Mamma Ingalill 1934-
Jag är Ingalill och föddes på Källviks gård utanför Stockholm 1934
Vi sex barn kallades för svinungarna för att vi hade så många grisar på gården.
Jag är tuff och har mycket energi och var därför ledaren bland oss barn.
Pappas favorit var jag och kanske täckte vi alla upp för hans alkoholism och begravde skammen
inom oss, men varför ska man prata om sånt?
Att gräva ner sig i psykologi är inget för mig , jag är har inga problem.
Jag söker sammanhang där det är roligt att vara.
Rastlös är jag och vill inte sitta still. Jag är praktisk och pragmatisk. Orädd, för jag klarar allt
och lite till. Var en pojkflicka som körde lastbil och sportade. Det har jag fortsatt med genom livet.
Skidåkning, skridskor, gympa, vandring, cykling, nakenbad, simning och segling är lite av det jag
tycker om att göra. På min 81-årsdag åkte jag vattenskidor.
Förstår mig inte på dem som inte delar mina intressen, tycker att de är slöa.
Jag har yrkesarbetat i hela mitt liv, som tandhygienist och lärare.
Har varit gift och skild 2 gånger och några andra relationer har jag också haft.
Jag har 3 barn, så moderlig och kärleksfull har jag kanske inte varit, jag har gjort så
gott jag har kunnat. Barnen har fått hänga med på det jag velat göra och fått klara sig mycket
själva.
Jag söker bekräftelsen jag längtar efter. Duger jag? Är jag tillräcklig?
Men att släppa övertygelser och tillåta, lyssna in och låta förståelsens kraft få stor plats
-Är det möjligt som den självständiga kvinna jag tidigt formades till att bli?Nu är jag 90 år och har en kropp som en 70-åring, men mitt minne är desto sämre.
Vem är jag bakom det yttre, det uttalade, det snälla, det hårda och det vackra?
Vem kan på riktigt komma mig nära?
Inte ens jag.