Barnomsorg

Vilka arbetar i förskolan?
Alla förskolor ska ha en förskolechef. Han/ hon är i regel utbildad förskollärare eller har annan pedagogisk högskoleutbildning. Förskolechefen har personalansvar och det övergripande pedagogiska ansvaret för förskolan. Han/ hon har också oftast ansvaret för förskolans arbetsmiljö och ekonomi.
I förskolan arbetar framför allt två typer av pedagoger: barnskötare och förskollärare. De har ungefär samma arbetsuppgifter, men förskollärarna har ett större ansvar för att dokumentera (skriva eller fotografera något för att spara det) och följa upp barnens lärande och utveckling. Förskollärarna ansvarar också för att läroplanen följs. Det här är svåra arbetsuppgifter som kräver att man har god förmåga att tolka det som står i läroplanen, men också stora kunskaper om barns lärande och utveckling. För att bli förskollärare krävs därför flera års universitetsstudier på Förskollärarprogrammet. För barnskötare räcker det däremot att ha gymnasieutbildning med särskild inriktning mot barnomsorg (Barn- och fritidsprogrammet). På en sådan utbildning får man lära sig grunderna i barns lärande och utveckling, vad det innebär att vara pedagog och hur man följer läroplanens riktlinjer. Den som har utbildning från ett annat land kan ansöka om att få den godkänd i Sverige (validerad).

Eftertraktade egenskaper hos dig som barnskötare:

·   Stresstålig och flexibel: Som barnskötare har du tillsammans med förskolläraren ofta ansvar för 20 eller fler barn. Det viktigt att har lätt för att behålla ditt lugn för att på bästa sätt lösa situationer som uppstår och då bidra till en lugn och trygg miljö.

·   Empati: Förmågan att förstå och möta barnens känslor och behov är avgörande. Du bör vara känslig för deras känslomässiga välbefinnande.

·   Tålamod: Arbetet med barn kan vara utmanande, så tålamod är en viktig egenskap. Du behöver kunna hantera situationer med lugn och ro.

·   Samarbetsförmåga: Du kommer att samarbeta med andra barnskötare och pedagoger, så förmågan att arbeta i ett team är värdefull.

·   Kreativitet: Att kunna skapa lekfulla och lärorika aktiviteter kräver en viss kreativitet. Det är viktigt att kunna tänka utanför boxen för att engagera och inspirera barnen.

Om man vill bli barnskötare kan man läsa barn-och fritidsprogrammet på gymnasiet. Utbildningen är tre år. Om man är över 20 år kan man studera till barnskötare på Komvux. Då är utbildningen ungefär 1 och ett halvt år. En barnskötare kan också arbeta som dagbarnvårdare (dagmamma). Då tar man hand om 1-5 barn i sitt hem. Man samarbetar ofta med andra dagbarnvårdare.

Barnomsorg genom tiderna
En gång i tiden var barnomsorgen enbart barnpassning, men så är det inte längre. I takt med att fler kvinnor började arbeta utanför hemmet så ökade behovet av barnpassning under timmarna mammorna jobbade. Vid den här tiden kallades det barnkrubba. Verksamheten blev med tiden mer pedagogiskt inriktad. Många ord har använts för i princip samma sak; barnträdgård, barnstuga, daghem (även kallat dagis). När barnomsorgen förändrades så behövdes utbildade pedagoger. Från början tyckte man att det räckte med att man var kvinna och hade en medfödd förmåga att ta hand om barn, så ingen särskild utbildning krävdes. Men den uppfattningen lämnade man för länge sedan. Idag arbetar både kvinnor och män inom barnomsorgen.

Inskolning
Vid 1,5 årsålder kan ditt barn introduceras på en förskola. De första två veckorna är det inskolning. Då är någon av föräldrarna med hela tiden. Vid en inskolning lär det nya barnet känna miljön, rutinerna på förskolan, pedagogerna och de andra barnen på avdelningen. För barn som är vana vid att vara hemma med sina föräldrar är det en stor förändring att börja förskolan. Den första tiden kan barnen därför vara oroliga och ledsna. Meningen med inskolningen är att barnet ska känna sig trygg, ibland är det skrämmande att bli lämnad utan mamma och pappa. Föräldrar har rätt att ta ut föräldraledighet för att vara med på barnens inskolning. Succesivt börjar barnet att anpassa sig till sin nya miljö, och föräldrarna kan lämna barnet mer och mer. Till slut klarar barnet att vara helt själva och har lärt känna pedagogerna och leker med de andra barnen och deltar i aktiviteterna på förskolan.

Ibland går en inskolning utan problem ibland tar den lite längre tid. Allt beror på hur svårt barnet har att separeras från föräldrarna.

Att diskutera: Hur ser det ut med barnomsorg/ förskola i det land du kommer ifrån?
Vad betyder det att förskolan i Sverige har ett pedagogiskt uppdrag? Vad tycker du är bra och vad är dåligt med barnomsorgen i Sverige? Är kvinnor eller män bättre på att ta hand om små barn? Varför?
Tycker du om barn? Skulle du vilja jobba som barnskötare? Vilken ålder på barnen skulle du i så fall vilja arbeta med? 

Ordkunskap: Skolväsendet, avgift, utveckling och lärande, samverkan, obligatorisk, inskolning, separation, succesivt, arbetsuppgift, dokumentera, läroplan, pedagogisk, verksamhet, värdegrund, normer och värderingar, barnskötare, förskollärare, förskolechef, personalansvar, barnomsorg, validering, högskoleutbildning

Litteratur: Yrkessvenska i barnomsorgen, sid 7-20,           Vikariehandboken, sid. 7
Häftet: Jobba som barnskötare                                             Yrke Barnskötare, sid. 11, 21

Innehåll:

·  Förskolans avdelningar

·  Åldersindelningar

·  Hur ser en dag på förskolan ut

·  Dagliga rutiner

·  Planering

Välkommen till förskolan!

Youtube      Film ”Förskolan är till för ditt barn”
(Ur ”Vägen till förskolan” skapa konto för att logga in)

Titta på filmer:                   Lektion 1    Lämning på förskolan
Lektion 3    Lunch på förskolan
Lektion 6    Barnen klär på sig

Huvudman för en förskola, alltså den som är ytterst ansvarig, är oftast en kommun eller ett privat företag. I förskolan finns det alltid en förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet. Det är också förskolechefen som har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt lagar, förordningar och mål i läroplanen. I arbetslaget som arbetar i förskolan ingår även ett antal barnskötare, samt specialpedagoger, resurspersonal och vikarier. 

Hur organiseras en förskola?
På olika förskolor har man olika sätt att organisera verksamheten. Hur man väljer att göra kan bero på:

·   hur lokalerna ser ut

·   hur stor förskolan är

·   vilka barn som går där (och vilka behov och förutsättningar just de barnen har)

Det finns också annat som kan påverka hur man väljer att organisera en förskola. Det viktigaste är att miljön är positiv för barnens lärande och utveckling. Därför försöker pedagogerna anpassa lokalerna och organisationen till de pedagogiska idéer de vill arbeta efter.

Förskolans avdelningar
En förskola är vanligtvis uppdelad i olika avdelningar. Varje avdelning har sin egen ingång och ett eget kapprum, toalett och matrum. Pedagogerna på en avdelning jobbar tillsammans som ett arbetslag. Avdelningarna har olika namn, till exempel myran, humlan.

På varje avdelning finns en barngrupp, hur man väljer att gruppera barnen varierar. På de flesta förskolor har man åldersindelade avdelningar. Det betyder att de minsta barnen går på en avdelning och de äldre barnen går på en annan. Det finns också förskolor där man har åldersblandade avdelningar, alltså där man blandar barn i olika åldrar. Åldersblandade avdelningar kallas syskongrupper, eller syskonavdelningar, eftersom syskon kan vara där tillsammans.
Skolverket har infört riktmärken för hur många barn det bör vara i förskolans barngrupper. Om barnen är mellan 1 och 3 år rekommenderas 6-12 barn i varje grupp. Grupper med äldre barn, 4-5 år, bör ha 9-15 barn.

