       Stickningar i händer och fötter

·       Kalla händer och fötter

·       Svullna vrister, ibland ödem
(Ödem är svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna).

·       Överdriven trötthet

·       Sår tar ovanligt lång tid att läka

Hur motverkar man dålig blodcirkulation?

·       Motionera mera

·       Undvik stillasittande längre stunder

·       Massera ben, fötter, axlar och armar

Om blodcirkulationen inte behandlas kan bensår uppstå. Du kan få kallbrand om blodcirkulationen i en kroppsdel allvarligt försämras. Det beror vanligtvis på rökning, åderförfettning, diabetes eller en svår köldskada. Behandlingen består av att försöka förbättra den cirkulation som eventuellt finns kvar genom en operation. Då tas även död vävnad bort. Du kan också behöva få antibiotika om du har fått en infektion. Kallbrand kallas även gangrän och innebär att vävnaden dör. Kallbrand är vanligast i fingrar, fötter, tår eller ben.

Det är extra viktigt att hålla reda på sin blodcirkulation om man lider av diabetes. Ett högt blodsockervärde under en längre tid ökar risken för sämre blodcirkulation i fötterna. Det kan göra att du får ett sår utan att du märker det och såret tar längre tid att läka. Det kan också infekteras lättare.

Att diskutera: Vad kan man göra för att förbättra sin blodcirkulation?

Ordkunskap: dålig blodcirkulation, Ödem, bensår, kallbrand, gangrän

Vad innebär det att ha lunginflammation?  

Vid en lunginflammation (pneumoni) har delar av lungorna blivit inflammerade. Då kan du få hosta, feber och svårt att andas. Äldre personer är mer utsatta för lunginflammation på grund av deras svaga och utsatta immunförsvar.  Äldre, sjukliga personer och personer som har andra sjukdomar måste ofta vårdas på sjukhus. Sängliggande personer löper även större risk att drabbas av lunginflammation.

 Orsaken är oftast bakterier och då behandlas du med antibiotika (ett läkemedel som används för att bekämpa bakterieinfektioner i kroppen). De flesta med lunginflammation orsakade av ett virus blir helt friska inom någon månad utan att behöva något läkemedel.

Symtom vid lunginflammation:

·       Hosta med slem eller slem

·       Feber vanligtvis av hög kvalitet med frossa

·       Snabb andning

·       Andnöd

·       Bröstsmärta vid hosta

·       Snabba hjärtslag

·       Känner mig väldigt trött eller mycket svag

·       Illamående och kräkningar

·       Diarré

·       Aptitlöshet

·       Kroppssmärta

·       Allvarligt drabbade patienter kan hosta upp blod eller uppvisa cyanos (ha en blå färg runt munnen på grund av syrebrist)

·       Äldre personer blir lätt yra och förvirrade

Hur kan man konstatera om det är lunginflammation? Läkaren gör först en kroppsbedömning; han lyssnar på lungorna med sitt stetoskop och knackar ibland med fingret över lungorna för att lyssna på ljudet. Genom att ta ett blodprov i fingret, även kallat CRP, kan man mäta graden av inflammation. Du kan också undersökas med lungröntgen.

Du behöver ofta vård på sjukhus om du har allvarliga symtom. Det gäller till exempel om du har hög feber och svårt att andas. Då får du ofta antibiotika direkt i blodet. Har du svårt att andas kan du även behöva syrgas, och om andningen är mycket nedsatt behandlas du i en respirator. Du kan också behöva få vätska och näring direkt i blodet genom dropp. 

Idag kan du vaccinera dig om du riskerar att bli allvarligt sjuk.

Eftersom influensa kan utvecklas till lunginflammation är det bra att vaccinera dig mot influensa om du riskerar att bli allvarligt sjuk. Det gäller främst om något av följande stämmer på dig:

• Du är äldre än 65 år.

• Du har en hjärtsjukdom eller lungsjukdom, som till exempel KOL.
  (KOL är en Kronisk lungsjukdom som gradvis försämrar lungornas funktion).

• Du har diabetes.

• Du har nedsatt immunförsvar av annan orsak, till exempel cytostatikabehandling.

• Du är gravid.

Du ska också vaccinera dig mot pneumokocker om något av ovanstående stämmer in på dig.

Ordkunskap: pneumoni, lunginflammation, immunförsvar, bakterie, virus, antibiotika, cyanos, aptitlöshet, kroppsbedömning, stetoskop, CRP, lungröntgen, syrgas, respirator, dropp, pneumokocker, mykoplasma, influensa, vaccinera,  KOL, kronisk, cytostatikabehandling (behandling vid cancer)

Vad är artros?
Artros är en vanlig reumatisk sjukdom. Brosket och ledytan förändras och förtunnas. Det värker i lederna eftersom lederna är slitna. Besvären sitter ofta i knäleder, fingrarnas leder, ryggen och stortåns grundled. Artros är den vanligaste sjukdomen i Sverige och den ökar kraftigt med stigande ålder. Den som en gång har fått artros har sjukdomen livet ut. Om du ständigt utsätter en led för belastning, till exempel att sitta på huk eller stå på knä, kan det med tiden ge upphov till artros. Även yngre personer kan drabbas, oftare fler kvinnor än män.

