Samhällskunskap

Förberedelser:

- Skriv ut materialet på respektive hemspråk (arabiska, tigrinja, persiska/dari, mandarin) från dessa länkar:

Sverige – en demokrati och rättsstat | Informationsverige.se 

Det svenska valsystemet | Informationsverige.se 

Identitet och kultur | Informationsverige.se 

(Deltagarna vill gärna ha materialet på svenska också för att öva språket).

• Stöd till personal finns här: 

Metodstöd: Sverige en demokrati och rättsstat | Informationsverige.se Metodstöd: Identitet, kultur och integration | Informationsverige.se 

• Skapa skyltar till deltagarna med svaren "Ja" respektive "Nej" inför övning. 

• Ta med två block med Post It-lappar (olika färg). 

• Inför avsnittet "Samtala med någon som bott i Sverige en tid" kan det vara en idé att prata med exempelvis Abdulqadir. Har han lust att berätta lite?

• Skriv ut hemuppgift (finns längst ned på sidan)

Övning/Samtala:

Dela ut en JA-skylt och en NEJ-skylt till varje deltagare. Ställ sedan följande frågor till deltagarna och diskutera svaren (fyll gärna på med egna frågor):

• Tycker ni att man kan ha demokrati i ett klassrum eller studiesal, som detta rum? Svara ja eller nej.

Exempel på hur deltagare kan påverka i klassrum:

• Att deltagarna kan komma med synpunkter, önskemål eller frågor

• Att ni kan bestämma vissa saker eller regler tillsammans

• Att deltagarna och kommunikatören visar respekt och hänsyn till varandra som jämlika människor

• Känner ni att ni kan säga alla era åsikter här på samhällsorienteringen?

Utgå från deltagarnas eventuella svar och förklara att man har stor frihet att säga sin åsikt i Sverige. Men man kan inte sprida precis vad som helst. Man kan bli straffad om det man sprider kränker en annan folkgrupp, är ett hot för säkerheten i Sverige eller uppmanar någon annan att göra något brottsligt.

• Val vart fjärde år

• Politiska partier

• Olika val

  • • Val till kommunfullmäktige

    • Val till regionfullmäktige

    •  Val till riksdagen

    • Val till Europaparlamentet

Diskutera:

Vilka är de olika politiska partierna? 

Vem får rösta i de olika valen?

•  Riksdagsvalet om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år. Du måste också ha varit folkbokförd i Sverige någon gång.

• Kommunval och regionval om du är 18 år och har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år. Du behöver alltså inte vara svensk medborgare för att rösta i kommunval och regionval. Om du är medborgare i något annat EU-land, Island eller Norge behöver du inte ha varit folkbokförd i tre år för att få rösta i kommunval och regionval.

•  Europaparlamentet om du har fyllt 18 år och är medborgare i ett EU-land och är folkbokförd i Sverige.

• Se powerpointen ”Vad är en lag?” för att gå igenom skillnaden mellan en norm, en regel och en lag. 

• Utifrån påståendena i powerpointen ”Norm, regel eller lag?”, diskutera under vilken kategori de olika påståendena hamnar under.

• Avsluta med frågorna som finns i powerpointen ”Diskussionsfrågor om "Lag och regel”

Diskutera utifrån det utlämnade materialet ( Sverige – en demokrati och rättsstat | Informationsverige.se ) .  Exempel på frågor kan vara :

• Frågor som deltagarna har om Sverige

•  Sådant som deltagarna upplever är svårt eller otydligt

• Grundlagarna

• Varför lagarna om till exempel yttrandefrihet behövs för att skydda människors rättigheter och demokratin

Ställ öppna frågor under din genomgång. Till exempel:

• Vad tänker ni om…?

• Varför tror ni att…?

• Kan ni jämföra…?

• Vilka fördelar respektive nackdelar ser ni med…?

Förslag på reflekterande frågor under din genomgång:

• Om det finns mycket korruption i ett samhälle är lagen inte lika för alla. Har du erfarenhet av korrupta politiker eller myndigheter?

• Det finns myndigheter i Sverige ska kontrollera att till exempel socialtjänsten, Försäkringskassan och polisen följer lagarna. Är det bra, tycker du? Varför? Varför inte?