Är det bra att blanda barn i olika åldrar?
Det finns både för-och nackdelar med att låta barn i olika åldrar gå på samma avdelning. Med åldersindelade grupper kan pedagogerna anpassa dagarna efter de behov som finns hos barnen i just den ålder och på den utvecklingsnivå som de befinner sig. Men samtidigt går man miste om en del fördelar, till exempel att de mindre barnen kan lära av de större och att de större barnen får lära sig att ta hänsyn och visa förståelse för de mindre. En annan fördel är att syskon i olika åldrar kan gå på samma avdelning. Även detta kan ha både för-och nackdelar, men för föräldrarna underlättar det lämning och hämtning om man har sina barn på samma avdelning. Om möjlighet finns till en åldersblandad avdelning är det de flesta föräldrar väljer.

Planering
Förskolan är en pedagogisk verksamhet som ska stötta barnens lärande och utveckling. För att kunna göra det måste man planera vad som ska göras, hur det ska göras och när det ska göras. När pedagogerna planerar vad de ska arbeta med under terminen gör de ofta en grovplanering.

 I grovplaneringen bestämmer de till exempel vilka teman barnen ska arbeta med under terminen och ungefär när. De kanske bestämmer att man under våren ska arbeta med temat växter. Då kan barnen få vara med och plantera växter och frön, de kan göra en utflykt till en botaniska trädgård eller gå ut i naturen för att samla växter att ta med till förskolan och titta närmare på.

I grovplaneringen bestämmer de till exempel vilka teman barnen ska arbeta med under terminen och ungefär när. De kanske bestämmer att man under våren ska arbeta med temat växter. Då kan barnen få vara med och plantera växter och frön, de kan göra en utflykt till en botaniska trädgård eller gå ut i naturen för att samla växter att ta med till förskolan och titta närmare på.

I grovplaneringen lägger man också in fasta aktiviteter som löper över hela terminen, till exempel gymnastik, bild och modersmålsstöd. Dessa aktiviteter ligger oftast på samma tider varje vecka.

När en aktivitet närmar sig gör man en detaljplanering. Då bestämmer man exakt vad man ska göra, när och hur. Detaljplaneringen gör man månads- eller veckovis. Där ingår att se efter om man till exempel behöver något särskilt material och att beräkna hur lång tid aktiviteten ska ta och hur stora grupper barnen ska delas in i.

Planeringsschema för en veckas aktiviteter

Pedagogisk omsorg
Pedagogisk omsorg är en verksamhet som drivs hemma hos en pedagog eller i en särskild lokal. Inom pedagogisk omsorg är det vanligt med små barngrupper. Kommunen ska sträva efter att erbjuda barn pedagogisk omsorg istället för förskola om vårdnadshavarna vill det.

 Hur ser en dag på förskolan ut?
Förskolan öppnar kl. 7.00
(lämning 7.00 - 9.00)

Kl. 8.00 Frukost
(följt av fri lek eller planerade aktiviteter inomhus)

Kl. 9.00 samling och fruktstund
(utomhuslek)

Kl. 9.30 Tema arbete för vissa barn, övriga utevistelse

Kl. 10.45 Sångsamling

Kl. 11.15 lunch

Kl. 11.45 Vila för de små, sagoläsning för de lite större

Kl. 12.30 Personalmöte, fri lek eller pyssel för barnen

Kl. 14.00 Mellanmål

Kl. 14.30 Fri lek eller planerade aktiviteter, inomhus eller utomhus

(hämtning kl. 15.00 – 17.00)
förskolan stänger kl. 17.30

Fri lek och styrd lek
När barn bestämmer själva vad de ska leka kallar vi det för fri lek. I den fria leken kommer barnens inre verklighet till uttryck. Den fria leken kan vara roll-lekar, som till exempel att barnen leker att de är en familj, att de låtsas vara olika djur och så vidare. I roll-leken tycker barnen ofta om att klä ut sig. En stor del av tiden i förskolan avsätts till fri lek.

Motsatsen till fri lek är styrd lek. Det är lekar och aktiviteter som de vuxna planerar och genomför.

Lek hos barn
Alla barn leker. Leken är en viktig del i barns mående och utveckling. Barn tränar till exempel motorik, och deras sociala utveckling, intellektuella utveckling, emotionella utveckling och språklig utveckling stimuleras. Pedagoger inspirerar och stöttar i leken. I förskoleåldern leker barnen ofta rollekar. De låtsas att de är någon annan, till exempel mamma eller sjuksköterska. Låt barnen leka i fred. Det är deras privata värld.
Att skapa med händerna är viktigt. När barnen är mindre, undersöker de nya material och klistrar eller målar utan att det ska föreställa något. Så småningom klottrar barnen först och hittar på i efterhand vad det ska föreställa.  När barnen är i fyraårsåldern kan de bestämma sig för vad de ska rita till exempel en gubbe och sedan rita en. Gubbarna har stora runda huvuden med ben på. Dessa gubbar kallas för huvudfotingar. Barn behöver olika sorters lek och sysselsättning, både stillasittande och få röra på sig.

Leken tillhör barnets värld och borde inte angå någon annan. Men det finns lekar som oroar vuxna, till exempel krigslekar. Forskningen har visat att barn som leker med kopior av riktiga vapen, leker mer aggressiva lekar än barn som använder till exempel en pinne som skjutvapen. Många föräldrar vill inte att deras barn ska använda krigsleksaker.

Barns lek kan delas upp i följande kategorier:

·   Rollekar Mer eller mindre spontana lekar där barnen har olika roller. Exempel på rollekar kan vara att leka familj, affär osv. Förhandlingarna om hur leken ska vara är en viktig del.

·   Regelstyrda lekar Exempel på regelstyrda lekar är olika boll-lekar, sällskapslekar och spel. De regelstyrda lekarna har fasta regler.

·   Konstruktionslekar Konstruktionslekar kan vara att leka med lego eller andra typer av byggklossar. Det kan även vara att bygga kojor, att leka med olika material eller att rita.

·   Fysiska utmaningar Exempel på fysiska utmaningar kan vara att klättra i träd, slå kullerbytta eller liknande.

·   Samlarlekar Samlarlekar är att sortera, förvara och byta olika saker som kulor eller andra saker som barnen hittar i naturen, som kottar och stenar.

Litteratur: Yrkessvenska i barnomsorgen, sid. 21-34
Vikariehandboken, sid. 9-10
Häftet: Jobba som barnskötare             
Yrke Barnskötare, sid. 12, 17
Förskolan Liljan - Att arbeta inom Barnomsorg, sid. 34

Att diskutera: Varför är förskolor organiserade på olika sätt? Vad är en daglig rutin? Vad är skillnaden på åldersblandade respektive åldersindelade avdelningar? Vad är skillnaden på grov- respektive detaljplanering?

Ordkunskap: övergripande ansvar, resurspersonal. Ta hänsyn till , regelbundna, utflykt, planering, rutin, fruktstund, måltider, årstid, avdelning, barngrupp, pedagogisk omsorg, fri lek, styrd lek, motorik, social- intellektuell- emotionell- språklig utveckling, klottra, huvudfoting, krigsleksaker, roll-lek, regelstyrda lekar, fasta regler, konstruktionslekar, fysiska utmaningar, kullerbytta, samlarlekar

Innehåll:

·   Det pedagogiska arbetet

·   Lärandemiljö

·   Pedagogiska aktiviteter

·   Skapande verksamhet

·   Förhållningssätt till barnen

När du arbetar i förskolan är din uppgift att vara med barnen. Det är viktigt att du har ett respektfullt bemötande till barnen och pratar med dem, inte om dem.

