Lokalvård

Att städa kallas även lokalvård. En person som genomför regelbunden städning professionellt kallas även lokalvårdare.  

Att vara lokalvårdare är ett viktigt jobb. 

De som städar på sjukhus har till exempel en viktig roll i patientsäkerhetsarbetet genom att förhindra smittspridning. Om man jobbar med lokalvård bör ha följande viktiga egenskaper:

• Vilja

• Ansvar

• Stolthet

• Vara självständig

• Kunna planera

• Samarbete

• ”Våga fråga”

• Serviceinriktad

• Noggrannhet

• Flexibel

Anledningen att vi städar är många t.ex.  av hänsyn till:

• trivsel/ säkerhet (Är det rent från skadlig smuts får vi en trevlig och säker miljö att vistas i.)

• miljö/ekonomi (Material och ytor du städar håller längre)

• Ergonomi (Det är lättare att städa när det är underhållet.)

God hygien

Hygien eller renlighet betyder att hålla smutsen borta. Om vi  städar förebygger vi att smutsen inte fastnar så lätt. Förutom damm och löst skräp så finns det den som är osynlig för ögat så kallad skadlig smuts. Den innehåller mikroorganismer samt bakterier och virus. Dessa kan göra att vi blir sjuka.

Mikroorganismer sprids väldigt snabbt. Ofta fördubblas antalet var 20:e minut! Organismerna trivs i livsmedel, på huden, i urin och avföring, i fukt och värme, i luften vi andas. För att motverka att mikroorganismer sprids måste vi städa, tvätta varmt och vädra.

Mikroorganismer sprids genom direktkontakt; från människa till människa genom närkontakt samt genom smittade föremål. Indirekt kontakt innebär spridning genom luft och vatten, genom livsmedel och djur.

Bakterier sprids från toaletten, dörrhandtaget, strömbrytare, och telefoner. De samlas på tangentbordet, ljusknappen och fjärrkontrollen. Det är därför viktigt att hålla rent just på de ställen som många människor kommer i kontakt med. Farliga bakterier kan orsaka att man blir matförgiftad, får halsfluss, stelkramp eller urinvägsinfektion.
Det finns även nyttiga bakterier i våra tarmar som hjälper till med matsmältningen. I våra tarmsystem har vi ca 2-3 kg nyttiga bakterier.

Virus betyder gift. Många av våra sjukdomar orsakas av virus och är ofta smittsamma. Influensa och förkylning är vanliga virusangrepp. Ofta blir man smittad av hostningar och nysningar där det sprids mycket virus i saliven.

Mikroorganismer som tillhör gruppen svampar kan vara bra för oss men det finns också farliga svampar. Jästsvampar används till exempel för tillverkning av mjölkprodukter, jäst, vin och öl. Mögelsvampar kan användas till mögelost och då är de ofarliga. Mögelsvampar som angriper livsmedel eller material i bostäder är farliga.

Till grupper övriga mikroorganismer räknas parasiter som kvalster, loppor och löss.

Personlig hygien 

Via dina händer sprids förkylningar och influensa. Därför är det mycket viktigt att du är noga med din handhygien. Tvätta dig ofta och noga och torka med engångshandduk och använd engångshandskar när så behövs, tex vid toalettstädning och övriga hygienutrymmen. Ha aldrig samma handskar på dig i kök, personalrum eller kontor.

Din omgivning kan lida av astma eller allergi, därför bör du tänka på följande: du och ditt hår ska vara rent, använd endast lätt make-up , undvik stora smycken och parfym och cigarettrök.

Hygienkrav 

Det är skillnad på om du städar i ditt eget hem eller har lokalvård som ditt yrke. Då finns det olika krav på hygien beroende på i vilken miljö du arbetar. Ofta räcker det med noggrann städning men inom tex. Sjukvård, jordbruk, förskola och livsmedelsindustri krävs desinfektion (rengöring med kemiska medel). Inom vården är det extra viktigt att man håller rent för att undvika att smitta sprids.