• Politiker i Sverige får inte kontrollera vad personer säger i medier som TV, radio och tidningar. Känner du till länder där politiker kan styra vad media får säga?

• Varför finns en grundlag om yttrandefrihet? Vad är det viktigt att vi får prata om? Vilka är det viktigt att vi får kritisera?

• Enligt svensk lag kan du ha rätt till en tolk om du behöver prata med en myndighet och inte förstår svenska. Vad kan hända om du inte förstår all information från myndigheter? Varför kan det viktigt att använda en professionell tolk i stället för en släkting eller vän som tolk vid kontakt med myndigheter?

Skriv citatet nedan på tavlan eller visa det på skärm. Säg att det är ett riktigt citat från en SFI-elev som heter Ariana och som har bott i Sverige i snart två år.

”I mitt land tänker många att det inte är bra med olika identiteter och kulturer och det har jag alltid trott. Men nu tänker jag att människor kan ha flera identiteter och dubbla kulturer. Det betyder mycket för mig att tänka så.”

Låt deltagarna först reflektera själva i några minuter. Diskutera sedan utifrån följande frågor:

• Vad kan det betyda att ha flera identiteter?

• Vad kan det betyda att ha dubbla (eller fler) kulturer?

Gör två kolumner på tavlan och skriv:

"Traditioner och vanor som jag har med mig och vill behålla" 

"Traditioner och vanor som jag har mött här och gillar eller vill pröva"

• Dela ut post-it-lappar i två olika färger och låt deltagarna fundera. Det räcker med några minuter, det här första momentet handlar bara om att deltagarna ska komma i gång och tänka. Därefter ska varje deltagare skriva sina svar på post-it-lappar i två olika färger, och sedan gå fram och sätta dem i respektive kolumn på tavlan. Hjälp till om någon behöver hjälp att skriva.

Läs sedan upp lapparna och diskutera dem tillsammans i helgrupp. Ställ frågor som:

• Finns det några hinder för att behålla den här vanan eller traditionen? Om ja, vilka?

• Finns det möjligheter att dela med sig av den här vanan eller traditionen till andra här i Sverige?

• Vilka möjligheter har du att ta in någon ny vana eller tradition i ditt liv? Ge gärna exempel.

• Har du redan nu fått någon ny vana eller tradition i ditt liv? Ge gärna exempel.

En uppföljande diskussion kan handla om hur man kan kombinera sina tidigare vanor/traditioner med de nya för att kunna integreras i samhället.

Samtala med någon som bott i Sverige en tid

Låt den inbjudna personen berätta om vilka frågor och svårigheter som hen hade i början. Personen kan också berätta hur hen tänkte och agerade den första tiden, till exempel om hen hade några särskilda strategier. Personen kan också berätta om sin nuvarande situation och svara på deltagarnas frågor, gärna med stöd av bilder.

Ta en paus under presentationen eller ge deltagarna några minuter efter presentationen för att tänka ut frågor som uppstått under tiden de har lyssnat, och låt deltagarna ställa dem.

För att den inbjudna personen ska kunna förbereda sig på frågor som kan komma kan du i förväg skicka svaren på nedanstående frågor från introduktionspasset ”Första tiden i Sverige”:

• Vad var fint och bra med att komma till Sverige?

• Vad var svårt när du kom till Sverige?

• Vad ville du veta om Sverige när du kom till Sverige?

• Vilka frågor har du om Sverige idag?

I Sverige finns myndigheter, regioner och kommuner. De har olika uppgifter och ansvarsområden.

Myndigheter

Det finns flera hundra statliga myndigheter i Sverige. De ska se till att de lagar som riksdag och regering beslutat om genomförs.

Regioner

Det finns 21 regioner i Sverige. I varje region arbetar politiker som valts av de som bor i regionen. Regionerna har ansvar för till exempel sjukvård och kollektivtrafik. Sverige är uppdelat i 21 län. I varje län finns en myndighet som heter länsstyrelsen.

Kommuner

I Sverige finns 290 kommuner. Kommunen ansvarar för områdets samhällsservice, så som till exempel skola, barnomsorg och äldreomsorg. Invånarna i en kommun väljer vilka som ska representera dem i kommunval.