I arbetet med barnen är det viktigt att vara medveten om varför du gör som du gör. Ta din roll som förebild på allvar. Grundläggande förhållningssätt är att ge barnet stöd, uppmuntran och stimulans i sin utveckling, ta var på barnets frågor och intressen samt visa respekt för barnens personligheter och olikheter.

I läroplanen beskrivs förskolans värdegrund. Inget barn ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. 

Det pedagogiska uppdraget
Förskolan ska hjälpa och stötta barnen i deras lärande. Det är förskolans pedagogiska uppdrag, eller lärandeuppdrag. För att klara lärandeuppdraget måste lokaler och verksamhet utformas på ett sätt som underlättar barnens lärande. Det handlar om hur lokalerna inreds och vilka material som finns där, men också pedagogernas förhållningssätt och hur de lägger upp verksamheten. Till upplägg räknas bland annat:

·   vilka teman de väljer att arbeta med och hur arbetet utformas

·   vilka mål de väljer för utflykterna och hur utflykterna används för att stärka barnens lärande

·   vilka aktiviteter de väljer för att öva vissa förmågor

Lärandeuppdraget är viktigt men lärandet måste ske på ett lekfullt sätt. Man kallar lärandet ”med leken som verktyg”.

Barns inflytande
Förskolan ska sträva efter att varje barn:

·   utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation

·   Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för skolans miljö

·   Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika förmer av samarbete och beslutsfattande

Källa: Ur Läroplan för förskolan

Lärandemiljö
Förskolan ska erbjuda en god lärandemiljö, alltså en miljö som utmanar barnen och som stimulerar dem att vilja lära sig. I bästa fall ska förskolan ha en sådan miljö både inomhus och utomhus. Om förskolan ligger mitt inne i staden och inte har en egen gård så får man göra utflykter i naturen eller en till någon park. Det är viktigt för barnen att får vistas utomhus, få utforska naturen och få röra sig fritt så att grovmotoriken utvecklas. Det gör den genom att barnen balanserar på stockar, cyklar, hoppar och springer. 

I lärandemiljön inomhus kan barnen ägna sig åt lite mer stillsamma aktiviteter. Här finns bygg- och konstruktionsmaterial (till exempel lego, och klossar), skapandematerial (till exempel målarfärger, penslar och kritor), böcker och sällskapsspel. Förskolan brukar också ha material för utklädnad (till exempel kläder, hattar och peruker). Ibland finns en ”hemvrå” där det finns möbler och köksutrustning i ”barnstorlek”. I inomhusmiljön får barnen möjlighet att utveckla socialt samspel, språk, matematiskt tänkande, och finmotorik.

Olika miljöer, olika aktiviteter och olika material bidrar till olika delar av barnens utveckling och därför är det viktigt att miljön på förskolan är allsidig.

Pedagogiska aktiviteter
Miljön på förskolan är stimulerande i sig, men pedagogerna brukar också erbjuda aktiviteter som ska träna och utveckla olika förmågor hos barnen. Det kan vara en speciell lekövning där barnen har möjlighet att lära sig samarbeta, att räkna, att lära sig bokstäver eller träna minnet. Det kan också vara en utflykt till en spännande plats där barnen får utforska miljön och lära sig något av den. När man planerar en pedagogisk aktivitet utgår man från ett eller flera lärandemål i förskolans läroplan. Efter avslutad aktivitet gör man en utvärdering för att ta reda på om målen uppnåddes.

Skapande verksamhet
Skapande verksamhet har stor plats i förskolan. Genom att måla, konstruera, sjunga sånger, spela teater och dansa utvecklas barnen på många sätt – motoriskt, språkligt, matematiskt och socialt. Skapandet är också ett sätt att bearbeta intryck, erfarenheter och känslor.

För barn med långsam språkutveckling är skapandet ett värdefullt hjälpmedel i kommunikationen. Ett barn som målar uttrycker en tanke eller en känsla, och genom att pedagogerna tolkar och ställer frågor om vad de ser och att barnen får försöka svara och eventuellt bekräfta underlättar man för barnet att kommunicera.

Pedagogik i vardagen
Pedagogerna utnyttjar vardagliga situationer för att fullgöra lärandeuppdraget. Samtidigt som man dukar bordet för lunch kan man räkna tallrikarna. Samtidigt som man hjälper barnen på med ytterkläderna kan man förklara varför man behöver gummistövlar för att inte bli blöt om fötterna. Om man har lärandet som fokus kan man göra alla situationer pedagogiska.

Digitala verktyg
Det finns många digitala lärverktyg (program och appar) för mobiler och surfplattor som är tänkta för barn i förskoleålder. Ordspel tränar språkförmågan medan matematikspel tränar problemlösningsförmågan. Dessutom finns det digitala versioner av traditionella spel (Memory och Fia). Fördelen med dessa är att små barn inte riskerar att sätta spelpjäser i halsen eller att spelpjäser försvinner. Ytterligare en fördel med digitala versioner är att barnen själva snabbt förstår hur de ska spela, utan att pedagogerna först behöver visa.

Trots detta avstår många förskolor att använda digitala lärverktyg. Det finns olika skäl: En del pedagoger anser att förskolan ska vara en plats som är skärmfri, eftersom många barn får tillräckligt av digital medier hemma. Andra menar att det digitala inte är rätt sätt att lära sig. Många har även en rädsla att för mycket skärmtid och stillasittande kan skada barnen. Det finns förskolor som helt tar avstånd från alla digitala medier inklusive tv.

Litteratur: Yrkessvenska Barnomsorgen kapitel 3, sid. 35-46
Vikariehandboken, sid. 32-33

Att diskutera: Vad betyder det att förskolan har ett pedagogiskt uppdrag? Ge exempel på aktiviteter som kan vara pedagogiska? Vad är en god lärandemiljö? Vad menas med skapande verksamhet? Vad tycker du om användningen av digitala lärverktyg i förskolan?
Vad är empati och social kompetens?

Ordkunskap: respektfull, stimulans, diskriminering, etnisk tillhörighet, konfliktsituation, sexuell läggning, empati, provocera, lågaffektivt bemötande, barns lärande, förmågor, lärandeuppdrag, digitala lärverktyg, lärandemiljö, grovmotorik, utveckling, aktivitet, sällskapsspel, skapande, lek, utflykt, finmotorik, integritet, socialt samspel, matematiskt tänkande, utvärdering, språkutveckling, demokratiska principer, samarbete, beslutsfattande

Innehåll:

·   Inkludering

·   Mångfald

·   Mobbing

·   Att ha vänner

Förskolan är inte bara en pedagogisk verksamhet utan också en social mötesplats. Här möts barn med olika bakgrunder, erfarenheter, förutsättningar och intressen. På många förskolor finns dessutom barn som är flerspråkiga. En del barn har haft en trygg uppväxt medan andra har haft svåra hemförhållanden, några har kommit till Sverige som flyktingar och några har funktionsnedsättningar som påverkar deras liv. Oavsett var barnen kommer ifrån ska de känna sig välkomna och trygga i förskolan. Alla barn behöver lära sig att tolerera olikheter och respektera varandra.  

 Att mobba någon är att säga eller göra något som är kränkande för den personen. Barn i förskolan mobbar ett annat barn genom att retas och inte låta det andra barnet delta i leken. Den som blir mobbad blir ensam. För att få barnen att förstå hur det känns att bli mobbad kan man ta hjälp av barnböcker som handla om någon som blir mobbad. Alla förskolor måste ha en plan för hur man förebygger och hanterar mobbing. Barnen kan själv vara med och bestämma vad som ska ingå i den planen. Dessutom ska de vara delaktiga i genomförandet av planen. Allt anpassat till barnens nivå. Pedagogerna kan diskutera med barnen hur de tycker ”en bra kompis” är och hur man kan uppmuntra varandra. Barnen kan komma med förslag på vad man kan göra om någon verkar utanför eller om man ser att någon är elak mot någon annan.