Städhygien 

Tänk på att rengöra hela din utrustning efter användning och tvätta dukar och moppar i tvättmaskin. Använd alltid rena nästa gång du städar. Lämna aldrig en yta våt - eftertorka alltid.

Olika arbetsuppgifter

Vad innebär det då att städa? Det finns olika moment i städningen; torka av bord och bänkar, dammsuga och våttorka golv, vädra, dammtorka, tömma papperskorgar, vattna blommor. Toalett och badrum kräver noggrann rengöring ofta för att hindra att mikroorganismer sprids. Det ska finnas en arbetsinstruktion för varje arbetsmoment. 

Den ska informera om:

•  När och hur ofta du ska städa (varje dag, en gång i veckan eller vid behov).

• Var du ska städa (kontor, skolsal, toalett, trappa)

• Vad du ska städa(golv eller inredning)

• Hur du ska städa (ta bort fläckar, golvmoppa, fuktmoppa, polera)

Det finns olika arbetsinstruktioner för olika arbetsplatser; hemservice, kontor och lager.

Olika städsystem 

Det kan vara att man använder städklara moppar och städdukar, färgkod, engångssystem eller mikrofibersystem.

• Städklara moppar och städdukar innebär att du alltid arbetar med rena produkter. De kan antingen vara torra eller fuktade med brukslösning. När mopparna/ dukarna är smutsiga lägger du dem till tvätt i Mopp-tvättmaskinen. Följ alltid tvättråden som finns på varje mopp och städduk. Blanda aldrig dessa båda produkter utan tvätta separat.
  Om du inte har tillgång till tvättmaskin måste mopparna och städdukarna förbehandlas. Antingen genom att man sprayar med färdig brukslösning på moppen/ duken eller så använder man en hink att blanda rätt mängd rengöringsmedel med vatten.

• Engångssystem innebär att man använder varje mopp/städduk endast en gång för att sedan kasta dem. Ett exempel på en miljö där man måste använda engångsmaterial pga. höga hygienkrav är inom sjukvården.

• Mikrofibersystem kräver inga rengöringsmedel. Den kan användas torr (den drar till sig och samlar lösa partiklar) eller fuktad med vatten (smutsen sugs upp när du torkar). Dukarna tvättas rena i maskinen.

Färgkoder 

Man kan använda olika färger på dukarna för att säkerställa att de används rätt. Ex. röd duk till toalettstäd, blå duk till interiör, grön duk till kök och personalrum.

Städmetoder

• Det finns olika metoder för städning. Vid torr lös smuts ex. damm så använder man torr städmetod (damma, dammsuga etc.)
  Fuktig metod används när smutsen är intorkad.

• Våt metod används mot hårt smutsade ytor, då måste man arbeta i två moment, eftersom eftertorkning krävs.

• Periodisk städning innebär att man städar vid olika tidpunkter, ex. fönsterputs, golvvård, storstädning, flyttstädning och möbeltvätt.
  När det gäller hemstädning börjar man i regel med startstädning, för att sedan övergå till behovsstädning. Då gäller det för dig som städar att kunna avgöra från gång till gång vad som behövs.

Städschema 

På varje arbetsplats bör det finnas ett städschema som beskriver exakt vad du ska städa varje dag. Det gör det lättare att prioritera och planera din städning.

Metodbeskrivning

Det finns olika metodbeskrivningar beroende på vad man städar, läs igenom beskrivningarna noga innan du börjar din städning.

När man moppar golv tar man bort synlig smuts med en torr eller vattenfuktad mopp. Torrmoppning innebär att man samlar ihop och tar bort lös smuts. Avfläcka innebär att man tar bort synliga fläckar med en vattenfuktad mopp. Fuktmoppa är att rengöra golv med vattenfuktad mopp. Våtmoppa är att mopp golv med våt mopp. Eftertorkning krävs.