Berätta gärna för deltagarna att:

Svenska myndigheter ska svara på frågor och ge hjälp och service. De är skyldiga att göra det enligt lagen. Om du till exempel har problem med skulder och räkningar har alla kommuner något som heter ”Budget- och skuldrådgivning”. Du kan kontakta dem för att få råd och stöd. Det är gratis och de har tystnadsplikt. Ett annat exempel är socialtjänsten i din kommun. Socialtjänsten kan hjälpa personer eller familjer på olika sätt. Det är alltid gratis. Om en myndighet inte kan hjälpa dig ska de ge dig information om vilken annan myndighet du kan kontakta med din fråga.

Övning:

Börja med att skriva upp ”STATEN OCH MYNDIGHETERNA” på tavlan. Fråga deltagarna vad de tänker när de läser eller hör orden. Gör en Brainstorm genom att anteckna nyckelord och fraser från deltagarnas svar på tavlan. Skriv upp alla svar på tavlan.

Diskutera utifrån nedanstående frågor:

• Litar människor på staten och myndigheterna i det land eller de länder där du har bott tidigare?

• Hur får du hjälp ekonomiskt om du blir sjuk, arbetslös eller gammal i det land eller de länder du bott i tidigare?

• Litar människor på staten och myndigheterna i Sverige? Är det olika för olika personer?

• Vad är ditt intryck av myndigheter i Sverige?

Övning:

• (Använd "plupparna" i olika färger här)

• Visa materialet ”Mötet med Sveriges myndigheter” och nämn vilka myndigheter som finns i bilden. Men berätta inte för mycket om myndigheterna i det här läget. Deltagarna kommer själva få ta reda på mer om myndigheterna i en övning senare.

• Deltagarna ska nu markera de myndigheter som de har kommit i kontakt med i respektive fas. Be deltagarna sätta pluppar vid de myndigheter som de hittills har mött i Sverige.

• Notera hur gruppen markerar och sammanfatta vilka myndigheter som flest deltagare har mött. Uppmärksamma om det är en eller flera myndigheter som få eller ingen har träffat. Här kan du också berätta kort vad var och en av myndigheterna gör. Se beskrivningar i materialet ”Vad gör olika myndigheter?”. Eller så använder du dig av materialet om du får frågor.

• I nästa steg ska deltagarna markera/pluppa igen. Ge deltagarna pluppar i en annan färg och be dem markera de myndigheter de vill veta mer om. Det kan vara myndigheter som de redan har mött och vill veta mer om, eller myndigheter som de inte har någon erfarenhet av alls.

• Samla in materialet och sammanfatta i helgrupp vilka myndigheter som deltagarna vill veta mer om.

Vid alla kontakter med myndigheter, kommun och sjukvård kan du ha rätt till tolk om du inte talar eller förstår svenska. Du har rätt att be om tolk om du behöver det för att till exempel förstå ditt ärende hos myndigheten eller för att kunna göra dig förstådd. Du måste tala om att du behöver tolk när du bokar tid för ditt besök. Det är vanligt att myndigheten bokar tolk om du behöver det. Fråga myndigheten om du är osäker.

Om du får information som du inte förstår från myndigheter är det viktigt att du kontaktar dem.

Diskutera:

• Hur är det att använda en tolk i ett nytt land?

• Är det lätt eller svårt att boka tolk?

• Hur känns det att behöva hjälp av en tolk? Bra/inte bra? Varför?

Sverige har inte varit i krig på mer än 200 år. Det betyder inte att det aldrig kommer bli krig här igen. Det finns även andra kriser som kan drabba ett land.

Vad skulle du göra om det inte kom vatten i kranen och om maten tog slut i affärerna? Eller om elen slutade fungera? Är du förberedd för en sådan situation? Fundera på vad du behöver göra för att klara dig ensam i din bostad utan el och vatten några dagar. Har du det du behöver eller behöver du köpa något?

När det blir kris och oroligt i samhället sprids mycket information. Men all information är inte sann. Det finns människor som vill sprida falsk information. Fundera på vem som är avsändare av informationen och om du kan lita på avsändaren. Säkra nyhetskällor är till exempel de stora dagstidningarna, Sveriges Radio, Sveriges Television och webbplatsen Krisinformation.se 

Filmer och material om brandskydd (msb.se) (finns på flera olika språk).