Symtom på artros kan till exempel vara följande:

• Du kan känna dig stel på morgonen eller en stund efter att du har suttit stilla, när du börjar röra på dig igen. Stelheten brukar släppa inom cirka en halvtimme.

• Du kan få ont när du belastar leden. Du kan även få ont när du vilar.

• Leden kan bli svullen.

• Du kan få svårt att röra på kroppsdelen.

• Du kan få knäppande ljud från till exempel knät eller höften.

Vad beror artros på?

Det är inte helt känt vad som orsakar artros. Här är några exempel på vad som kan öka risken för artros:

• Övervikt som ger hög belastning på lederna.

• Ärftlighet. Risken för artros är större om sjukdomen finns i släkten.

• Ledskada som kan göra att du får artros några år senare. Det gäller till exempel efter en tidigare korsbandsskada, meniskskada eller ett benbrott nära en led.

• Upprepad ensidig belastning av leden, till exempel genom tunga lyft.

• Svaga muskler.

Cirka en fjärdedel av alla över 45 år har artros.

Vad kan man göra för att minska risken för artros? Du minskar risken för att få artros om du rör på dig regelbundet och undviker övervikt. Det gäller även om du redan har artros och vill minska dina symtom. Bra exempel på förebyggande aktiviteter är att styrketräna, ta promenader, springa eller cykla.

Artros kan påverka livet olika beroende på i vilken led du har sjukdomen och hur svåra dina besvär är. Din livskvalitet påverkas också av vad du gör åt besvären. Ett stillasittande liv leder ofta till ökade besvär från artros och ökar risken för följdsjukdomar som diabetes och högt blodtryck.

Det viktigaste är att du lär dig mer om artros och kommer igång med fysisk träning. Starkare muskler gör ofta att du får mindre ont och förbättrar din rörelseförmåga. Det är också bra att du tränar upp din rörlighet i leden och din kondition.

Behandling: En fysioterapeut kan hjälp dig att komma igång med rörelser som kan lindra.
Hjälpmedel (till exempel rollator eller kryckor) finns även att tillgå för att underlätta vardagen.
Man kan behöva ta smärtstillande läkemedel med paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel.

Om man inte har blivit hjälpt av annan behandling kan ibland en kortisonspruta övervägas, till exempel om man har knäledsartros eller artros i fingrarna. Endast ett fåtal som har artros kan opereras.

Ordkunskap: artros, reumatisk sjukdom, led, korsband, menisk, ensidig belastning, behandling, kortison, hjälpmedel, operation 

Äldres smärta:
Åren sätter sina spår när du åldras – fysiskt och psykiskt. Huden tappar sin spänst, kroppen orkar inte lika mycket längre, ämnesomsättningen blir sämre, fötter och ben värker och du kan inte sova. Långvarig smärta och värk är vanligt. Men måste det göra ont att bli gammal?

Olika delar av kroppen åldras i olika takt. När vi blir äldre avtar kroppens styrka och uthållighet, funktioner i kroppens organ blir nedsatta och vi får ett sämre immunförsvar. Det gör ont i muskler, leder, skelett och ibland nerver.

För äldre kan långvarig smärta ofta leda till att de undviker aktivitet, både fysiskt och socialt. Passivitet och ett minskat socialt liv bidrar till att smärtan ökar och begränsar individen ytterligare. Långvarig smärta påverkar även sömnen och den som inte får sova blir till slut trött av smärtan och utmattad av sömnbrist. Individen hamnar i en ond smärtspiral och det blir svårare att bli smärtfri.

Två sjukdomsgrupper ökar mest i Sverige:

Demenssjukdomar och cancer

Medellivslängden för kvinnor är 84 år, medan männen har en medellivslängd på 80 år.

Hur vanligt är det med smärta hos äldre? 30-80 % av alla äldre upplever någon form av smärta, beroende på sjukdomar som stroke, cancer, diabetes och benskörhet bland annat.

Minst 80 % av alla Européer över 65 år lider av någon kronisk sjukdom. Smärta delas upp i akut, kronisk, långvarig smärta samt cancersmärta.

Vad ökar smärtan?

Stress, ångest, oro, depression och sömnstörning

Vad minskar smärtan?

Kunskap, kontroll, avspänning, anpassad fysik, förändrad livsstil och aktivitet

Från 50-årsålder inträder vissa förändringar i kroppen:

·   Skelett och muskelmassa minskar

·   Nedsatt njurfunktion

Smärta föder smärta

Vid smärta blir många äldre oroliga och får ångest. Smärtan ökar och känns starkare.

I dessa fall är det viktig att analysera vad smärtan beror på och ge lämplig lindring för att inte livskvaliteten ska försämras.  

Spinalstenos – äldre människors diskbråck

När risken för diskbråck börjar minska i 50 årsåldern tar risken för spinalstenos vid. I båda fallen handlar det om nerver som kommer i kläm.

Spinalstenos betyder ryggradsförträngning. Vid spinalstenos är ryggradskanalen, genom vilken ryggmärgen går, förträngd till följd av broskbildningar. Förträngningen trycker på ryggmärgen eller nervrötterna och kan förorsaka värk och andra neurologiska symptom.