Det finns även metodbeskrivning för hur man städar trappor, rengör väggar, städar kontor, städar kök och matsal, putsar fönster, städar dusch och badrum. 

Ex. på hur det kan gå till på en förskola:

Innan du börjar:
Lås upp och larma av!!
Ta fram städvagnen

Dagligen:
Dammtorka
Dammsug och våttorka golven
Släng använda moppar i tvättkorgen
Skura toaletterna
Töm papperskorgarna
Torka av bord och bänkar
Plocka ur diskmaskinen

Veckovis:
Fyll på toalettpapper och tvål
Fyll på pappershanddukar
Vattna blommor

Månadsvis:
Putsa fönster
Rengör ugnen och spisen

Innan du åker:
Signera städprotokollet
Fyll på rengöringsmedel i flaskorna
Släng soporna i soprummet
Ta med tvättsäcken
Larma på och släck lyset

Arbetstider  

Är man professionell städare innebär det att man kan arbeta på olika arbetstider och inom olika miljöer. Det är arbetsgivaren (din chef) som avgör var du ska befinna dig. Du följer ditt städschema. Är du frånvarande av någon anledning måste du anmäla det till din chef.

Arbetskläder 

Arbetsgivaren bestämmer om vad för slags arbetskläder man behöver. Ofta är det långbyxor och t-shirt/ tröja. I vissa miljöer krävs det ibland skyddsskor och skyddande förkläde. Har man huvudbonad eller slöja skall den vara kort och innanför städförklädet eller tröjan av säkerhets och hygienskäl.

Privat telefon är förbjudet hos många arbetsgivare.

Att diskutera: 

Vad innebär det att äta sunt? Hur ofta bör du äta och dricka? Vad händer om du slarvar med mat och dryck? Hur mår du?

I arbetsmiljön ingår också den psykosociala miljön. Det handlar om din relation till din chef, dina arbetskamrater och även din kund.
Här ingår även stress, arbetstempo, arbetstider, arbetsinnehåll, arbetsorganisationen och ditt eget inflytande över ditt arbete.

Stress kommer från en inre känsla och hur du upplever situationen.

Man kan ha stress under en kortare period utan att det är farligt. Om man däremot känner sig stressad under en lång period eller väldigt ofta är det skadligt. Det är inte alltid man själv förstår att man är stressad. Det finns olika faktorer som gör att man kan bli stressad. De kallas för stressfaktorer, tex.  förändringar, omgivningens krav, förväntningar, rollkonflikter, känslighet.

Varningssignaler att vara vaksam på att något är fel: värk i kroppen, trötthet, svidande känsla i magen, huvudvärk, brist på energi samt irritation. Stress kan även påverka din situation negativt. Om man inte tar dessa signaler på allvar kan problemen förvärras och man bli sjuk.

Att diskutera: Hur reagerar du på stress? Hur hanterar du den?

Anatomi är läran om kroppens byggnad, dess form och utveckling. Skelettet är stommen i vår kropp. Skelett, leder och muskler samarbetar. Vi mår bra av att röra på oss. Musklerna och lederna hålls igång och skelettet blir starkare. Det är viktigt att man tänker på hur man belastar sin kropp.

Dynamisk belastning innebär att muskeln är växelvis spänd eller avslappnad. När du arbetar ska du försöka röra på dig för att få jämnvikt. Flytta på fötterna och rulla höfterna för att fördela arbetet jämt genom hela kroppen.  

Statisk belastning innebär att muskeln är spänd utan rörelse under en längre tid. Muskeln blir trött och man får mjölksyra.

En annan sak du kan göra för att du ska må bra är att ta mikropauser. Det tar bara några minuter men gör man det varje dag kan man märka stor skillnad.

En mikropaus gör man för att låta musklerna återhämta sig. När musklerna slappnar av ökar blodcirkulationen och våra leder smörjs upp. Man blir medveten om sin kropp.