Diskutera:

Saker som är viktiga att ha hemma om det är en brand eller ett strömavbrott och vid kris. Skriv upp det som deltagarna nämner på tavlan.

Dela ut broschyren "Om kriget eller krisen kommer" på hemspråk. Är det något i de listorna som missats av deltagarna i diskussionen?

Mänskliga rättigheter grundar sig på idén om att alla människor har universella rättigheter som är lika för alla, oavsett kön, sexuell läggning, kultur, etnicitet eller andra saker som kan göra att man skiljer sig från andra människor.

Gå in på länken och se filmen "De mänskliga rättigheterna på två minuter" och diskutera kring frågorna:

• Kan ni ge några exempel på mänskliga rättigheter?
  (Utifrån listan med de mänskliga rättigheterna, diskutera vidare):

•  Kan ni ge exempel på mänskliga rättigheter från listan som respekteras eller kränks i det land eller de länder där ni har bott tidigare?

•   Tror ni att de olika rättigheterna respekteras eller kränks i Sverige?

Se filmen som finns på länken nedan:

Vad är mänskliga rättigheter? - Forum för levande historia 

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Vi människor fungerar alla på olika sätt. Samhället är många gånger utformat som om vi alla fungerade likadant, vilket kan göra att en del människor inte har samma möjligheter och blir exkluderade i vissa sammanhang.

En funktionsnedsättning är en nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmågan. Det kan vara att du har svårt att:

• Se

• Höra

• Förstå information

• Prata eller uttrycka dig

• Röra dig

• Tåla vissa ämnen
  
  

Samtala:

• Kan du ge exempel på funktionsnedsättningar som syns och funktionsnedsättningar som inte syns?

Våld i nära relationer

Många människor utsätts någon gång för våld av en person de har en nära relation till. I hela världen och även i Sverige är det vanligare att män utsätter kvinnor för våld. Våld kan vara många olika saker, t.ex. att bli slagen, bli kallad fula ord eller att bli tvingad till sex mot sin vilja. Att bli illa behandlad av någon närstående kallas för våld i nära relationer. Det kan exempelvis vara att en person blir utsatt för våld av sin man, fru, sambo, partner, förälder eller en annan släkting. Det är ofta en blandning av psykiskt, sexuellt och fysiskt våld.

Samtala:

• Kan du ge exempel på psykiskt våld?

• Vad kan du göra om du misstänker att någon i  din närhet utsätts för någon form av våld?

Det kan finnas många anledningar till varför det kan vara svårt att lämna en relation där man utsätts för våld. Det kan också vara svårt att berätta för någon om sin situation eller be om hjälp. Misshandel, hot och sexuella övergrepp är olagligt även om det sker mellan personer som lever i en nära relation. Alla som har blivit utsatta för någon form av våld har rätt till stöd och hjälp från kommunen. 

Det är en mänsklig rättighet att själv välja vilken religion eller tro du vill ha. Det innebär också att du har rätt att välja att inte ha någon religion alls. Religionsfrihet innebär bl.a. att:

• Alla i Sverige har rätt att utöva sin religion.

• Den som inte vill berätta om sin religion behöver inte göra det.

• Barn måste inte välja samma religion som sin familj.

• Alla har rätt att byta religion när de vill.

• Alla har rätt att bli accepterade för sitt val av religion eller för sitt val att inte ha en religion.

Samtala:

• Känner du igen de här rättigheterna från det land eller de länder du bott i tidigare?

•  Vilka rättigheter finns där?

• Vilka rättigheter saknas?

• Vad kan du göra för att religionsfriheten ska respekteras i Sverige?

Samtala:

• Vad vet du om FN:s konvention om barnets rättigheter?

• Hur skiljer sig synen på barns rättigheter i Sverige jämfört med det land eller de länder där du bott tidigare?

• Var kan du få stöd och hjälp med frågor som handlar om föräldraskap?