Det är lika viktigt för förskolebarn att ha vänner, precis som det är för större barn och vuxna. Vänskap och samhörighet med andra får oss att må bra. Pedagogerna ska därför uppmuntra barnen att vara rädda om sina vänner. Barnen måste lära sig att man kan leka med vem som helst. Men de bestämmer själva vem som är deras riktiga vänner, inte bara kamrater. Det kan vara en svår balansgång, eftersom barn som har valt varandra till ”bästisar”, ibland utesluter andra barn från sina lekar. En metod att lösa sådana problem kan vara att dela på barn som är bästa vänner så att de får söka upp andra kamrater att leka med. Men många anser att det inte är någon bra metod eftersom vänskapen är viktig för att vi ska må bra. Pedagogerna kan själva bjuda in till lek och aktivitet och se till att alla har någon att leka med. Detta kan i sin tur leda till nya vänskaper.

Barn med särskilda behov
En del barn har funktionsnedsättningar. Det kan vara fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. En del barn behöver längre tid än andra för att lära sig vissa saker. Man talar om barn med särskilda behov.

Barn i förskolan som har särskilda behov har rätt till stöd. I skollagen står det: ”barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver”.

Litteratur: Yrkessvenska i barnomsorgen, kapitel 5, sid. 57-68
Yrke barnskötare, sid. 18

Att diskutera: Vad innebär det att förskolan är en social mötesplats? Vad innebär det att förskolan ska vara inkluderande? Vad är mobbing? Vad innebär kulturkrock?

Ordkunskap: social mötesplats, hemförhållanden, nyfiken, vänner, tolerera, respektera, samhörighet, mobbing, kränkande, stöd, mångkultur, mångfald, kulturkrock, delaktig, inkludera, anpassad miljö, särskilda behov, funktionsnedsättning

Innehåll:

·   Säkerhet i förskolan

·   Vad gör man när det sker en olycka?

·   När barnen är sjuka?

Alla vuxna i förskolan har ansvar för att se till att inget händer barnen. Man behöver vara nära i leken för att höra vad baren säger och se vad de gör så att man hinner uppmärksamma och förebygga olyckor. Håll uppsikt både inomhus och utomhus så att miljön kring barnens lek är säker. Det är viktigt att man lär sig barnens namn så fort som möjligt. En närvarolista underlättar om man behöver utrymma lokalerna. En krispärm måste också finnas på varje förskola. I den finns information om vilka som ingår i förskolans krisgrupp, vem man ska vända sig till vid brand, om ett barn försvinner eller om en situation blir hotfull. I krispärmen finns också uppdaterade namnlistor på barnen med kontaktuppgifter till föräldrarna. Dessutom finns telefonnummer till polis, brandkår, socialkontor och Vårdguiden 1177.

Säkerhet på lekplatser
Det finns tydliga regler om säkerheten på lekplatser, både för lekplatser på förskolor och på andra ställen. Reglerna bestämmer bland annat hur de olika lekredskapen ska monteras, hur underlaget ska vara under till exempel lekställningar, hur nära varandra de olika redskapen får placeras osv. Det finns också krav på materialen som redskapen är gjorda av.
Det är fastighetsägaren/ kommunen som har ansvaret för att reglerna följs. Varje företag som tillverkar leksaker till lekplatser har ansvar för att redskapen är tillverkade efter de regler som finns.

En trygg förskola
Det är viktigt att förskolan är en trygg plats för barnen. Det innebär att man försöker förebygga olycksfall. För att inte barn ska råka ut för olyckor och skada sig kan man:

·   Montera säkerhetsspärrar i skåp och dörrar för att förhindra klämrisk

·   Skydda hårda kanter med kantskydd

·   Sätta upp grindar framför trappor

·   Använda väggfasta hyllor i stället för hyllor som står på golvet

·   Sätta petskydd för alla vägguttag

·   Ha brandvarnare i varje rum och rutiner för utrymning

Leksaker och annat lekmaterial som kan vara farligt för de minsta barnen förvaras oåtkomligt för dem. Det gäller till exempel lego och pusselbitar som små barn lätt stoppar i munnen och riskerar att sätta i halsen.

Förbyggande arbete för säkerhet
Ett sätt att arbeta med säkerheten på förskolan är genom så kallade barnsäkerhetsronder, eller barnskyddsronder en eller två gånger om året. Förskolechefen ansvarar för säkerheten, men ofta är det en pedagog tillsammans med skyddsombudet som genomför ronden. Han eller hon har en checklista, framtagen av kommunen, till sin hjälp. Man går runt i lokalerna och kontrollerar allt enligt checklistan. Den ingår i en del av handlingsplanen för en säker och trygg förskola. Tanken med en barnsäkerhetsrond är att man kan upptäcka fel som behöver åtgärdas för att minska risker och faror för barnen. Man skapar en tryggare plats för barnen. 

Om en olycka sker
Hur säker miljön än är på förskolan så händer det ändå olyckor. Rutinerna för barnolycksfall varierar mellan olika förskolor och beror på hur allvarlig skadan är. Vid allvarliga skador och kanske till och med livshotande ringer man i första hand 112 och därefter till barnens föräldrar som får möta upp på sjukhuset. Är skadan däremot inte så allvarlig, men personalen bedömer att barnet inte kan delta i verksamheten efter olyckan, ber personalen föräldrarn komma och hämta barnet. I vissa fall kontaktar man barnets vårdnadshavare och berättar vad som hänt och låtervårdnadshavaren avgöra om det är nödvändigt att hämta barnet eller inte. För lindrigare skador, till exempel skrubbsår, räcker det ofta med förskolans eget Första hjälpen kit innehållande enklare medicinsk utrustning som plåster och desinfekterande medel. Om det skulle börja brinna inne på förskolan måste alla barn bege sig ut. Det måste finnas en utrymningsplan för hur man gör och var man ska samla barngruppen.

Trygg personal
Barnsäkerhet handlar inte bara om miljön. Det handlar också om att ha en tillräcklig hög personaltäthet för att man ska kunna ha uppsikt över alla barn. Det är också viktigt att personalen är utbildade och vet hur de ska agera om barn till exempel klämmer sig, bränner sig, får en allergisk reaktion eller sätter i halsen. Många förskolor erbjuder sin personal att fortbilda sig, alltså gå på utbildningar, för att lära sig om barnsäkerhet och annat viktigt. Alla som arbetar inom förskolan eller skolan, även de som praktiserar, måste ha ett giltigt utdrag ur polisens belastningsregister (brottsregistret). Det är ett register där man kan se om en person har dömts för brott. Personer som kan vara farliga för barnen, till exempel de som är dömda för våldsbrott eller sexualbrott, får inte finnas i förskolan eller skolan. Man beställer utdraget ur belastningsregistret från polisen och visar upp det innan man kan börja arbeta.

Det är viktigt att föräldrarna känner sig trygga med att lämna sina barn på förskolan. De måste känna förtroende och kunna lita på personalen.

När barn blir sjuka
De flesta barn blir sjuka flera gånger under sina första år i förskolan, innan de byggt upp sitt immunförsvar. Många av sjukdomarna barnen får är smittsamma. Sjukdomar sprids på olika sätt och alla sjukdomar är inte lika allvarliga. Därför är reglerna olika för hur man tar emot sjuka barn på förskolan. Regler för vad som gäller kan variera kommuner eller förskolor emellan. Men det finns två regler som gäller för de flesta:

·   Ett barn får inte vara på förskolan om det inte orkar vara där hela dagen och delta i alla aktiviteter, både inne och ute.