Fysiologi handlar om hur mycket kroppen orkar. Alla människor är unika och har olika förutsättningar beroende på ålder, storlek, kön, handikapp, kost, kondition och sömn. 

Psykologi kommer från grekiskan och betyder läran om själen. Det handlar om människans beteende, tankar, känslor och samspel med andra människor. Hur du tänker har betydelse för hur du reagerar och hur din kropp påverkas.

Negativa tankar skapar irritation, olust, spänning och osäkerhet. Positiva tankar skapar självkänsla, glädje, styrka och engagemang. Om man känner sig trygg och trivs får man glada och positiva tankar. Känner man olust och oro kan man bli sur, spänd och irriterad. Man kan inte alltid vara glad men man kan försöka att skaffa nya goda vanor. Det behöver inte vara stora förändringar.

Nya goda vanor;

• Börja träna, långsamt och stegrande.

• Umgås med vänner och familj. Sov och ät ordentligt.

• Acceptera misstag. Alla gör fel ibland och då kan man välja att lära sig av sina misstag istället för att se det som ett misslyckande.

• Planera in dagar för vila, avkoppling, frisk luft och motion.

• Skratta mera!

• Bli medveten om vad som är bra och vad du behöver förändra i ditt liv.

• Prioritera och ta kontroll över ditt liv. Våga säga nej om det behövs.

Det är viktigt att ta hand om vår natur och den värld vi lever i.

Om du lär dig mer om hur allt du gör påverkar miljön bidrar du till en hållbar utveckling. Många företag har en miljöpolicy. I den kan det t ex vara bestämt att företaget endast ska använda miljömärkta produkter.

Miljöarbete innebär att skapa ett samhälle som håller för framtiden. Konsumtion ska ske med måtta och det som konsumeras ska kunna återanvändas eller återvinnas. Avfall måste tas om hand (källsorteras) och ska för den skull vara giftfritt och nedbrytbart.

Olika miljömärkning visar om en produkt är miljövänlig.

Även som privatperson kan man göra mycket för miljön. Några exempel är;

• Källsortera

• Köp kläder och möbler på second hand

• Duscha så snabbt som möjligt

• Välj miljömärkta produkter

• Diska inte eller borsta tänderna under rinnande vatten

• Släck lampor i rum du inte är i

• Åk så lite bil som möjligt

Att diskutera: Vad innebär det för dig att vara miljömedveten? Hur tänker du när handlar? Köper kläder, saker till hemmet?

En mopputrustning består av teleskopskaft, moppstativ och moppgarn. Ett teleskopskaft är ett ställbart skaft. De finns i olika storlekar.

Moppstativ är plattan som man fäster moppgarnet på. De finns i olika storlekar. Undersidan har ofta kardborrefästning som är viktigt att hålla ren för att moppgarnet ska fästa.

Moppgarn är det man fäster på moppstativet för att kunna städa. Moppgarn finns i många olika modeller och i olika material. De kan vara gjorda av mikrofiber, bomull, polyester, viskos eller polyamid.

De vanligaste moppgarnen är av blandmaterial som betyder att de är gjorda av olika material.

Det finns moppgarn för endast torr rengöring, för endast fuktig rengöring och moppgarn som går att använda både torra och fuktiga. Ibland använder man engångsmoppar. De används endast vid torrmoppning. Det finns engångsmoppar som är impregnerade med olja.

Städdukar

Det finns städdukar i många olika material. De har olika användningsområde och funktion. Många arbetsplatser använder olika färger på dukarna beroende på vilken yta man ska städa.

Exempel på städdukar;

•   Engångsdukar

•   Dammdukar (endast torr städning)

•   Alldukar

•   Mikrofiberdukar

•   Glasdukar (speglar och fönster)

•   Städskinn (torka torrt på glas, speglar, rostfritt)

Kem-tekniska produkter

Kallas även rengöringsmedel eller kem. De blandas ofta med vatten och kallas då brukslösning. Lösningen används för att rengöra, underhålla och skydda ytor.