Gå in på sidan ”Barns rättigheter och barnkonventionen” på Informationsverige.se och visa grundprinciperna i barnkonventionen, artikel 2, 3, 6 och 12, på deltagarnas språk om det finns. Fråga sedan deltagarna:

• Vad betyder det att barnen har egna rättigheter?

• Varför tror du att barn har egna rättigheter?

• Hur kan man veta vad som är bäst för barn?

Exempel att diskutera:

• Många har olika förväntningar på pojkar och flickor. Det kan göra att föräldrar behandlar pojkar och flickor olika ända sedan födseln.

• Att barn har särskilda rättigheter betyder inte att barnen bestämmer allt. Rättigheterna finns för att skydda barnen. Ansvaret för de egna barnen ligger hos föräldrarna, till exempel att lyssna på barnet och ta hänsyn till barnets vilja.

•  Föräldrarnas roll och rättigheter beskrivs också i barnkonventionen.

• Föräldrar har till exempel rätt till hjälp från samhället om de behöver det.

•  Företrädare för alla de stora religionerna har skrivit under barnkonventionen.

Exempel på frågor att diskutera vidare:

• Har du upptäckt några skillnader i synen på barn och dessa situationer i Sverige jämfört med länder där du bott tidigare?

• Alla barn ska ha samma möjligheter och rättigheter. Det betyder att inget barn ska behandlas olika på grund av vilket kön de har eller vem de blir kära i. Vad tänker du om det?

•  Sverige var första landet i världen med att förbjuda alla former av barnaga. Barnkonventionen förbjuder även allt våld och hot mot barn. Hur var normerna kring barnaga där du bodde tidigare?

• Vilken kontakt bör föräldrar ha med kompisars föräldrar? Kan det vara bra att prata ihop sig om regler och förhållningssätt med andra föräldrar? Om vad i så fall?

Skriv på tavlan: Artikel 31 i barnkonventionen: ”Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.”

Ställ följande frågor, och samtala i helgrupp:

• Hur såg lek ut när du var barn?

• Hur leker barn idag?

• Vad innebär vila och fritid för ett barn?

• Vad kan föräldrar och barn göra för att ha roligt ihop?

Låt deltagarna komma på olika aktiviteter som barn kan göra själva och som familjer kan göra tillsammans på fritiden i er kommun och i ert närområde. Be dem komma på platser, utflykter och aktiviteter, till exempel parker, lekplatser, museer, lära sig musik, gå på konsert, sagostund på bibliotek, simhall, caféer, bio, sporter med mera.

Skriv upp dem på tavlan.

Sök tillsammans på internet vad som finns i kommun och närområdet samt vilka intresse- och idrottsföreningar. Undersök även var närmaste Fritidsbanken finns. På Fritidsbanken kan du kan låna sport- och fritidsutrustning gratis i 14 dagar.

Socialtjänsten finns i alla kommuner i Sverige och arbetar med att erbjuda olika typer av hjälp och stöd till personer, till exempel föräldrar och barn. Där arbetar socionomer med särskild kunskap om barns behov. De ska se till att alla barn får en trygg uppväxt.

Gör en Brainstorm i helgrupp kring frågan:

• Vad kan socialtjänsten hjälpa till med?

Fyll på samtalet med följande information:

• Socialtjänsten erbjuder bland annat samtal och föräldrakurser.

• Socialtjänsten kan ge ekonomisk hjälp till personer som inte kan försörja sig själv eller sin familj.

• Socialtjänsten kan ge stöd till personer med funktionsnedsättning.

• Socialtjänsten kan hjälpa personer med psykisk ohälsa eller missbruk.

• Vuxna och barn har rätt att söka stöd och skydd vid hot eller våld i familjen.

• Socialtjänsten kan omhänderta barn om barnet riskerar att fara illa. Det är ovanligt och handlar oftast om en begränsad period.

• Socialtjänstlagen styr socialtjänstens övergripande verksamhet. Många olika lagar styr olika insatser. Några exempel: LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LVU – lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (en lag som ska skydda barn och unga från att fara illa).

Fortsätt genom att gå igenom information från sidan ”Vad gör socialtjänsten?” på Informationsverige.se. Du kan till exempel prata om:

• Socialtjänsten kan hjälpa på många olika sätt. Det vanliga är att man kommer överens om vilket stöd som passar bäst.