·   Ett barn får inte vara på förskolan med en sjukdom som kan smitta andra barn.

Personalen på förskolan försöker på olika sätt att förebygga att smitta sprids mellan barnen. De lär barnen att tvätta händerna noggrant innan de äter, efter varje toalettbesök och när de har snutit sig. Lokaler och inredning ska vara lätta att städa och hålla rena. Leksaker och annat material måste tvättas ofta.

Smittorisken är lägre utomhus än inomhus, därför vistas barnen ute så mycket som möjligt för att minska smittspridningen.

RS- virus
RS- virus är en förkortning av respiratorisk syncytialvirus. RS- virus drabbar barn under två år och förekommer mest under vintern och tidiga våren. Viruset smittar ofta från person vid handkontakt. Vuxna eller äldre barn får en vanlig förkylning medan små barn kan bli mycket sjuka och behöva läggas in på sjukhus.

Litteratur: Yrkessvenska i barnomsorgen, kapitel 6, sid. 69-78
Vikariehandboken, sid. 31                        Yrke barnskötare, sid. 32
Förskolan Liljan- Att arbeta inom Barnomsorg, sid. 54

Att diskutera: Hur kan man säga att man arbetar med att förebygga olycksfall på förskolan? Vilket är numret till SOS? Nämn några olika barnsjukdomar som är vanliga på förskolan?

Ordkunskap: Närvarolista, säkerhet, lekredskap, rond, skyddsombud, Vårdguiden 1177, trygghet, brandvarnare, utrymning, grind, kantskydd, petskydd, första hjälpen kit, krispärm, olycka, sjukdom, skada, vårdnadshavare, desinfekterande medel, hög personaltäthet, belastningsregister (brottsregister), immunförsvar, förebyggande, utrymningsplan, RS- virus, kritisk period, syrgas, antibiotika

Innehåll:

·   V klass

·   Dokumentation kring barnen i förskolan

Vklass är en lärplattform som används i förskola och skola och den är till för pedagoger och vårdnadshavare och elever. Vklass används för att hantera kommunikation mellan de olika parterna och pedagogisk administration samt för att skapa pedagogiska planeringar. Här får man även nyheter och information som vårdnadshavare och elever kan ta del av. För att ta del av Vklass behöver man ett login. Varje förskola och skola har personer som är ansvariga för att hjälpa vårdnadshavare med Vklass.

Mycket av det som sker i förskolan dokumenteras. Dokumentationen används för att analyser och utveckla verksamheten. Man dokumenterar till exempel pedagogiska aktiviteter för att se vad som fungerar i olika barngrupper. Det är förskolläraren som ansvarar för dokumentationen.

I förskolan dokumenterar pedagogerna varje enskilt barn och dess framsteg (så kallad individuell dokumentation). Dokumentationen är skriftlig: man antecknar hur det går för barnet, vad barnet lär sig och hur det beter sig eller reagerar i olika situationer.
En del förskolor använder portfoliomodellen. Det betyder att man samlar all dokumentation om ett barn i en så kallad portfolio, som kan vara en bok, en pärm eller en mapp. Där lägger man även in bilder på sådant som barnet gillar att göra och skriver ner saker som barnet har sagt. Bilder från utflykter som barnet har varit med på kan också finns i portfolion. Om man använder sig av en stor mapp, har man även möjlighet att lägga in teckningar som barnet har gjort. Portfolion är ett bra underlag för utvecklingssamtal med föräldrarna.

Dokumentationen kan även användas som redskap i barnens lärande. Genom att fotografera resultatet av ett temaarbete eller en utflykt och visa det för barnet ger man dem en möjlighet att reflektera kring aktiviteten. Man tittar på bilderna tillsammans med barnen och pratar om vad de gjorde och hur de upplevde det. Man kan även låta barnen måla en bild efter en utflykt. De tänker tillbaka på utflykten, pratar med varandra och kanske visar bilden för föräldrarna. På detta vis stärks lärandet. Denna typ av dokumentation; foton, videor och teckningar kalas för bilddokumentation.

Genom att filma aktiviteter och dagliga rutiner kan pedagogerna också bli uppmärksamma på hur de själva arbetar och hur de förhåller sig till barnen. Det blir enkelt att upptäcka saker som man gör omedvetet eller som man kanske missar när det hände, till exempel att man ger olika barn olika uppmärksamhet eller att något barn hamnar i skymundan (syns eller märks inte). Man kan även lägga märke till hur barnen fungerar med varandra och hur man bemöter det. Denna typ av dokumentation ger möjlighet för pedagogerna att reflektera över förhållningssätt, agerande och bemötande. Det skapar förutsättningar för att utvecklas som pedagog.

Det kan ibland vara svårt för en pedagog att inse att det man gör inte är så bra som det kunde vara. Men att våga utvecklas, att våga inse och acceptera sina egna styrkor och svagheter, är nödvändigt. Vi lär oss hela livet och vi kan hela tiden bli bättre på det vi gör.

Litteratur: Yrkessvenska i barnomsorgen, kapitel 7, sid. 79-90

Att diskutera: Varför dokumenterar man i förskolan? Ge exempel på vad man dokumenterar i förskolan?  Vad är individuell dokumentation? Hur kan pedagogerna själva använda sig av materialet i sin utveckling? Vad innebär portfoliomodellen?

Ordkunskap: lärplattform, pedagog, individuell dokumentation, administration, kommunikation, pedagogisk dokumentation, skriftlig dokumentation, temaarbete, underlag, utvecklingssamtal, portfolio

Innehåll:

·   Vad ska man tänka på vid möte med föräldrar?

·   Utvecklingssamtal

·   Föräldramöte

I förskolan möter du familjer som har valt att leva sina liv på olika sätt, till exempel när det gäller sexualitet eller religion. Eftersom förskolan vilar på en värdegrund som ska vara inkluderande och som förespråkar alla människors lika värde är det viktigt att aldrig lägga någon värdering i hur familjerna väljer att leva sina liv. Du ska vara professionell och personlig i mötet med föräldrarna. Berätta gärna om dig själv, men undvik att prata om det som är privat, alltså det som bara rör dig och dina närmaste. Berätta inte för mycket om andra barn, respektera tystnadsplikten. Tänk på att du representerar förskolan och bör visa lojalitet med din arbetsgivare och dina arbetskamrater.

Förskolan och föräldrarna
Att personalen på en förskola har god kontakt med barnens vårdnadshavare är viktigt. Vid den dagliga kontakten, när barnen lämnas och hämtas, utbyter de information som kan vara viktig just den dagen eller veckan. På morgonen kan föräldrarna passa på att berätta för pedagogerna om barnet har varit med om något hemma som förskolan bör veta om, och på eftermiddagen, när barnen hämtas, berättar pedagogerna om det har hänt något särskilt på förskolan just den dagen. Om barnet har skadat sig under dagen är det en viktig information, om man inte tidigare har ringt och informerat föräldrarna.

Utvecklingssamtal
När pedagogerna träffar föräldrarna vid lämning och hämtning är det korta, informella samtal om vad som händer i barnets liv, hemma och i förskolan. Men förskolan bjuder också in föräldrarna till ett formellt samtal om barnet 1-2 gånger per år. Det kallas för utvecklingssamtal. (Ett utvecklingssamtal varar ofta 30-40 minuter). Då sitter pedagogerna tillsammans med föräldrarna i lugn och ro och samtalar om hur barnet har det på förskolan och hur det utvecklas. . Pedagogen berättar om barnets utveckling utifrån den dokumentation som gjorts.
Under samtalet sätter man upp individuella mål för barnet. Det betyder att vårdnadshavarna och förskolan tillsammans kommer fram till rimliga krav och utmaningar för barnet. På så sätt kan man stärka barnets självkänsla. En bra relation mellan pedagoger och föräldrar är positivt för barnets utveckling. Eftersom de oftast är föräldrarna som känner barnet bäst kan de dela med sig av viktig information som förskolan behöver få veta för att kunna anpassa verksamheten till barnets individuella behov.