Alla ytor kräver inte kemiska medel. Men oavsett om de används eller inte måste vattnet hålla en viss temperatur. Dessutom krävs att man behandlar ytan mekaniskt, tex. att man moppar och rengör under viss tid. När du rengör (med kem) kommer smutsen att lösas upp och fångas upp i torkduken. Genom att kombinera delarna; kem, temperatur, tid och mekanisk bearbetning kan du vid val av städmetod nå en effektiv rengöring med hänsyn till material, människa och miljö. 

Vatten fuktar ytan, löser upp och tar bort smutsen. Dessutom används vatten till att späda ut rengöringsmedel. Vatten har olika hårdhet. Vatten som innehåller mycket kalk är hårt och lämnar vita beläggningar. Kalkbeläggningar kan man få bort med ett starkt surt rengöringsmedel. Hårt vatten kräver dessutom att du använder större mängd rengöringsmedel. Detta påverkar miljön när rengöringsmedlen förs ut i avloppssystemen.

pH-begreppet                

pH är ett mått på surhetsgraden i en lösning. För att skilja olika typer av rengöringsmedel åt brukar de delas in utifrån pH-skalan. Skalan sträcker sig från PH 0 till PH 14, där 0 innebär att rengöringsmedlet är starkt surt och 14 innebär att medlet ä starkt alkaliskt (basiskt).

pH mellan 6 och 8 kallas neutrala medel. pH lägre än 6 är sura medel och pH högre än 8 kallas alkaliska medel. Välj alltid ett så skonsamt medel som möjligt. Värdet 7 är neutralt och det skonsammaste du kan välja.

För rengöring i en starkt smutsig miljö, tex. industrier, rekommenderas Grovrent och Industrirent. Båda är starkt alkaliska med pH högre än 10. Det sura rengöringsmedlet Sanitetsrent med pH-värdet runt 2, används för våtutrymmen, toaletter och sanitetsporslin.

Du kan aldrig jämföra ett surt medel med ett alkaliskt, de har helt skilda användningsområden. Dessutom är starkt alkaliska medel mer aggressiva hot huden jämfört med starkt sura. Produkter med pH värde över 10 och under 2 är direkt farlig för huden.

OBS! Blanda aldrig olika rengöringsmedel!
Du vet aldrig vad som händer. Risken finns att du kan skada både dig, miljön och materialet du rengör.

Indelning av kem          

Kem indelas i sura, neutrala och alkaliska medel.

Starkt sura rengöringsmedel löser kalk, rost och har viss bakteriehämmande effekt. Dessa medel kan skada fogar och rostfria ytor. Blöt därför ytorna först med vatten innan du använder medlen, skölj sedan av med vatten igen. Ex på medel är kalkbort (används endast t periodiskt underhåll).

Svagt sura rengöringsmedel tar bort beläggningar från golv och väggar i exempelvis duschrum. Ex på medel är sanitetsrent (används för att avlägsna kalkbeläggningar i sanitets- och duschutrymmen).

Neutrala medel används till alla vattentåliga ytor. Ex på medel är handdisk, flytande tvål (finns i tvålautomater) och Allrent (svagt alkaliskt medel används för lättare städning).

Medelstarka alkaliska medel används till normalsmutsade ytor. Ex är Allrent som används för att rengöra golv och målade ytor. Sanitetsrent används för rengöring av sanitetsgods för att avlägsna tvålrester och hudavlagringar.

Starka alkaliska medel verkar på ytor med fettfläckar och hård smuts och tar bort vax. Ex. är Grovrent (kan vara aggressivt och påverka golvpolish och målade ytor). Kräver eftersköljning). Industrirent är ett annat ex. på mycket starkt alkaliskt medel (används inom industri och verkstäder för golvrengöring). Kräver avsköljning. Polishborttagningsmedel är ytterligare ett med som kräver avsköljning.