• Om man tror att man behöver stöd eller skydd går det bra att själv kontakta socialtjänsten och berätta om sin situation. Både barn och föräldrar kan kontakta socialtjänsten för att få hjälp och stöd.

• Alla som misstänker att ett barn kanske far illa kan anmäla det till socialtjänsten. En anmälan betyder inte att man anmäler till exempel en förälder, utan att man anmäler sin oro för barnet. Om personalen i förskolan, skolan eller vården misstänker att ett barn far illa, måste de enligt lag anmäla det till socialtjänsten.

• Om det inte fungerar att bo hemma, kan barnet behöva bo någon annanstans en tid. Barnet kan till exempel få bo i en annan familj (familjehem) eller på ett hem för vård eller boende (HVB). I en sådan situation har föräldrar rätt att få stöd från socialtjänsten. Man kan till exempel få hjälp att utvecklas i sitt föräldraskap. Målet är alltid att det ska bli så bra som möjligt för barnet.

Förberedelser:

• Skriv ut information på respektive hemspråk från denna länk:
  Att åldras i Sverige | Informationsverige.se 

• Metodstöd finns här:
  Metodstöd: Att åldras i Sverige | Informationsverige.se 

•  Förbered post-it-lappar i 3 olika färger.

• Hemuppgift- Utvärdering

Diskutera:

• Vad är vanligast i det land eller de länder du bott i tidigare, att äldre som behöver hjälp tas om hand av sina barn eller att de bor på äldreboende?

• Vad tror du är vanligast i Sverige?

• Vem tycker du ska ha ansvar för att ta hand om de äldre som behöver hjälp och stöd i vardagen?

• Hur skulle det kännas för dig att hälsa på din eller dina föräldrar på ett äldreboende?

En hälsosam livsstil påverkar hela din ålderdom, som nyttigare kost och träning för kropp och hjärna. Många äldre känner sig ensamma pga. förlust av partner eller vänner. När man slutat jobba och inte längre träffar sina arbetskamrater kan man också känna sig ensam (I Sverige kallar man det att man går i pension). Ångest och depression är vanligt bland äldre pga. ensamhet. Särskilt kvinnor är utsatta för våld. Alla som utsätts för våld har rätt till hjälp och stöd.

Övning

Förbered så att det finns post-it-lappar i tre olika färger och pennor till deltagarna.

Rita tre kolumner på tavlan och skriv följande tre rubriker till kolumnerna:

•  Vad händer med kroppen när du blir äldre?

• Hur kan din psykiska hälsa påverkas av att du blir äldre?

• Hur kan ditt sociala liv förändras när du blir äldre?

Dela ut post-it-lappar i tre olika färger, till exempel gul, orange och grön.

Låt deltagarna diskutera de tre frågorna och skriva ner på post-it-lappar de olika saker som gruppen pratar om. Välj en färg för varje kolumn. Skriv till exempel de fysiska förändringarna på gula post-it-lappar, de psykiska förändringarna på orange lappar och de sociala förändringarna på gröna lappar. 

Låt de sedan gå fram och sätta upp sina lappar i respektive kolumn på tavlan.

Gå sedan igenom lapparna tillsammans för att få en samlad bild av de olika förändringar som kommer med åldern. 

Diskutera:

• När du blir äldre sker olika förändringar i livet. Men du kan påverka dem.

• Vad kan vi göra för att hålla oss friska och pigga även senare i livet?

Pension är pengar du får när du blir äldre och slutar arbeta. Pensionssystem kan fungera väldigt olika i olika länder.

Pensionens olika delar:

• Allmän pension- från staten

• Tjänstepension- från arbetsgivare

• Pensionssparande- eget sparande 

Alla som arbetar och bor i Sverige har rätt till allmän pension men hur mycket du får i pension är olika. Det beror bland annat på hur hög lön du har när du arbetar och hur många år du arbetar. För varje år du arbetar får du högre pension. Pensionens storlek beror också på om du har en arbetsgivare som betalar in till en tjänstepension och om du pensionssparar själv.