Föräldramöte
Förskolan ordnar också föräldramöte då föräldrarna till alla barn är välkomna. Föräldramötena handla om det dagliga livet på förskolan och den pedagogiska verksamheten där. Pedagogerna kan till exempel informera om projekt och teman som man arbetar med och vilka mål i läroplanen man försöker nå.
För att ge föräldrarna en uppfattning om hur barnen har det på förskolan visar, en ofta bilder från vanliga dagar och från utflykter och annat spännande som barnen varit med om. Man passar också på att bjuda in föräldrarna till speciella tillfällen, till exempel lucia – och midsommarfirande.
Ibland ordnar man övningar och diskussioner för att föräldrarna ska lära känna varandra bättre. Då blir det lättare för dem att tillsammans utbyta idéer och önskemål med förskolan.

Veckobrev
Ett vanligt sätt att informera föräldrarna om verksamheten på förskolan är att skicka ut brev en gång i veckan eller en gång i månaden. I veckobrevet/ månadsbrevet brukar föräldrarna få veta vad barnen gör på förskolan nu och vad som kommer att hända under nästa vecka eller månad. Veckobrev eller månadsbrev kommer till föräldrarna via mejl, men det finns också förskolor som har en webbportal där man lägger upp informationen.

Utvecklingssamtal Föräldramöte

Barnuppfostran/några god råd från förskolan:

·   Lyssna på ditt barn

·   Ge barnet mycket beröm

·   Var konsekvent (principfast, metodisk)

·   Få ögonkontakt med barnet när du vill säga något

·   Skapa förutsägbarhet (sannolik) så att barnet vet vad som ska hända.

·   Prata tydligt till barnet, så att du är säker på att det förstår vad du menar

Litteratur: Yrkessvenska i barnomsorgen, kapitel 9, sid. 103-114
Vikariehandboken, sid. 35                        Yrke barnskötare, sid. 38, 40

Att diskutera: Vad är ett gott beteende i mötet med föräldrar? Vad ska man tänka på vid mötet med föräldrar? Vad är ett utvecklingssamtal? Vad är ett föräldramöte? Vad är ett veckobrev?

Ordkunskap: professionell, lojalitet, föräldramöte, relation, informella och formella samtal, utbyta information, veckobrev/ månadsbrev, webbportal, konsekvent, ögonkontakt, förutsägbarhet

Anmälningsplikt
För pedagogerna är det ofta svårt att fatta ett beslut om anmälan till socialtjänsten. Man kan känna sig orolig över att misstankarna är ogrundade (inte sann) och ibland kanske man tycker att man inte har rätt att lägga sig i familjens angelägenheter.

Litteratur: Yrkessvenska i barnomsorgen, sid. 111-112
Vikariehandboken, sid. 12

Att diskutera: Vad tänker du om anmälningsplikten? Kan du ge ett exempel på en situation där man bör göra en anmälan? När har förskolepersonalen rätt att lägga sig i vad som sker i familjen?

Ordkunskap: anmälningsplikt, sekretess, tystnadsplikt, levnadsförhållanden

Barnen kommer
När barnen lämnas på morgonen är det viktigt att hälsa på varje barn men även på den som lämnar barnet, vanligtvis föräldern. Som vikarie är det viktigt att man presenterar sig. Om man inte vet barnets namn ska man fråga. De flesta förskolor har en närvarolista för att pricka av vilka barn som har kommit. Man stämmer av vid lämning när barnet hämtas igen och av vem. Om man arbetar som vikarie är det att rekommendera att en ordinarie personal tar emot så att lämningen blir trygg och positiv. En vikaries roll är att stötta övriga pedagoger.

Måltider
Under dagen serveras frukost, lunch och mellanmål. Det är också vanligt med fruktstund en eller två gånger per dag. Tiderna för måltider varierar från förskola till förskola. Under måltiderna är man som vuxen en förebild för barnen och därför är det viktigt att sitta ordentligt vid bordet och att äta med de bestick som maten anger (kniv och gaffel eller sked till soppa). Verka för lugn och ro kring bordet och skapa ett samtalsämne utifrån barnens intresse. Bästa sättet att skapa lugn är att prata med låg röst. Tänk på att inte be barnen vara tysta, tanken är att deras språk ska utvecklas i samspel med andra. Är de däremot högljudda, be dem istället att sänka rösten.
Ett sätt att stärka barns inflytande, självkänsla och självförtroende är att alla, även de yngsta, får möjlighet att ta sin egen mat, äta själva, prova att bre sin smörgås eller att hjälpa till att duka och duka av. Det kan ta lite extra tid men det bör ses som en lärandestund. Vissa förskolor börjar sin lunch med en sång eller ramsa. Tänk på att det finns barn med matallergier eller specialkost, för att undvika att ett barn blir allvarligt sjukt.

Aktiviteter
Under en dag har barnen olika aktiviteter. Vissa stunder få de möjlighet till fri lek och kan plocka fram de leksaker de är intresserade av och leka de lekar de vill. Andra stunder kan vara vuxenstyrda, till exempel samling, utflykter, temaarbeten, biblioteksbesök och vila. Alla delar är lika viktiga för barnen och som vuxen är man där för att stötta och hjälpa till om det behövs.

Plocka i ordning
Ordning och reda är viktigt på förskolan. Dela för att barnen lätt ska hitta leksaker och material, dels för att det är lättare att se om leksaker och material är hela. När barnen har lekt klart ska man uppmuntra dem att plocka iordning efter sig. Som vuxen ska man vara en förebild och sitta ner hos barnen när de ska sortera leksaker och material på rätt ställe. Hjälp gärna till och visa att tydligt att det är viktigt att allt hamnar på sin rätta plats så att det ser inbjudande ut för nästa som vill använda materialet. Ibland kan barnen få möjlighet att spara till exempel legobyggen eller andra projekt.

På/ och avklädning

Barnens självkänsla byggs upp när vi utmanar, vägleder och stöttar dem vid på- och avklädning. Låt barnen ta sin tid, de måste få försöka själva. Tänk på att hålla en positiv attityd i hallen. Här kan en del konflikter skapas- det kan vara trångt när många ska klä på sig och det kan vara frustrerande när tummen inte går ner i vanten.

Extrakläder
Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnen har extrakläder på förskolan.  Barnen leker mycket utomhus och kan bli blöta och smutsiga. De kan också spilla eller kissa på sig. Då behöver de byta till torra kläder.
På hösten och vintern behöver de också vantar, mössa och tåliga ytterkläder, till exempel överdragsbyxor.
På sommaren behöver barnen både tunna och lite varmare kläder eftersom vädret kan växla. Föräldrarna bör också se till att det finns solkräm till barnen. Barnen behöver också ha regnkläder och gummistövlar.
Barn som använder blöja brukar ha sitt eget blöjpaket på förskolan. När paketet är tomt tar föräldrarna med ett nytt.

Litteratur: Vikariehandboken, sid. 15-20
Yrke barnskötare, sid. 10

(Ur ”Vägen till förskolan” skapa konto för att logga in)

Titta på filmer:                     Lektion 1      Lämning på förskolan
Lektion 3      Lunch på förskolan
Lektion 6      Barnen klär på sig

Att diskutera: Vad är viktigt att tänka på när barnen kommer på morgonen? Hur kan du skapa lugn och ro vid matstunden? Varför använder en del förskolor promenad-rep när man går på utflykt med barnen?