Kem-tekniska medel indelas även efter funktion: Ytans struktur, behov av rengöring, underhåll eller ytskyddande behandling.

·   Allrent, grovrent, kalkrent och polishbort räknas till rengörande medel som löser och tar bort smuts.

·   Såpa och vax är kombinationsmedel som både rengör och underhåller ytan.

·   Polish, vax och olja är ytskyddande medel.

Dosering innebär att man tillsätter rengöringsmedel i vatten. Det ska vara bestämda delar i en brukslösning. Dosera alltid efter anvisningar! Använd doseringskapsyl, doseringspump eller automatiskt doseringssystem. Det blir inte renare med för mycket rengöringsmedel! Om du inte doserar efter anvisningar:

·   Blir ytan inte ren och golvet blir trögstädat

·   Tar den periodiska städningen längre tid och sliter på golvet

·   Kräver rengöringen fuktigare metoder

·   Skummar tvättvattnet och kemrester stannar kvar på ytan som blir kladdig, hal och flammig

·   blir dina redskap kladdiga

Omvandlingstabell      

 1 l (liter) = 10 dl (deciliter) =100 cl (centiliter) = 1000 ml (milliliter) 0,1 l = 1 dl = 10 cl = 100 ml

 Exempel: När doseringsanvisningarna säger 25 ml till 10 l vatten: För att veta hur du ska dosera per liter vatten delar du med 10.
25 ml till 10 =2,5 till 1
10          10

  Du ska alltså använda 2,5 ml rengöringsmedel till 1 l vatten exempel:
4 liter vatten x 2,5 ml = 10 ml rengöringsmedel
4 liter vatten x 2,5 ml =12,5 ml rengöringsmedel

  Procent
  1 % = 0.01  5 % = 0,05 %  10 % = 0,1  20 % = 0,2

  Exempel:
  1 % kem till 10 l vatten = 0,01 x 10 = 0,1 l = 1 dl

  Om du inte har tillgång till doseringshjälpmedel:
  1 krm = 1 ml  1 tsk = 5 ml 1 msk = 15 ml    1 dl = 100 ml

Varje rengöringsmedel har en förpackningsetikett.

Den innehåller: medlets namn, användningsområde, datummärkning och sammansättning. Även bruksanvisning, dosering, pH-värde och mängd innehåll finns med. Läs denna alltid noga innan du använder produkten!

 Etiketten innehåller även miljöinformation, tex. Om medlet är biologiskt nedbrytbart och om förpackningen kan återvinnas.

 Alla farliga kemiska produkter ska vara märkta med sk. faropiktogram (RÖDA VARNINGSRUTOR) samt risk- och skyddsinformation.

Skadlig                               Hälsofarlig                           Frätande                             Giftig

Skadlig                                                             Miljöfarlig

Oxiderande                                   Brandfarlig                    Gas under tryck                     Explosiv

OBS! Undvik att hantera medel som är märkta hälsofarlig/ Hälsoskadlig! Rök, dimma och luftföroreningar kan uppstå (Aerosolbildning). Använd alltid inandningsskydd!

Säkerhet
Om någon sväljer ett giftigt ämne eller andas in giftig gas eller får ett giftigt ämne på huden: RING SNABBT 112! (meddela vad för slags ämne det rör sig om!)

Om man arbetar med olja är det viktigt att komma ihåg att alla oljor är mer eller mindre självantändliga. Man ska lägga allt städmaterial som dukar, trasor och rondeller i vatten eller i slutna metallkärl.

Det kan självantända på så kort tid som 15 minuter.

För att förebygga att en olycka händer måste du prata med din chef om du råkar falla eller halka utan att skada dig. Var uppmärksam på risker som kan orsaka tillbud. Det kan även handla om trasiga maskiner eller fel på utrustningen. En Tillbudsrapport skrivs tillsammans med din chef.