Kvinnor har generellt lägre pensioner än män. Det beror på flera saker. Lönerna är ofta lägre i de yrken där fler kvinnor arbetar, det är fler kvinnor som arbetar deltid och kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten. Kvinnor är också de som oftast tar hand om barnen och anhöriga när de är sjuka.

Du som inte har bott så länge i Sverige kommer att få en lägre pension eller ingen pension alls. Då kan du söka extra ekonomiskt stöd, till exempel bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd hos Pensionsmyndigheten.

Informera om "Orange kuvertet".

Börja med att fråga gruppen om de vill diskutera ämnet i grupp eller om de vill att personal informerar (detta då det kan vara jobbigt).

Fånga upp deltagarnas förkunskaper, exempel på frågor kan vara: 

• Jag tycker det är lätt att prata om döden

•  Jag vet var jag kan få hjälp om någon jag känner dör i Sverige

• Jag har sett begravningsbyråer i Sverige

• Jag har varit på begravningsplatser i Sverige

• Jag har många frågor om ämnet

De flesta som dör i Sverige gör det på ett sjukhus eller på ett vårdhem. Om någon dör hemma måste en läkare komma och konstatera att personen är död. Antingen kontaktar du senaste vårdplatsen eller så kan du ringa larmnumret 112 och berätta vad som har hänt. Ibland måste kroppen undersökas av en läkare för att utreda dödsorsaken. Då transporteras kroppen till ett sjukhus.

Det finns alltid tid att få ta farväl av den som har dött. På sjukhus och vårdhem finns ofta särskilda rum för att närstående ska kunna se kroppen och ta farväl av den som har dött. Det är ofta dämpad belysning i rummet. Det brukar också finnas ett tänt stearinljus och kanske blommor i en vas. Du kanske har andra önskemål. Vården försöker alltid se till så att du och dina närstående kan ta farväl på det sätt ni önskar.

Diskutera:

(OBS! Hoppa över denna diskussion om deltagarna inte är bekväma med att diskutera i grupp).

• Hur ser människor i olika länder på döden?

• Vilket stöd får anhöriga oftast av vänner och grannar vid ett dödsfall i det land eller de länder där du har bott tidigare?

• Vilket stöd får anhöriga oftast av staten och myndigheter vid ett dödsfall i det land eller de länder där du har bott tidigare?

Diskutera:

(OBS! Hoppa över om inte deltagarna känner sig bekväma med att diskutera i grupp).

• Vad finns det för likheter mellan begravningsceremonier där du har bott tidigare och ceremonier i Sverige?

• Vad finns det för skillnader mellan begravningsceremonier där du har bott tidigare och ceremonier i Sverige?

• Vad betyder det att Sverige är en demokrati?

• Vilka politiska partier i Sverige känner du till?

• Vilka är kraven för att du ska få rösta i riksdagsvalet?

• Hur skiljer sig ditt lands traditioner mot Sveriges traditioner?

• I Sverige har vi myndigheter, nämn några?

• Nämn något tillfälle som du behöver en tolk.

• Vad menas med att vara källkritisk?

• Om du blir vittne till en våldshandling, ingriper du då?

• Vet du vilket telefonnummer det är till SOS?

• Är du rädd för att Sverige ska hamna i krig, varför i så fall?

• Vad betyder allemansrätten för dig?

• Känner du dig jämställd med andra av ditt kön, din ålder, din kultur?

• Vilken religion är det i ditt hemland? Vad saknar du med den i Sverige?

• Hur skiljer sig synen på ett barns rättigheter i Sverige jämfört med ditt hemland?

• Hur ser en familj ut i ditt hemland jämfört med familjen i Sverige?

• Tillhörde du någon förening i ditt hemland? Vill du berätta?

• Har ni något liknande socialtjänsten i ditt hemland?

• Vet du vad socialtjänsten gör?

• Har ni någon äldreomsorg i ditt hemland?

• Hur känner du för att bo på ett äldreboende när du blir gammal?

• Hur ser du på träning för att din kropp ska orka och bli starkare?

• Har du några sociala kontakter/ vänner ibland svenskarna? Eller umgås du enbart med människor från ditt hemland?

• Har ni något pensionssystem i ditt hemland? Kan du berätta i så fall?

• Berätta om hur en begravningsceremoni går till i ditt hemland?