Ordkunskap: lämning/ hämtning, måltid, matallergi/ specialkost, vila, utflykt, utmana, vägleda, biblioteksbesök, reflexväst, promenad-rep, solkräm, regnkläder, gummistövlar

Innehåll:

·   Samling

·   Vad gör man vid konflikt?

·   Vila och högläsning

·   Integritet

·   Hemgång

·   Hygien

·   Utevistelse

Rädsla för konflikter gör att pedagoger kan välja att fly från vissa konflikter. Konflikträdsla kan leda till att konflikterna istället undviks men att enbart undvika dem leder inte till någon lösning utan kan leda till en kris som kan behöva lösas med rädsla och adrenalin i kroppen.
Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva efter att varje barn “utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler”.
Genom att arbeta aktivt med konflikthantering i förskolan samt att få med barnen i detta blir konflikthantering något mer än att enbart lösa den pågående konflikt som råder. Barnen får stimulans i att utveckla sitt lärande när det gäller samhällets demokratiska värderingar.

När pedagoger talar med barn i konflikt och låter dem vara delaktiga hjälper de barnen till en lösning. En stöttade pedagog frågar vad som hänt, lyssnar på de olika parterna i konflikten samt låter barn komma med tänkbara lösningar. Detta kan resultera i att barn lyssnar på varandra och kommer fram till lösningar.

Källa: Konflikter och konflikthantering i förskolan/ Örebro Universitet

Vila och högläsning
Under en dag ska barnen få en väl avvägd dygnsrytm. Detta innebär vanligtvis en lugn stund eller en sovvila under dagen. Äldre barn kanske bara behöver en stund där de får lyssna på sagor, titta i böcker eller lägga pussel.  Yngre barn har kanske en säng eller madrass där de sover. Några förskolor har sovvila utomhus. Det kan vara bra att veta om barnen har bestämda platser, om de har egna kuddar och filtar och om de har napp, gosedjur eller andra ritualer för att komma till ro.

Integritet
Alla barn i förskolan ska få utveckla sin identitet och känna sig trygga i den. De ska också få möjlighet att utveckla en medvetenhet om sin kroppsliga och personliga integritet.
”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad”.
Förskolan kan arbeta på olika sätt för att barnen ska få utveckla en trygg identitet. Det finns till exempel en tydlig koppling mellan barnets delaktighet i olika beslut och barnets integritetsutveckling. Förskolans arbete med integritet kan även innebära att du som vuxen hjälper barnet att förstå sina egna signaler. Det kan leda till att barnet lär sig att signalera när någon överskrider barnets gränser. Det förenklar också kommunikationen med andra och kan hjälpa barnet att berätta för en vuxen om någon kränker hans/ hennes integritet.
Förskolans arbete med integritet innefattar inte bara barnets egna rättigheter och gränser, utan också respekten för andra människors rättigheter. Ett medvetet arbete med barns integritet kan skapa förutsättningar för barnet i att utveckla en respekt för andra människor, något som är grundläggande i ett demokratiskt samhälle.

Källa: ”Barns integritet i förskolan”, www.skolverket.se

Litteratur: Vikariehandboken, sid. 21-26
Yrke barnskötare, sid. 24

(Ur ”Vägen till förskolan” skapa konto för att logga in)

Titta på filmer:                  Lektion 2      Samling på förskolan
Lektion 4      Ibland blir det konflikt
Lektion 5      Vila och högläsning
Lektion 7      Om barnets integritet

Att diskutera: Vad gör man vid en konflikt? Vad innebär det att förskolan ska värna om barns integritet? Hur kan man förebygga smittspridning på förskolan?

Ordkunskap: Samling, termin, högläsning, rim och ramsor, leksaker, sjuk, hygien, gosedjur, konflikt, konflikträdsla, konflikthantering, delaktig, integritet, identitet, kommunikation, kränka, rättighet, respekt, demokrati, legitimation, infektion, smittspridning, utevistelse, kamratkonstellation

Förskoleverksamheten har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner.  Infektioner sprids främst genom händerna, men även via föremål som textilhanddukar, handtag och leksaker. Handhygienen är mycket viktig. All förskoleverksamhet ska ha skriftliga riktlinjer om hygienrutiner. Syftet med hygienåtgärder är att minska risken för smittspridning och sjukperioder för barnen, samt minska användningen av antibiotika. Bra rutiner för hygien skapas för att minska risken för smittspridning inom förskolans lokaler.

Hygienråd gällande personal inkluderar kortärmad klädsel, kortklippta naglar och händer utan ringar, armbandsur och handledssmycken. Dessutom gäller följande för Handtvätt:

▪ Efter toalettbesök/blöjbyte
▪ Efter kontakt med kroppsvätskor såsom urin, avföring, kräkning, snuva eller blod
▪ Efter att man har hjälpt ett barn att snyta sig
▪ Efter utevistelse
▪ Före matlagning
▪ Före varje måltid, dukning och servering (inkl. mellanmål/fruktstund/fika)
▪ Efter hantering av smutstvätt.

Gör så här:
Händerna tvättas med flytande tvål och rinnande vatten. Tvätta noga alla ytor på händerna så att ett ordentligt skum uppstår. Torka händerna torra med en pappershandduk. Använd inte textilhanddukar eftersom bakterier och virus trivs i fuktig miljö till exempel i fuktiga textilhanddukar.

Gör så här:
Ta rikligt med handsprit i torra händer och fördela jämnt över händerna, glöm inte tummarna, fingertopparna, mellan fingrarna, på handryggar och runt handleder. Arbeta in ordentligt tills händerna känns torra. Handsprit används också före nya handskar tas på och efter att handskar har bytts eller tagits av.

Hygienråd för barn gällande Handtvätt:

▪ efter toalettbesök/blöjbyte
  ▪ före varje måltid (inklusive mellanmål/fruktstund/fika) och dukning
▪ efter utevistelse
▪ efter kontakt med djur.

Blöjbyte och toalettbesök
Engångshandskar, engångsunderlägg, engångstvättlappar, plastpåsar, handsprit, ytdesinfektion och vatten ska finnas inom räckhåll vid blöjbyte. Blöjbyte görs på skötbord med avtorkningsbar dyna (som tål desinfektionsmedel) och engångsunderlägg som byts mellan varje barn.

Att tänka på vid blöjbyte

Engångsmaterial såsom handskar, underlägg, engångstvättlappar, engångshandduk och handdesinfektion ska finnas nära till hands. 

Mathantering
Händerna tvättas för både barn och personal före arbete i köket.

▪ Rent förkläde används av personalen vid mathantering
▪ Handtvätt före varje måltid (inklusive mellanmål/fruktstund/fika)
▪ Matborden torkas av före och efter måltid
▪ Disktrasan byts dagligen
▪ Barnen ska alltid dricka ur egen mugg.
▪ Smör serveras i mindre skålar
▪ Färdigskuret pålägg, som ost och skinka, är att föredra
▪ Vid bakning ska all deg förbrukas eller kastas

Rengöring
Använd upphandlade rengörings- och desinfektionsmedel och följ produktinformationen.
Ny personal och vikarier bör alltid informeras om städrutinerna på förskolan.

▪ Vid spill av kroppsvätskor såsom snor, slem, avföring, sårvätska rengörs ytorna med ytdesinfektion med rengörande effekt (tensid).
▪ Vid kräkning/diarré rengörs ytan noggrant med rengöringsmedel med desinfekterande effekt avsedd för magsjuka. Kan vara klorbaserad ytdesinfektion.
▪ Vid spill av blod (näsblod, sår, annan blödning) ska ytdesinfektion användas (ytor torkas av med alkoholbaserat ytdesinfektion).