Om du skadar dig eller blir sjuk måste du genast anmäla det till din chef. Det gäller både kroppsskada och psykisk sjukdom orsakad av din arbetsmiljö. En skadeanmälan fyller du i tillsammans med din chef i samråd med skyddsombudet på din arbetsplats. Chefen rapporterar sedan skadan till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

Ett säkerhetsdatablad ska bifogas med alla kemiska medel. Det  är tillverkaren av medlet som ansvarar för detta. Du ska noga läsa igenom bladet innan du använder medlet för att skydda dig själv, materialet och miljön. Bladet innehåller viktig information om bland annat:

1. Är produkten frätande, irriterande eller miljöfarlig?

2. Vad gör jag om olyckan är framme? Ska jag spola vatten, se till att dricka vatten, framkalla kräkning eller uppsöka läkare?

3. Vilken skyddsutrustning ska användas och hur man förebygger faror.

Om någon behöver söka läkarvård ska säkerhetsdatabladet ALLTID tas med!

Det finns också många skyltar som är bra att känna till. De har olika färg beroende på vilken betydelse och användning de har.

Gröna skyltar 

betyder nödutrymning, nödutgång och första hjälpen. De informerar om dörrar, utgångar, vägar, utrustning och lokaler.

Röda skyltar

Betydelse: förbud, larm vid fara, Brandbekämpningsutrustning

Information: Farligt beteende, stopp, stäng, nödstopp, utrym, utmärkning, placering

Gula skyltar

Betydelse: Varning

Information: Se upp, vidta åtgärd, kontrollera

Blå skyltar

Betydelse: Påbud

Information: Krav på åtgärd eller beteende, använd personlig utrustning

Städmaskiner underlättar ditt arbete. Det finns olika fabrikat så det är viktigt att du lär dig ”din” maskin. Efter användningen av maskinen är det viktigt att du rengör den och alla dess delar.

Säkerhet 

Följ de skyddsföreskrifter som finns! Starta aldrig en maskin om du inte är säker på hur den fungerar. Var nog med att undersöka elsäkerheten. Om sladdar, stickproppar, gamla strömbrytare och vägguttag är trasiga eller felaktiga kan det innebära fara för dig.

Den mesta tiden av den regelmässiga städningen lägger vi på golven. Det handlar främst om att få dem lättstädade och hålla längre. Mer än 80 % av all smuts kommer in genom entrén.

Man delar in entrén i olika smutszoner:

Ute – Skrapgaller avlägsnar snö, slask, sand och annan grov smuts från dina skor.
Mellan – Gummiskrapmatta tar upp fukt och samlar upp finare smuts.
Inne – Torkmatta tar upp de sista resterna av smuts från husets utsida.

Det finns tre regler för alla golv:
1. Förebygg nedsmutsning
2. Städa med så torra städmetoder som möjligt
3. Underhåll golvet.

Skötsel

Det finns inga underhållsfria golv. Varje golvmaterial har sina egenskaper och olika behov av skydd och underhåll. Golvleverantören är skyldig att lämna skötselråd och det är viktigt för dig som ska städa att du följer dem. Skötselråden kan bestå av uppgifter om golvets uppbyggnad, känslighet, städmetoder samt fakta om skyddsbehandling, periodiskt underhåll och renovering.

Du behöver veta skillnaden på hårda, halvhårda och mjuka golv och hur du sköter och underhåller dem. Bland de hårda golven märks natursten, konstbetong- och kemiska golv. De halvhårda domineras av linoleum, plast, gummi, träbetong och laminat.
De mjuka golven är i huvudsak heltäckningsmattor, lösa mattor och entrémattor.

Validering

Härmed intygas att xxxxxxxxx xxxxx har genomgått kurs gällande grundläggande kunskaper i sanitetsstädning och fått kännedom om vad lokalvård är.

Gislaved 2023-08-23                                   xxxxx xxxxx
Ort och datum                                              Namnteckning