Daglig rengöring
▪ Skötbord inklusive tvättho rengörs med rengöringsmedel. Om textiltrasa används läggs den i tvätt direkt efter användning
▪ Toaletter, pottor och handfat rengörs med rengöringsmedel
▪ Matplats, både på avdelningen och om gemensam matsal finns
▪ Tagytor, som dörrhandtag, bordsskivor även undertill, stolsryggar
▪ Golvytor
▪ Lokalen bör vädras regelbundet, två till tre gånger dagligen i fem till tio minuter.

Rengöring av leksaker och textilier
▪ Filtar, madrassöverdrag, örngott och sovkuddar tvättas en till två gånger i månaden samt vid behov
▪ Madrasser bör plockas upp från golvet och förvaras i avsett madrasskåp
▪ Leksaker rengörs regelbundet, tvättmaskin kan användas
▪ Städning av toalettutrymme utförs dagligen.

 Att tänka på
▪ Vid inköp av lekmaterial och textilier tänk på hur de kan rengöras och att textilier bör tåla tvätt i minst 60 grader

Åtgärder vid ökning av infektioner
För att bryta smittspridningen vid perioder med ökning av infektioner i förskolan bör följande åtgärder vidtas i tillägg till de hygienråd som redan beskrivits ovan. Dessa utökade åtgärder bör vidtas till och med en vecka efter att den senast insjuknade personen har tillfrisknat.

Handhygien
▪ Handsprit rekommenderas före alla måltider för personal samt vid särskilda utbrottssituationer även för barn
▪ Arbetar kortärmat och med korta naglar, utan ringar, armband och armbandsklocka för att underlätta god handhygien
▪ Händerna tvättas noggrant för barnen efter toalettbesök/blöjbyte och innan måltid, under vuxens uppsikt.

Mathantering
▪ Sträva efter att så få personer som möjligt hanterar mat och undvik om möjligt att den som hanterar mat inte hanterar barnens toalettbesök/blöjbyte
▪ Den som vårdar magsjuk anhörig hemma skall inte hantera livsmedel förrän 48 timmar efter anhörigs sista symtom
▪ Ingen buffé eller självservering under utbrottet
▪ Matbordet torkas av med engångstrasa alternativt ren disktrasa före och efter varje måltid (inklusive mellanmål/fruktstund/fika)
▪ Informera personal i kök om utbrott i förskolan ▪ All överbliven mat kastas.

Bra mellanmål och frukostar
För små barn är mellanmålen viktigare än för vuxna, och bidrar med större andel av barnets totala närings- och energiintag. Därför behöver även mellanmålen vara näringsrika, både när de serveras på förskolan eller vid utflykter. Frukosten kan vara något större än mellanmålen. För att frukost och mellanmål ska ge tillräckligt med näring kan de gärna planeras utifrån tre byggstenar:

 • Frukt och grönsaker.
• Mjölkprodukt (alternativt berikade livsmedel från växtriket, exempelvis havredryck).
• Bröd med pålägg och/eller flingor eller müsli. Mellanmål och frukost bör inte inkludera söta och näringsfattiga livsmedel, som exempelvis sötad yoghurt, fruktkräm, nyponsoppa, saft, glass eller bakverk. De ger energi men för mycket socker och för lite näring.

Mer fisk och skaldjur
Barn som äter fisk ett par gånger i veckan, och varierar mellan feta och magra sorter, har lättare att få i sig många av de näringsämnen de behöver för att må bra. Feta fiskar som sill, lax och makrill är särskilt rika på fleromättade fetter och D-vitamin som många barn får för lite av.

Byt till fullkorn − ibland
(Öka mängden fibrer och fullkorn successivt). Fullkornsvarianter av pasta, ris, bulgur, bröd och andra spannmål är mer näringsrika eftersom inga delar siktas bort. Det är därför positivt om förskolan ger barnen möjlighet att lära sig tycka om fullkorn. Eftersom små barn har begränsad förmåga att ta hand om fibrer kan det lätt bli för mycket fibrer om de bara äter fullkornsprodukter. Framför allt är det barn under två år som brukar reagera på för mycket fullkorn, men under hela förskoleåldern är det bra att variera mellan fullkornsvarianter och andra varianter.

Mindre socker
Förskolan bör inte servera sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor. Denna typ av livsmedel bidrar med mycket energi men är mest ”tomma kalorier”. Barn som äter och dricker mycket sött kan få svårt att få i sig de viktiga vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Socker och småätande ökar också risken för karies. Högtider och barnens födelsedagar kan firas på många olika sätt utan att det bjuds på sötsaker. Sötad yoghurt, söta flingor, fruktkrämer och fruktsoppor kan också innehålla mycket socker.

Att diskutera: Varför är det viktigt med bra och näringsriktig mat i förskolan? Många barn äter fler måltider på förskolan än hemma, varför tror du det är så? Vad innebär det pedagogiska arbetet med måltider?

Ordkunskap: näringsriktig, varierande, sensorisk träning, bygga relationer, väcka nyfikenhet, energi, integrerad (samordnad), kompetens, engagemang, samverkan, tallriksmodellen, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, diagnos, diabetes, övervikt, celiaki=glutenintolerans, vegetariskt, miljösmart, lektiner, baljväxter, rotfrukter, fleromättade fetter, fullkorn, mejeriprodukter, måltidsdryck, rött kött, karies

 Olika förskolor har olika regler och riktlinjer. Här följer några saker som det kan vara viktigt att veta om.

·   När du arbetar i förskolan förväntas du ha fullt fokus på barnen och det som sker i verksamheten. Det innebär att du inte kan lyssna på musik hörlurar, skicka privata sms, ringa privata samtal, läsa tidningen eller dricka kaffe/ te i barngrupp.

·   För att du ska kunna ägna dig helt åt barnen brukar privat mobiltelefon inte vara tillåten. Riktlinjer för privat mobilanvändning kan skilja sig åt mellan olika förskolor.

·   Undvik att ha solglasögon på dig när du leker med barnen – ögonkontakten är viktig vid lek.

·   I förskolan ska du ha anpassade och bekväma kläder som fungerar både ute och inne tillsammans med barnen. Ett par egna tofflor kan vara skönt att ha inomhus.

·   För att undvika olyckshändelse med heta drycker är det vanligt med förbud mot kaffe och te på avdelningen. Det serveras vanligtvis bara på rasten.

·   Man har vanligtvis en rast under dagen. Den kan till exempel tillbringas i ett personalrum eller ute på en promenad. Ta reda på hur lång rasten är och var noga med att hålla tiden. En del förskolor bjuder på kaffe eller te.

·   Många förskolor har nolltolerans för rökning och snus på arbetstid. Andra förskolor anser att det går bra att röka på rasten, utom synhåll för barnen på en angiven plats, och att snus får användas på rasten.

·   Det kan finnas barn med en eller flera allergier. För att minska risken för allergiska besvär är det viktigt att man undviker att använda parfymer och andra starka dofter.

·   För att verksamheten ska fungera är det viktigt att alla håller sina arbetstider. Börjar man 08.00 förväntas man vara ombytt och klar inne på avdelningen den tiden, slutar du 16.00 är man kvar på avdelningen fram till dess. Detsamma gäller rasterna.

·   Skulle du bli sen till arbetet är det viktigt att man hör av sig. Om man blir sjuk behöver man meddela detta så tidigt som möjligt för att förskolan ska hinna ringa in en vikarie istället. Ta reda på vem man ska ringa vid sjukdom eller försening. Man måste även ringa för att friskanmäla sig.

Litteratur: Vikariehandboken, sid. 36-37

Att diskutera: Vad kan hända med barnen om den vuxne tappar fokus för en stund?
Varför är det viktigt att hålla tiderna som man ska jobba?

Ordkunskap: fullt fokus, ögonkontakt, nolltolerans, friskanmälan

Modul 0

Modul 1

Modul 2

Modul 3

Modul 4

Modul 5

Modul 6

Modul 7 

Modul 8

Modul 9

Modul 10

Modul 11

Modul 12